Läs senare

Elevinflytandet är demokratisk fostran

Skolan ska utveckla självständighet hos eleverna. Utan en hög grad av elevinflytande kan skolans demokratiarbete inte fungera fullt ut, skriver Arne Hellmark.

08 nov 2011

Skolans styrdokument uttrycker klart att skolan har två uppdrag: att ge eleverna kunskaper och värden. Vidare uttrycks det klart att demokrati- och värdegrundsarbetet ska genomsyra hela skolans verksamhet. Hur detta ska gå till är däremot mer oklart. Likaså vad demokrati- och värdegrundsarbete egentligen innebär.
En effekt av dessa oklarheter är att värdeuppdraget har tolkats som arbete mot mobbning och kränkningar och inte alltid så mycket mer än så. En annan effekt är att arbetet med demokrati- och värdegrundsfrågor har separerats från ämnesundervisningen. Inte sällan anses det stjäla tid från den ”vanliga” undervisningen. Många skolor har löst dessa oklarheter genom ämnet livskunskap och metoder som Set eller Skol-Komet. Enligt kritiker får livskunskapen och de metoder som används inom dessa motsatta effekter, då arbetet med demokrati och värdegrund har skiljts från ämnesundervisning och i vissa fall har lett till direkta kränkningar.

Saker kan dock klarna om vi för in elevinflytande i debatten. Jag tror nämligen att en hög grad av informellt, individuellt och reellt elevinflytande är nödvändigt för att skolans demokrati- och värdegrundsarbete ska fungera så som det är tänkt. I min uppsats Frihet, ansvar & kontroll har jag undersökt vilken typ av medborgare det är tänkt att skolan ska fostra eleverna till att bli.

Min slutsats är att skolan har som mål att göra eleverna aktiva, flexibla och kritiska. Kärnan i skolans verksamhet är att skapa självständiga medborgare. 

Grunden för den demokratiska hållning som skolan ska utveckla hos eleverna är självständighet. Självständigheten anses nödvändig för att kunna vara delaktig i beslutsfattande och för att kunna förhålla sig kritisk till information och auktoriteter. Jag menar att detta mål återfinns i skolans alla delar, från den fysiska utformningen till kunskapsöverföringen, via demokrati- och värdegrundsarbetet. På detta vis skiljer sig inte skolans kunskaps- och värdeuppdrag från varandra, då båda utgår från att uppmuntra till självständighet. Att vara aktiv, flexibel och kritisk anses vara grunden för både kunskapsinhämtning och den demokratiska hållningen.

Det är meningen att elevinflytandet ska utveckla självständighet hos eleverna. Genom att påverka den egna studiesituationen är det tänkt att eleverna ska tränas i att fatta aktiva och självständiga beslut. Genom att självständigt söka information är det tänkt att eleverna ska tränas i en kritisk hållning mot information och auktoriteter. Genom individanpassat arbete är det tänkt att eleverna ska vinna kännedom om sig själva och genom grupparbete tränas i att förhålla sig flexibla till andra.

Jag menar att de tankesätt som ligger bakom skolans utformning har elevinflytande som både mål och medel för hur värdeuppdraget ska fungera. På detta vis kan vi förstå hur demokrati- och värdegrundsarbetet måste genomsyra hela skolans verksamhet.

För att eleverna ska internalisera en demokratisk hållning samt utveckla medborgerliga förmågor måste elevinflytandet vara en utgångspunkt för skolans verksamhet. Enligt detta tänkande går demokrati- och värdegrundsarbetet in i den ”vanliga” ämnesundervisningen, exempelvis genom att eleverna får vara delaktiga i valet av litteratur eller annat stoff, genom att arbets- och redovisningssätt anpassas efter varje elevs förutsättningar och att kontinuerliga utvärderingar sker.

Det individuella, informella och reella elevinflytandet är demokratisk fostran, värdegrundsarbete och praktisk träning i demokratisk kapacitet genom att det utvecklar självständighet hos eleverna. Utan en hög grad av elevin-flytande kan skolans demokrati- och värdegrundsarbete inte fungera fullt ut. Därför är det oerhört viktigt att varje person inom skolans värld sätter sig in i och försvarar det flexibla arbetssätt som elevinflytandet innebär! 

ur Lärarförbundets Magasin