Ingår i temat
Kultur
Läs senare

»Det är lättare ta till sig det svåra i fiktion«

19 sep 2019
Alexander Wilczek, psykiater med fokus på psykisk ohälsa.

– Skönlitteraturen är en bra väg in i svåra frågor, som psykisk ohälsa.

Orden sägs av Alexander Wilczek apropå en roman om en kvinna som drabbas av utmattning och blir sjuk. Han är psykiater och har tidigare bland annat varit verksamhetschef för den psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus. Han har mött många som varit just utmattade. Romanen blev han ombedd att läsa och sedan diskutera på en scen tillsammans med författaren.

– Generellt kan man säga att det alltid är bra att läsa skönlitteratur. Det händer något när ett svårt ämne fiktionaliseras. Det gör det lättare för mig som läsare att ta till mig nya tankebanor.

Han tycker att det svåra i autobiografier är att han hela tiden måste förhålla sig till den faktiska personen och dess familj, de står liksom i vägen för koncentrationen och för bokens budskap.

Lästips:

Jag kan inte sluta gråta av Anne Liljeroth, Louise Bäckelin förlag

Dagar med galopperande hjärtklappning av Maja Lee Langvad, Ellerströms förlag

Väggen – en utbränd psykiaters noteringar av Pia Dellson, Natur & Kultur

Superhjälte-mamman flyger in i väggen av Camilla Gunnarsson, Idus förlag

– Som när jag studerade psykoanalys och det var obligatoriskt att läsa en biografi om Freud i tre volymer. Jag tänkte hela tiden mest på vilket sätt jag skulle förstå hans teorier bättre genom att jag visste vad han skrev till sin hustru när de var förlovade. Jag tyckte det tog mitt fokus från själva innehållet.

– Då är det bättre när en författare hittar på, gestaltar och utvecklar utifrån sina egna erfarenheter.

Romanen som nämns i början heter Jag kan inte sluta gråta och författaren Anne Liljeroth. Hon och Alexander Wilczek förde ett samtal på scen vid boksläppet.

– Jag tyckte om att det var just en roman och inte en jag-bok. Det blev lättare att ta till sig i den här formen. Det var skönt och gjorde det enklare att föra samtalet.

Med din erfarenhet, hur ser du på vårt behov av kultur i vid bemärkelse?

– Det är en av de viktiga saker som gör oss till människor och att vi inte förblir bara rovdjur. Vi bygger vår civilisation, det skikt som skiljer oss från andra rovdjur. Civilisationsbyggandet utgår från att vi vill varandra väl, att vi gör det i god anda och att vi försöker skapa goda förutsättningar för våra barns framtid. Detta kräver kultur, i bemärkelsen gestaltande medier. Kons­ten uttrycker djupt liggande mänskliga impulser, det hjälper oss att handskas med dessa impulser på ett civiliserat sätt, inte minst vår destruktivitet.

För att civilisationen ska upprätthållas behöver vi kultur som gestaltar både den inre och den yttre verkligheten.

Han är övertygad om att vi behöver konstnärerna för att förstå verkligheten. Men talar också om vårt behov av andningshål. Han har själv ofta arbetat mycket.

Hur hittar du andningshål?

– Jag har alltid haft lekplatser och värnat dem även när jag haft hemskt mycket att göra.

Han, som är amatörmusiker, spelar och sjunger, gör en sammanfattning:

– Vi behöver också vädra hjärnan.

Livsviktiga böcker

Att en bok kan förändra livet bekräftas av en avhan­dling som kom förra hösten. Det handlar om helt vanliga böcker. How literature changed my life är namnet på den norske litteraturvetaren Thor Magnus Tangerås doktorsavhandling, vid Oslo Met University. Han visar att en läsare får en relation till boken, som blir en trygghet, en frihet, en väg att förstå sig själv och hitta vägar framåt. I nästa steg visar av­han­d­lingen att det att dela sin starka läsupplevelse med andra tar det ytterligare ett steg och kan vara både läk­ande och stärkande.

Han talar, i Biblioteks­magasinet Noll27 som ges ut av Kultur i Väst, om att han ser ett ökat intresse för kopplingen mellan litteratur, människors växande och mentala hälsa, till kulturens roll för hälsan över huvud taget.

Alla artiklar i temat Kultur (11)

ur Lärarförbundets Magasin