Ingår i temat
Kultur
Läs senare

Estetik, pedagogik & reflektion

KulturDessa är grundpelarna som skolutvecklaren Ulla Wiklunds arbete har vilat på. Hon förespråkade tidigt det estetiska perspektivet i alla skolans ämnen och påminner om att läroplanen också har med detta.

19 sep 2019
Skrattet eller skriet, 211 x 300 cm, 2017/2018 ©Linn Fernström.
Foto: Per-Erik Adamsson

Med en egen bakgrund som musiker, kompositör, rytmiklärare och lärarutbildare har hon hela livet lyckats kombinerat sina två stora intressen – utbildning och kultur – genom att skriva böcker, föreläsa och jobba med utvärdering. Hennes metoder har sin grund i internationell forskning och har fungerat så bra att hon för några år sedan fick det stora uppdraget att under tre år höja skolresultaten i sju grundskolor i Burlövs kommun.

De tre åren klättrade kommunen 163 steg i SKL:s kommunrankning, Öppna jämförelser. Tillsammans med kommunens övriga insatser betydde Ulla Wiklunds satsning, Föra tanken vidare, att de sju grundskolorna förbättrade sina resultat avsevärt. Och idag har de gått ytterligare åtta placeringar upp i skolrankningen.

Men just nu är vi i Ulla Wiklunds ljusa ­var­dagsrum i Gröndal i Stockholm. Det går inte att gissa att hon är nyinflyttad.Lägen­heten, som ligger ett stenkast från barnbarnen, har inneburit en nystart i hennes liv.

Ulla Wiklund

Bor: Gröndal och Sandviken.
Yrke: Författare, skolutvecklare, rytmik­lärare, musiker och föreläsare.
Musiktips: Jazzbandet Rymden.

När förstod du vikten av att kombinera musik och lärande?

– När jag började skriva musik som barn. Jag hade en jobbig barndom och musiken blev min överlevnad. Jag var med i en grupp som hette Smulorna och när vi började turnera kom vi som barn tidigt ut i en vuxenvärld, där kom lärandet in. När jag senare började lärarutbildningen använde jag många av låtarna jag komponerat i undervisningen för att få barnen att börja skiva egna sånger.

I dina föreläsningar och böcker uppmuntrar du skolan att inte frikoppla de estetiska ämnena från de övriga – skulle vi kunna gynnas av ett helhetstänk i skolan?

– Jag tror vi måste göra både och. Ofta när jag säger att jag vill samverka med andra skolämnen tror alla att det betyder att vi ska sudda ut de estetiska ämnenas betydelse, men tvärt om. I den nya läroplanen, Lgr 11, finns det estetiska perspektivet med i alla ämnen. Det innebär att vi ska integrera kulturella uttryck även i naturvetenskap och svenska. Men självklart också att de estetiska ämnena i sig utgör en nödvändig grund för integrering. Det gör mig glad att det arbete jag och många and­ra gjort har gett frukt, nu har vi något konkret att visa på när vi jobbar med estetiska lärprocesser inom skolutveckling.

Jag vill istället att lärarna reflekterar över vad eleverna säger i klassrummet och bryta mönstret med att ständigt vara duktig.

Hur kan lärare använda sig av estetiska perspektiv?

– Enkla metoder som att ha en bra introduktion i början av lektionen kan göra stor skillnad. Man kan visa en film, titta på bilder eller kanske ta fram musik för att gestalta ämnet. Om man håller en mattelektion finns det många samband mellan exempelvis musik och matematik. Detta kan lärare bli duktigare på, men det är en stor utmaning.

Hur jobbar du i klassrummen för att stödja lärare och elever?

– Tyvärr är det inte många som får tillräcklig hjälp att jobba med undervisningsutveckling. Det är inte ofta någon går in i klassrummet och har en dialog med läraren och eleverna. Vi utesluter handuppräckning som gör undervisningen ineffektiv. Därför, när jag är ute, jobbar jag mycket med parsamtal för att läraren ska se till att aktivera alla elever. Det här gör att eleven kommer bort från sin roll som ”jag kan inte prata, jag förstår inte” – ingen förstår allt från början.

De estetiska ämnena är som språk som eleverna ska lära sig, menar Ulla Wiklund.
Foto: Anna Jansson

– Vi behöver samverka i klassrummet för att börja förstå. Medan eleverna pratar i par ser jag till att läraren går runt och lyssnar och frågar vad de pratar om, sen sammanställer vi reflektionerna i en mindmap för att synliggöra lärandet. Då kommer det fram vilka ”aha-upplevelser” eller svårigheter klassen haft. Det här arbetssättet baserar sig på internationell skolforskning om synligt lärande.

Hur ser dina samtal ut med lärarna utanför klassrummet?

– Jag ser till att de får jobba i sina arbetslag och prata om vad de tänker om det som sker i klassrummet. När vi inte tänker så tycker vi i stället och det är mycket tyckande i kommunerna med enkäter där man får kryssa i en glad eller ledsen gubbe. Jag vill i stället att lärarna reflekterar över vad eleverna säger i klassrummet och bryta mönstret med att ständigt vara duktig och bara rapportera hur mycket man hunnit med.

Hon tänker både på elevhälsan och lärarhälsan och menar att lärarna behöver känna att de får stöd i sitt vardagsarbete och eleverna behöver känna att det är viktigt att komma till skolan eftersom läraren lyssnar på vad de säger. När närvaron ökar och resultaten förbättras stärks läraren i sitt arbete.

I sina föreläsningar och böcker talar Ulla Wiklund ofta om estetiska ämnen som språk.

– De estetiska ämnena är en del av elevernas språkutveckling. I skolan tenderar vi att fokusera på talspråket och skriftspråket, men vi har också formspråk, bildspråk, tecknets språk, dansens språk, musikens språk­ … Här finns en enorm potential för utveckling. Ett vidgat språkbegrepp är i grund och botten en fråga om demokrati och yttrandefrihet och att ge barnen så många verktyg som möjligt för att lära känna sig själva och sina egna tankar.

Kulturella ämnen har ett stort egenvärde. I vilken mån kan de även bidra till fördjupad insikt i andra ämnen?

– Ett lysande exempel på att det är så är en utställning på Moderna museet för några år sedan i samarbete med Reggio Emilia*. Där fick barnen först göra en teckning utifrån hur de trodde en vallmo såg ut, kanske de hade sett en på bild innan eller liknande… Sen fick de gå ut och forska om vallmon, titta på den, plocka isär den och undersöka alla dess beståndsdelar. Sen måla den igen. Det blev så tydligt i den här utställningen vilken skillnad det var mellan teckningarna innan och efter. Bilderna var fantastiska! Jag har sett många liknande exempel, när man ska beskriva träd, fåglar, blommor eller vad som helst. Många gånger presenteras de svart/vita på papper. Det är mycket färg och form i naturen.

Läs mer

Om du vill veta mer om Ulla Wiklund kan du hitta hennes böcker på Lärarförlagets hemsida. Du kan även hitta flera av hennes föreläsningar online.

Alla artiklar i temat Kultur (11)

ur Lärarförbundets Magasin