Ingår i temat
Digital skola
Läs senare

Det största experimentet

Digital skolaHan kallar sig teknik­optimist, men varnar för att introducera datorer och surfplattor i klassrummen utan tillräcklig kunskap om följderna.
– Det betyder inte att skärmar är toxiska, men förmodligen används datorer på fel sätt i skolan i dag, säger professorn och hjärnforskaren Torkel Klingberg.

20 nov 2019
Vi måste vara försiktiga med att införa fler distraktions­moment i skolan, menar professorn i kognitiv neuro­vetenskap Torkel Klingberg.
Foto: Lasse Burell

När Torkel Klingberg i våras skrev en artikel i Svenska Dagbladet och varnade för att digitaliseringen i skolan sker urskillnin­gslöst blev reaktionerna starka. Han fick många hejarop, andra menade att han dramatiserade och överdrev. Vissa befarade att Sverige skulle hamna på efterkälken i den tekniska utvecklingen om skolan inte hoppade på ”digitaliseringståget”.

Kvalitativ vs kvantitativ

Kvalitativ forskning vilar ofta på intervjuer och enkäter med öppna svar från ett fåtal personer. inom kvantitativ forskning, däremot, används statistik och matematiska metoder för att studera data. 

– Vi vet sedan decennier av forskning att om man försöker göra två saker samtidigt så presterar man sämre på båda, såväl arbetsminnet som koncentrationsförmågan försämras. Det är gammal etablerad forskning som det finns konsensus runt. Med den erfarenheten kan man tycka att det är en ganska dum idé att sätta en skärm framför ögonen på en 16-åring. Men det är precis vad man gör i skolorna i dag. Eleverna gör ju dessutom något extremt krävande då de hela tiden ska lära sig nya saker. Att utan syfte och eftertanke införa laptops och Ipads i skolan är därmed vansinnigt, säger han, Sveriges förmodligen mest kända hjärnforskare.

Enligt Torkel Klingberg finns det inget vetenskapligt stöd för det ”experiment”, som han kallar det, som nu genomförs i den svenska skolan. Han betraktar en hel generation elever som försökskaniner och brukar jämföra med läkemedel. Han menar att vi aldrig skulle introducera ett nytt läkemedel på marknaden utan att det först hade prövats i forskningsstudier. Men i skolan införs nya läromedel som inte har genomgått det minsta test:

– Man ska nog tänka till ett slag innan man slänger ut de traditionella läromedlen. Starka krafter verkar för att skolan ska ersätta läroböckerna med digitala läromedel. Läromedelsföretagen och företag som säljer digitala program tjänar pengar på det. Samtidigt sparar skolorna pengar på det, och kanske tycker en del rektorer att de är lite duktiga när de digitaliserar. Dessutom kommer påbud från Skolverket och andra myndigheter om att Sverige ska ligga i framkant vad gäller digitaliseringen. Men ingen tar ansvar för det som händer. Läromedlen konkurrerar bara om priset, inte i hur effektivt eller bra läromedlet är. Jag menar att det är ett ”race to the bottom”, säger han.

Stora krafter verkar för att skolan ska ersätta läroböcker med digitala läromedel. Läromedelsföretagen tjänar pengar på det.

Pedagogiska Magasinet träffar Torkel Klingberg på Biomedicum på Karolinska institutet i Solna. Här bedriver han sin forskning. På en hylla trängs Ipads som han och hans forskarteam använder när de är ute i skolorna och mäter elevernas koncentrationsförmåga, arbetsminne och inlärning av matematik.

Torkel Klingberg

Gör: Läkare och professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Bakgrund: Läste matte i Toronto, sedan psykologi i Sverige och därefter läkar­forskarlinjen med fokus på hjärnforskning.

Forskat om hjärnans arbetsminne och hans forskargrupp startade 2007 forsknings-­projektet Brainchild. Studien har följt barn mellan 6 och 18 år och tittat på genetik,

miljö, psykologi, matematik, läsning

och hjärnans utveckling.

– Kritiker menar att jag är utvecklingsmotståndare och emot all teknisk utveckling. Så är det förstås inte. Här på institutionen har vi gjort mycket forskning som visar hur man kan använda digitala läromedel för att effektivisera inlärning.

Forskarteamet har till exempel utvecklat ett program som hjälper elever med tidig matematikinlärning. Det är en gratisapp, Vektor, som tränar matematik hos yngre barn på ett sätt som visat sig vara effektivt. I klasser där man använt Vektor kan eleverna ibland gå direkt till årskurs två-matten när de börjar i ettan.

– Och det är inget konstigt med det. Har man effektiva metoder för digital inlärning, samt använder dem på rätt sätt, så får man snabba och bra resultat, säger Torkel Klingberg.

Men i klassrummet kommer kompisar för sent till lektionen, någon vickar på stolen medan en annan hela tiden avbryter läraren. Plötsligt knackar läraren från grannklassen på dörren – i ett klassrum finns många störnings­moment som påverkar elevernas koncentration.

– Just därför borde man vara försiktig med att införa ännu fler distraktionsmoment i skolan, påpekar Torkel Klingberg.

Bara att ha en laptop i närheten stör nämligen lärandet.

– Det finns en stor risk att eleven slutar lyssna på läraren eller slutar göra det den skulle ha gjort. Det här har man sett när man studerat universitetsstudenter. De som har en laptop framför sig ägnar drygt 40 procent av tiden till saker som inte är relevanta för undervisningen. Och det handlar alltså om motiverade universitetsstudenter – högstadie- och gymnasieelever är ju ännu svårare att kontrollera.

Att ha sina läromedel på datorn är därmed riskabelt, menar Torkel Klingberg. Bara ett klick bort finns Google, Youtube, möjligheter att shoppa kläder och kommunicera med vänner. Det är lätt att klicka bort sig från läromedelshemsidorna.

nCloth, 100 x 100cm, 2014.
©Kristoffer Zetterstrand

– Jag har testat en rad olika hemsidor och det är vanligt att det länkas till exempel till en Youtubefilm. Snabbt hamnar man alltså i Youtubedjungeln. Om det krävs en webbläsare för att komma åt sina läromedel så ska man vara medveten om faran. Upplägget är distraherande i sig och kommer att drabba lärandet.

Torkel Klingberg skiljer på omedelbara effekter och långtidseffekter. Den omedelbara effekten handlar om distraktion och simultankapacitet här och nu. Och långtidseffekterna om vilka konsekvenser digitaliseringen har på sikt.

– Vad jag har sett hittills i litteraturen så verkar det inte finnas något direkt om långtidseffekter. Det finns inte några belägg för att vi skulle bli okoncentrerade på sikt – att vi skulle få permanenta negativa effekter på hjärnan – av att använda datorer, Ipads och mobiltelefoner.

Torkel Klingberg är som nämnts inte rakt av negativ till digitala läromedel. Tvärtom – han tror att de har en enorm potential. Men det kostar att ta fram dem, och det krävs forskning både före, under och efter processen. Att ta fram bra digitala läromedel kräver både tid och pengar, är hans poäng.

– De som görs nu är billigast möjliga, och det finns ingen tanke bakom. I princip häller man bara över innehållet från textsidor till webbsidor och så säljer man produkten. Och man tävlar bara genom pris. Ingen har prövat om det finns bättre eller sämre digitala läromedel. Ingen tar ansvar för att läromedlet faktiskt fungerar. Rektorerna och verksamhetscheferna som ska köpa in läromedlen tar inte det ansvaret. Inte heller Skolverket eller Skolforskningsinstitutet. Skolverket tycker lite diffust att de ska uppmuntra till digitalisering. Myndigheten talar mycket om digital kompetens. Men ingen verkar riktigt veta vad som menas med det.

Ett grundläggande problem är att den forskning som myndigheterna ägnar sig åt uteslutande handlar om kvalitativa studier – inte kvantitativa, menar Torkel Klingberg.

Det finns inga studier där man med före- och eftertester samt mot en kontrollgrupp mäter hur de digitala läromedlen påverkar barns lärande.

– Det finns inga studier där man med före- och eftertester samt mot en kontrollgrupp mäter hur de digitala läromedlen påverkar barns lärande. Det finns heller ingen forskning där man jämför läroböcker med digitala läromedel. I dagsläget ägnar man sig enbart åt kvalitativ forskning där man observerar och skriver ner sina intryck. Man intervjuar lärare och elever och frågar vad de tycker. Och därmed står vi med ett specifikt samhälleligt problem som vi inte vet svaret på. För det finns bara kvalitativa studier att luta sig emot.

Torkel Klingberg hänvisar till Pisarapporterna och det negativa samband som finns mellan antalet datorer och prestationer.

– I länder som Singapore och Kina är man inte förtjusta i digitalisering av läromedel. Singapore ligger alltid i topp i Pisaundersökningar, men landet har väldigt lite av digitalisering. I skolresultaten har man sett att det finns en omvänd negativ koppling till hur mycket datorer man använder i skolan till hur bra skolorna presterar – också när man korrigerar för faktorer som BNP och så vidare.

Foto: Lasse Burell

Torkel Klingberg är dock optimistisk till att det i framtiden kommer att finnas digitala läromedel som effektiviserar lärandet.

– Riktigt bra digitala läromedel har samma effekt som en privatlärare. Det liknar en en-till-en-situation. Och det är den mest effektiva lärosituation som vi känner till. Individualiseringen är ju en uppenbar fördel. Att läromedlen kan anpassas efter varje elevs specifika svagheter och styrkor. Vissa behöver mer stimulans, andra behöver träna mer på det grundläggande. Med det här upplägget kan alla elever jobba med olika verktyg, men sitta i samma klassrum. En annan fördel är att de digitala läromedlen är lätta att sprida. Om vi hittar ett effektivt sätt att lära algebra så kan metoden spridas blixtsnabbt över Sverige, utan att alla lärare behöver utbildas i den nya metoden. Spridningseffekten kan dessutom vara internationell.

Vilka råd skulle han vilja ge till skolledare och politiker?

– Låt läroböckerna vara kvar i skolan. Forskning visar att läsandet är enklare på böcker än i skärm. Dessutom tillkommer distraktionsaspekterna. Plocka bara in digitala läromedel när de behövs, i ett speciellt syfte, och när de har visat sig vara befogade. Jag tycker att myndigheter och politiker ska sluta ge påbud om att använda datorer i skolan. Datorerna har inget egensyfte, utan ska användas för ett specifikt ändamål. Att under övervakade former – så att man undviker surfande och distraktioner – använda ett effektivt matteprogram är bra. Man ska däremot inte uppmuntra till att ta anteckningar på datorn, det är effektivare att anteckna med penna och papper. Man ska alltså plocka de bitar som har visat sig fungera och låta de andra vara. Därutöver så skulle jag vilja se en storskalig prövning av olika sätt att använda digitala hjälpmedel.

Böcker av Torkel Klingberg

Den översvämmade hjärnan (2007)

Den lärande hjärnan (2011)

Hjärna, gener och jävlar anamma (2016)

Alla artiklar i temat Digital skola (14)

ur Lärarförbundets Magasin