Läs senare

»Eleverna inser att vi är mer lika än vi tror«

Heléne HenningDu vann nyligen svenska eTwinningpriset för ett projekt om kulturskillnader på Nyvångsskolan som knutit elever samman i Europa.

av Ellen Larsson
21 sep 2018
21 sep 2018
Foto: Emil Malmborg

Vad gjorde ni?   

– Vi förde samman högstadie­elever i Sverige, Spanien, Italien och Bulgarien – både digitalt och genom utbyten. Eleverna fick vara detektiver som undersöker och jämför sin egen kultur med andras.  Vi undersökte kulturarvet i form av exempelvis litteratur, arkitektur och musik men också den kultur som vi bär med oss mer omedvetet, som att svenska elever är ensamma om att tilltala lärare med förnamn. Det behövs ofta en utomståendes blick för att få syn på sådant.

Varför är det viktigt?

– Eleverna inser att de flesta skillnader kan överbryggas och förstås genom nyfikna frågor och att vi är mer lika än man tror. Ungdomarna insåg att de har samma intressen, samma farhågor och drömmar, men ibland väldigt olika förutsättningar för att leva sina liv. Det är en fantastisk insikt och kunskap att få med sig när man slutar nian. För att föra kunskaperna vidare utvecklade vi ett datorspel som går ut på att lära sig undvika olika kultur­krockar.

Den EU-finansierade plattformen eTwinning, är gratis för alla lärare. I Sverige står Universitet- och Högskolerådet (UHR) för support och kompetensutveckling via sajten. Heléne Henning är numera rektor på Uggleskolan i Lund.

Hur gjorde ni spelet?

– Dataspelsutvecklingen var det enda vi hade lite ont i magen inför, det momentet gick helt klart över vår kunskapsnivå, så vi samarbetade med studenter vid Lunds universitet. Eleverna ritade spel­figurerna och fyllde spelet med innehåll, men universitetsstudenterna byggde spelprototypen.

Vad betyder digitala verktyg för ett sådant här projekt? 

– Allt! Förutom att använda plattformen eTwinning för att knyta kontakter med skolor i Europa har vi bloggat, vloggat, poddat och eleverna har också chattat med varandra via egna kanaler som Messenger och Kik. Digitaliseringen gör det lätt att kommunicera över landgränser, vilket är fantastiskt inte minst när man som jag jobbat med språkundervisning.

Hur börjar man?

– Jag tror att det handlar om ett förhållningssätt till tekniken och eleverna. Jag kan inte allt, men jag litar på att vi kan lära oss tillsammans. När eleverna får ta på sig expertroller väcks också ett engagemang som får dem att anstränga sig hårdare. Rent tekniskt har det räckt med skolans datorer och plattor.

Ni var två språklärare som drev projektet men fler lärare deltog – berätta!

– Åtta lärare fick jobbskugga lärare i de andra länderna, alltifrån idrottslärare och hemkunskapslärare till matematiklärare. På så sätt blev projektet, som startade som elevens val, omfamnat av hela skolan. Att skapa en bred förståelse för ett projekt av den här storleken är jätteviktigt, inte minst eftersom det tar en del tid i anspråk även från andra ämnen.

Projektet har finansierats med pengar från Erasmus+.

ur Lärarförbundets Magasin