Ingår i temat
Lärares yrkesetik
Läs senare

Etik i andra yrken

Sedan några år tillbaka diskuteras etiska förhållningssätt inom en rad olika yrkesområden. Det gäller bland annat socialt arbete, journalistik och sjukvård. Legitimation, auktorisering och granskning är några sätt att arbeta med frågan.

17 Nov 2002

Under nittiotalet blev etik ett ämne som uppmärksammades alltmer i det offentliga samtalet. Och debatten om etik har gällt allt från företags kapitalplaceringar till djurens rätt vid uppfödning och slakt.

Parallellt med den framväxande diskussionen om etik har det svenska samhället förändrats. Drastiska nerskärningar inom till exempel den offentliga sektorn, mediekoncerner och skolor har skapat förändrade och försämrade arbetsvillkor. Indirekt berör nerskärningarna också yrkesetiska problem.

Och sedan några årtillbaka diskuteras etiska förhållningssätt med ny kraft inom en rad olika yrkesområden. Det gäller bland annat socialt arbete, journalistik och skolans pedagogiska och fostrande verksamhet. Diskussionen rör frågor om den yrkesverksammes makt och klientens, medborgarens och elevens möjliga frihet.

När det gäller sjukvården, till exempel läkare och psykologer, finns det ett etablerat system för granskningen av deras arbete. Båda grupperna arbetar med statlig legitimation och kan till exempel deslegitimeras om de anmäls för grova tjänstefel och fälls. Men inom andra yrkesområden, som ställer minst lika höga krav på alla verksamma, råder en större oklarhet. De frågor som uppmärksammas rör dels etiska regler, frågan om auktorisation/legitimation, principer för granskning och hur den etiska medvetenheten i det dagliga arbetet ska kunna höjas på lång sikt.

Journalister möter ofta människor i utsatta lägen. De har ofta tillgång till information som kanske inte bör ges offentlighet. Och många arbetar under stark tidspress. All journalistisk verksamhet inom press, radio och TV granskas för närvarande av fyra olika instanser. Det skapar oklarhet hos allmänheten. En utredning inom Svenska Journalistförbundet, SJF, föreslår att på sikt, efter norsk förebild, inrätta endast en granskande nämnd, kompletterad med ett yrkesetiskt råd. Rådets uppdrag är att arbeta fram etiska riktlinjer, som ligger i fas med mediernas utveckling, samt att utveckla kårens yrkesetiska medvetenhet.

I väntan på sådana mer omfattande förändringar föreslår man att SJF:s nuvarande yrkesetiska nämnd också får företrädare för allmänheten. Nämndens möten ska också, till skillnad från i dag, kunna öppnas för allmänheten. Och vem som helst ska kunna anmäla fall av bristande yrkesetik till nämnden. Nämnden kan klandra en journalist i fyra accelererande steg, det sista innebär en rekommendation om uteslutning ur förbundet.

Socialtjänsten präglas helt av möten med människor i utsatta lägen. Det kan vara barn och unga med problem, arbetslösa i olika åldrar, vuxna som inte orkar med sitt föräldraansvar, människor i missbruk och till sist gamla som behöver hjälp av samhället. Det här gör att hela socialtjänsten kan ses som ett etiskt område.

Akademikerförbundet SSR som organiserar verksamma inom socialt arbete har utarbetat yrkesetiska riktlinjer. De betonar att den etiska kompetensen har två sidor, dels etisk medvetenhet (kunskap, kritiskt tänkande) och dels moralisk mognad (erfarenheter, handlingskraft, uthållighet).

Socionomer har tystnadsplikt och den ses som fundamentet för allt socialt arbete. Titti Fränkel, Akademikerförbundet SSR, påpekar att tystnadsplikten är en förutsättning för det sociala arbetet.

– Den kan vara svår att hantera i samarbete med andra myndigheter, men en erfaren socionom vet hur man arbetar utan att bryta den, säger hon. I enskilda fall kan det också hända att man får klientens tillstånd och blir löst från tystnadsplikten.

Förbundet har också i flera decennier drivit frågan om en statlig legitimation för socionomer och kuratorer. Hittills har kravet på legitimation stoppats. En av förklaringarna är att socialsekreteraren verkar i en politikerstyrd organisation. Formellt utreder och verkställer socialsekreteraren nämndens beslut. Den här formella synen på beslut är otillfredsställande. Den bidrar till att förvirra frågan om vilket ansvar socialsekreterare har för sitt arbete och vilka krav man egentligen kan ställa på dem ur ett yrkesetiskt perspektiv.

– Det svåraste beslut man kan komma fram till som socialsekreterare är om ett barn ska omhändertas, säger Titti Fränkel. För socialsekreteraren kan valet mellan att barnet omplaceras eller får bo kvar med sin familj vara som att välja mellan pest och kolera. Det finns inget facit. Ett omhändertagande är kränkande och alla vet att det inte är en lycklig lösning. Det kan till och med vara en sämre lösning än nuläget.

Medan frågan om statlig legitimation ännu inte lösts kan socionomer numera söka auktorisation. Kravet, förutom socionomexamen, är att man lämplighetsprövas, att man har arbetat i tre år och har haft handledning. Ingen socionom har hittills desauktoriserats, däremot har några få fått avslag på sin ansökan om auktorisation.

Två rapporter från Socialstyrelsen inventerar det yrkesetiska perspektivets läge i socialtjänsten, både i det praktiska arbetet och inom utbildning och forskning. Man konstaterar att "det råder osäkerhet om hur man angriper de värderingsfrågor som uppkommer", det saknas traditioner att formulera en etisk problematik och "omsorgsfullt bearbeta etiska frågor". Dessutom har etikämnet en svag ställning i utbildningen och utbildningen som helhet ger inte tillräckligt utrymme för etisk reflektion.

Socialstyrelsen utreder därför möjligheten att inrätta ett "etiskt institut för socialt arbete". Institutets uppgift föreslås vara att bedriva forskning, påverka utbildningen och initiera en relevant diskussion om yrkesetiska frågor i hela socialtjänsten.

Alla artiklar i temat Lärares yrkesetik (15)

ur Lärarförbundets Magasin