Läs senare

Entydig bild av skolans avreglering

BokrecensionAtt resurssvaga elever lämnas kvar i resurssvaga skolor är en följd av den svenska skolans marknadsanpassning, anser forskare i en ny antologi. Bokens diskussion om skolpolitikens konsekvenser är intressant för alla i skolans värld.

21 nov 2019
Foto: Stocksy

Neoliberalism and market forces in education  – lessons from Sweden

Magnus Dahlstedt & Andreas Fejes

(red) Routledge

Neoliberalism and market forces in education – lessons from Sweden är en antologi avsedd för en internationell läsekrets, men den är också av stort intresse för alla som arbetar med eller forskar om den svenska skolan. Boken undersöker och diskuterar marknadsanpassningen av den svenska skolan, med fokus på de förändringar som skett i skolsystemet och skolpolitiken de senaste 30 åren. Nyliberalismens och marknadskrafternas effekter på skolsystemet står i centrum i antologin. De forskare som bidrar med kapitel kommer från olika lärosäten och discipliner i Sverige, och har intresset för politikens konsekvenser för skolans organisation gemensamt.

I introduktionskapitlet ger redaktörerna Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes en historisk bakgrund till de förändringar i det svenska skolsystemet som påbörjades under tidigt 1990-tal, och som stöttats av både vänster- och högerregeringar. De argumenterar för uppfattningen att utbildning och skola under perioden omkonstruerades från ett kollektivt till ett individuellt projekt, att jämlikhetsideal (gällande den utbildning alla skulle få) kom att ersättas av en retorik om valfrihet och lika villkor.

Den kritiska granskningen av samtidens marknadsanpassning av den svenska skolan genomsyrar antologin. Teman som tas upp är hur skolvalet påverkar jämlikhet och segregation i samhället, hur föreställningar om utbildning och skolans värde förändrats under tidsperioden, och hur ekonomiska modeller från företagsvärlden påverkat skolornas kvalitet, rankningar och utvärderingssystem.

Till exempel skriver Ann-Sofie Holm och Lisbeth Lundahl i sitt kapitel om effekterna av det fria skolvalet. De visar med sin forskning att möjligheten att välja i praktiken minskat för elever som bor i mindre kommuner, socioekonomiskt fattiga delar av storstäder eller på landsbygden och som inte vill eller kan flytta eller pendla. Det är resurssvaga elever som lämnas kvar i skolor som också blir resurssvaga eftersom många andra elever väljer bort dem. Skolvalet har enligt Holm och Lundahl också lett till större skillnader mellan skolor – skillnader som inte handlar om olika profiler utan om resurser och elevunderlag – vilket gör det svårt för skolorna som väljs bort att utveckla en god utbildning.

Anders Trumberg skriver i sitt kapitel om OECD:s bedömningar av det svenska skolsystemet. OECD beskriver Sverige som ett extremfall med avseende på avreglering av skolan, och skolvalet, det är i få andra länder skolmarknaden är så fri. Det riktas också kritik från OECD mot det svenska systemet, kritik som hjälper läsaren att placera in den nationella forskningen i antologin i ett sammanhang.

Att de olika kapitlen analyserar olika aspekter av den svenska skolan är en styrka. Antologins samlade forskning är samstämmig och även för en läsare som ideologiskt inte behöver övertygas av Dahlstedt och Fejes blir den ibland nästan lite för samstämmig. Finns det ingenting fördelaktigt med skolvalet? Eller, finns det ingen forskning som kommer fram till andra resultat gällande den svenska skolans avreglering?

Fler bokrecensioner

Läs fler recensioner av ny facklitteratur här.

ur Lärarförbundets Magasin