Läs senare

Drömmen om människan

21 nov 2019

Kanske reagerar du på varje litet nytillskott i digitaliseringen som att ”det var väl inget märkvärdigt med det”. Det kan du ha alldeles rätt i, men ändå stöper många småförändringar om också en så grundläggande funktion som lärandet. Mer är ju ofta inte främst mer. Mer är annorlunda.

När digitaliseringen och robotiseringen och den artificiella intelligensen, tre företeelser så inflätade i varandra att de kan ses som ett, tränger in i vardagslivet, blir det garanterat annorlunda. Framtidens barn kommer att möta en annan värld än den som barn av i dag upplever.

Ett exempel: Nästan alla barn har en nalle. Förr eller senare försöker de lära den att gå. Tar ordentliga tag om benen på den och flyttar dem ett i taget: ”så här gör man!”. Men utan framgång – nallarna har varit helt lärresistenta. Så blir det inte för framtidens barn – de kommer att kunna lära sina AI-försedda nallar att gå och se det som något självklart med leksaker som kan just lära sig – det kan ju de själva och det kan deras lekkamrater. Ja, de läraktiga leksakerna blir bra mycket mer ”naturliga” än alla de statiska som knappast går att göra trovärdiga ens på framtidens leksaksmuseer.

Barn framöver kommer att som det mest självklara i världen se vuxna samspela med varandra i ett internet-of-humans vilket i sin tur givetvis är hopkopplat med sakernas internet-of-things. Detta sammankopplade holos kommer att vara den tillvaro där också samspelen mellan lärare och elever kommer att ske. Själv är jag förstås äkta nyfiken på vad människor (barn som vuxna) och robotar kommer att kunna göra tillsammans, när den artificiella intelligensen, AI, växelverkar med den naturliga. Men ännu mer undrar jag över vad människor på så sätt kommer att få veta om sig själva.

Lite är det som i Mark Rowlands bok Filosofen och vargen och i Patrik Svenssons nu aktuella Ålevangeliet. Dessa båda författare ser kunskaper om vargen respektive ålen som något som kan synliggöra också det dolda i våra egna föreställningar om oss själva. Själv tänker jag om digitaliseringen: Vilka blir våra tankar, känslor, förmågor och drömmar när vi genom denna får bättre förmågor att se oss själva både utifrån och inifrån och börjar handla och växel­verka utifrån det?

Vackrare uttrycks detta av Harry Martinson: ”Kanske börjar det redan nu gå upp för allt flera att det väsentliga i teknikens väsen ändå är det osynliga, det vill säga vårt mått av andlig förmåga att besjäla tekniken och på så sätt levandegöra drömmen om människan. Denna dröm om människan är något helt annat än drömmen om tekniken. Det är drömmen om människans slutliga upptäckt av sig själv och sin placering i världen bakom alla skymmande utanverk.”

Bodil Jönsson

Bodil Jönsson är fysiker och författare, professor emerita vid Lunds universitet. Hon har skrivit en rad böcker, några exempel är Tio tankar om tid, Tio tankar om arbete samt Gott om tid. www.bodiljonsson.se

ur Lärarförbundets Magasin