Läs senare

Eleverna lär sig att deras röster räknas

En skola som arbetar ämnesövergripande och med elevinflytande var visionen. Gunvor Selberg lämnade kommunen för att starta friskolan Nya läroverket i Luleå. När eleverna går ut nian ska de känna att de kan göra sig hörda.

26 feb 2014

Bild: Anders Alm
 
Vi möts av luft, ljus, rymd. Det är högt i tak i den stora ljusgården på Nya läroverket. I änden står fyra rosaklädda gungstolar framför kortväggens vita relief. I hörnet en röd scen framför en stor målning, elevernas egen variant av Mona-Lisa. En gitarr hänger på den andra långväggen.Här har konstarterna en självklar plats. F–9-skolan är Luleås första fristående grundskola och har profilen Arts & Science, konst och naturvetenskap. Den bärande idén är elevinflytande.

Gunvor Selberg startade skolan, men har numera lämnat över till rektor Peter Ohlsson. Hon är dock fortfarande aktiv i ledningen och den pedagogiska diskussionen. På 1990-talet var hon välkänd rektor för Kråkbergsskolan, en kommunal skola med elevinflytande i fokus. I slutet av förra millenniet disputerade hon på elevinflytande i lärandet. Det är där, i klassrummet, som inflytandet börjar.

En trappa upp jobbar halva klass 6 B med projektet Europaresan. Klassrummet är fint inrett, med en röd fondvägg, Marimekkogardiner och en röd skinnsoffa från återvinningen. En efter en smyger eleverna in, hälsar på läraren Maria Skotte Pekkari och börjar arbeta. Det dröjer ett tag innan jag märker att lektionen redan är i full gång. Eleverna skriver sina fördjupningsuppgifter. Ämnena har de valt helt själva, utifrån målen i kursplanerna. Maria Skotte Pekkari har hjälpt till att hitta vinkeln.

Noel Gunler använder en av de två inlånade datorerna när han tittar på filmen Pjotrs flykt. Han ska jämföra rasismen under andra världskriget med den i dagens Sverige.

– Först tänkte jag jobba med hockey i Tjeckien, men jag kom inte på så mycket kunskapskrav. Då tänkte jag att det var bättre för betygen att göra rasismens historia.

Framför honom ligger en bunt handskrivna papper med tankekartor och egna tankar. På ett papper står det: ”Innan jag valde att ta reda på rasismen mot samer hade jag ingen aning om att vi svenska människor faktiskt har varit rasistiska mot samer”.

Bild: Anders Alm

Allt eleverna gör i projektet ska hänga ihop. Nere i textilslöjdens ateljé syr därför andra halvan av klassen dockor. Grundmönstren är desamma, men med kläder och annat ska eleverna uttrycka från vilket land dockan kommer. Slöjdlärare Ann-Cathrin Kihlanki går runt och stöttar. Många elever har valt att göra en flagga på dockans tröja, men Kajsa Lundbäck ville tänka annorlunda. Hon ska illustrera Belgien.

– Alla gjorde typ flaggor, men då kom jag på att jag kunde göra en chokladkaka på tröjan i stället.

Varje onsdag har eleverna Arts & Science och då blir elevinflytandet allra tydligast. Det är själva arbetsprocessen som eleverna ska lära sig, understryker Maria Skotte Pekkari. De lär sig att driva sitt eget lärande, ta egna initiativ, jobba tvärvetenskapligt och se helheter. När de känner sig delaktiga och får gestalta sina kunskaper i ateljén så får de en större förståelse, de lär sig reflektera och kommer ihåg vad de lär sig.

Till sin hjälp har de en modell som alla elever på skolan använder (se faktaruta). På väggen sitter en anpassad bild av modellen: fem cirklar i en ring visar de olika stegen i processen. Genom att titta på planschen kan eleverna snabbt få syn på var de befinner sig och vilket som är nästa steg.

Maria Skotte Pekkari och klassen har pratat om hur man gör en text. De har också jobbat mycket med kunskapskraven och hur de bedöms. Att ha kunskap om skolan är basen för att kunna vara delaktig i sin egen undervisning, understryker hon.

– De äger sitt arbete – de vet vad som bedöms och väljer det de är mogna för.

Eleverna Ines Kuo och Albin Lindgren Tano är vana vid att arbeta med hjälp av cirklarna.

– Jag brukar kolla på dem och se vad jag ska göra. Jag behöver inte fråga hela tiden, ”vad ska jag göra nu, vad ska jag göra nu?”, säger Albin.

De gillar att de får välja vad de vill lära sig mer om.

– Man får välja själv – okej, det där vill jag lära mig mer om, säger Ines.

Albin Lindgren Tano är också med i elevrådet för årskurs 6–9. Där får eleverna säga vad de vill, till exempel om de vill ha nya bandymål. De tar alltid en runda om hur det känns på skolan. Rektor startar mötet, och eleverna är ordförande och sekreterare.

– De brukar lyssna på oss, men det är inte allt som går att få, som datorer och konstgräs, säger han.

Elevinflytande handlar inte främst om klass- eller elevråd, betonar Gunvor Selberg. Verkligt elevinflytande börjar i klassrummet, med eleverna själva. När de känner att de har makten över sitt eget lärande, så vill de snart kunna påverka fler saker. Det växer naturligt fram, inifrån. Hon irriterar sig på att politikerna fortfarande talar som om elevinflytande inte existerar – trots att det sedan länge är inskrivet i styrdokumenten.

Från första klass tränar eleverna på modellen av arbetsprocessen, och friheten blir större ju högre upp i årskurserna de kommer. Modellen ger både barnen och lärarna struktur. Lärarna får hjälp att tänka efter och utvärdera. Som rektor blir det också lätt att gå in och analysera delar av processen med lärarna.

Men eleverna lär sig inte bara på lektionerna. Nya Läroverket är en heldagsskola. Det betyder att man före och efter skoltid har en klubbverksamhet, med ett tydligt pedagogiskt syfte och koppling till läro- och kursplaner. Ett uttalat mål är att eleverna ska få lust för och mer tid för lärandet. Klubbarna har olika inriktning, som dans, skrivande, japanska eller slöjd och det är alltid en lärare som leder klubben. Genom klubbarna kan eleverna få extra stöd om de behöver, de kan jobba mer med det de gillar eller upptäcka nya intressen.

Även om Gunvor Selberg fick ganska mycket utrymme för sina idéer i den kommunala skolan, så ville hon kunna styra hela verksamheten och själv bestämma över tid och pengar. År 2006 startade hon därför Nya läroverket. Att eleverna skulle tränas i arbetsprocessen och att skolan skulle arbeta ämnesövergripande var grunden. Medvetet la hon tyngden på konstarterna och naturvetenskap.

– Då får man in allt annat också. Konst och naturvetenskap ligger så nära varandra. Samhällsperspektivet kommer automatiskt in, säger Gunvor Selberg.

De byggde också ”skolor i skolan”, det vill säga självständiga arbetslag runt klasserna, som äger sina egna frågor. Arts & Science fungerar som det pedagogiska kittet på skolan – arbetslagen bestämmer teman tillsammans och utvärderar i slutet av läsåret hur det blev.

Genom att kostnaderna blev lägre frigjordes tid för planering, fortbildning och pedagogisk utveckling. Det finns pengar för mindre undervisningsgrupper, att köpa in konst och hålla lokalerna hela, rena och vackra. När eleverna själva håller på med konstarterna, så lägger de också märke till konsten på skolan, och får se att man faktiskt kan arbeta med att göra konst, menar Gunvor Selberg.

Föräldrarna på skolan är aktiva och engagerade och genom inflytanderådet kan de påverka skolan. Peter Ohlsson och Gunvor Selberg understryker att det inte bara är studiemotiverade barn med resursstarka föräldrar som söker sig till Nya läroverket. Tvärtom, där går många elever som varit mobbade eller har andra svårigheter. Många elever söker sig också dit för att de älskar konstarterna, men inte får utlopp för det i andra skolor.

– Här klarar vi eleverna, men vi är jätteenvisa. Vi är på dem som en hök och följer hela tiden upp, säger Gunvor Selberg.

Gunvor Selberg är definitivt ingen anhängare av katederundervisning ­– det gör skolan till något slags fabrik, tycker hon. I hennes vision är skolan en mötesplats för elever, lärare och föräldrar. Den är till för lärande, men den ska också ge gemenskap och lust.

– Har man gemenskap så har man trygghet. Lärande är relationer, och relationerna får vi i gemenskapen.

När eleverna går ut Nya läroverket så har de med sig vetskapen om att de faktiskt kan ställa sig upp och kanske sjunga en sång, läsa något eller redovisa sitt arbete. De kan göra sina röster hörda.

– De känner att de kan få andra att lyssna på dem. Det är stort. Det är kanske det största.

Modell i 8 steg

På Nya läroverket jobbar man med en konkret modell för elevinflytande, som Gunvor Selberg utvecklat. Modellen gör de olika stegen i en arbetsprocess synliga, så att eleverna kan arbeta självständigt. De ser vad som är nästa steg och kan själva driva sitt eget arbete. Modellen är i stort användbar för alla typer av projekt. Åtta cirklar i ring visar de olika stegen i arbetsprocessen. Dessa är i tur och ordning:

• Ingång
• Förberedelse
• Val
• Planering
• Genomförande
• Bearbetning
• Redovisning
• Utvärdering

Alla artiklar i temat Vad ska vi med skolan till? (9)

ur Lärarförbundets Magasin