Ingår i temat
Uppdrag under press
Läs senare

Demokrati kräver tålamod

Uppdrag under pressKommunikationen är bärare av demokratin. Med den övertygelsen har Charlotta Granath inympat ett förhållningssätt som genomsyrar hela Viksjöskolans verksamhet.

Tillfällena till uppmuntran är många. Foto: Anders G Warne

I en av Viksjöskolans korridorer står de tre orden tolerans, acceptans och inkludering på en affisch. De är månadens värdegrundsord, som är en del i Viksjöskolans demokratiarbete. Det är i samtalet mellan människor som demokratin uppstår, resonerar SO-läraren Charlotta Granath, förstelärare i demokrati och den drivande kraften i skolans demokratiarbete.

– Samtalet bygger på att argumentera, lyssna, värdera och bedöma. Du ska vara beredd att kompromissa och visa andra respekt. I demokratiarbetet måste vi ha tålamod. Det tar tid att bygga upp, säger hon.

Elever som känner sig trygga vågar säga vad de tycker även om det inte är politiskt korrekt.

Det började med att Charlotta Granath utbildade sig till skolambassadör för EU för sex år sedan. Hon återvände till skolan och började arbeta med eleverna i SO-undervisningen. Deras intresse och engagemang började växa på en gång. I dag har skolan etablerade samarbeten med Emerichfonden, Fredens Hus och Svenska kommittén mot antisemitism.

Charlotta Granath är den drivande kraften i Viksjöskolans demokratiarbete. Här samtalar hon med två elever. Foto: Anders G Warne

Hon berättar entusiastiskt om elevernas engagemang och hur hon lyckats övertyga alla anställda om att de ingår i skolans demokratiuppdrag. Hon berättar att hon ska leda en debatt med EU-parlamentariker, riksdagspolitiker och kommunpolitiker för 500 elever i Järfälla. Om några timmar ska hon hålla i ett seminarium på Södertörns högskola. Hon är kort sagt ständigt på väg.

Ett viktigt inslag på Viksjöskolan är så kallade deliberativa samtal. I den metodhandbok Demokratiuppdraget i skolan som hon skrivit definierar hon samtalen på följande sätt: ”skilda synsätt ställs mot varandra och olika argument ges utrymme. Samtalen präglas av tolerans och respekt för den konkret andra. I samtalen ska det finnas en strävan att nå överenskommelser trots att man har olika åsikter. Det ska finnas en möjlighet att ifrågasätta auktoriteter och traditionella uppfattningar.”

Vi följer med svenskläraren Mats Frisell för att lyssna på hur deliberativa samtal kan låta. Klass 9 a ska snart ha nationella prov där de ska redogöra för och analysera olika textgenrer som reportage, debattartikel, krönika och novell. I dag ska de diskutera vad som är kännetecknande för varje genre. Alla elever ska få komma till tals. Mats Frisell delar in eleverna i grupper. De får åtta minuter på sig att diskutera.

– Ni ska inte lämna in någon uppgift i dag, men var beredda på att ni ska berätta något. Det är bra att ni sitter vända mot varandra och tittar varandra i ögonen när ni diskuterar, säger han.

Diskussionen i respektive grupp sätter i gång. Vad är ett reportage? Vad är en intervju? De vrider och vänder på sina uppfattningar och försöker komma fram till gemensamma svar.

– En novell ska ha en twist på slutet, det ska vara något oväntat, säger någon.

När åtta minuter passerat startar Mats Frisell en slumpgenerator på datorn. Det namn som kommer upp får svara på vad som är kännetecknande för en krönika. Det blir Jemma Malki som får svara först.

– En krönika är personlig, den ska innehålla lite humor och som läsare ska man känna igen sig själv.

Robin Karlström får svara på vad som kännetecknar en debattartikel.

Värdegrundsarbetet syns i lokalerna. Foto: Anders G Warne

– Den ska vara faktabaserad och man ska argumentera för något.

Mats Frisell frågar vad ett argument är.

– Det är med dem du övertygar läsaren, svarar Robin Karlström.

Lektionen fortsätter tills alla elever fått svara.

Några elever skrattar till när en elev svarar. Mats Frisell reagerar blixtsnabbt och markerar att det inte är okej att skratta åt en klasskompis. Här handlar det om att skapa trygghet i klassrummet. Alla ska våga uttala sig, resonerar Mats Frisell.

Han pekar på att det är relationsskapandet som möjliggör elevernas lärande. Ingen ska sucka eller himla med ögonen när någon talar.

– Elever som känner sig trygga vågar säga vad de tycker även om det inte är politiskt korrekt, säger han.

Alla anställda på Viksjöskolan deltar i demokratiarbetet. Det gäller vaktmästarna, studie- och yrkesvägledaren, kuratorn, skolkökets personal, rektorerna och lärarna. Varje läsår inleds med en verksamhetsplanering där demokrati och värdegrund bildar en av skolans pelare. För läsåret 2017–2018 är några av målen att få igång en HBTQ-certifiering och delta i Prideparaden.

Mats Frisell. Foto: Anders G Warne

Om utvecklandet av elevernas kommunikativa förmågor är en av hörnstenarna i demokratiarbetet så är elevinflytande en annan. Charlotta Granath visar oss runt i ett av skolans klassrum och stannar vid ett bildgalleri.

– Det var elever på högstadiet som uppmärksammade att barn i förskolan var rädda för dem. Då föreslog högstadieeleverna att alla skulle träffas. Det blev en satsning som heter Barn möter barn. Vi uppmuntrar eleverna att komma med förslag, det är en viktig del i arbetet, säger hon.

Ett exempel på elevernas initiativförmåga är engagemanget i nyanlända barn.

– Eleverna jobbade på lov för att barnen skulle få en bra sommar, säger Charlotta Granath.

För henne är engagerade ungdomar en motkraft till ifrågasättandet av yttrandefrihet, tryckfrihet och mänskliga rättigheter. Den kraft som finns hos ungdomar måste lyftas fram, säger hon.

– 2019 har vi val till EU-parlamentet. Vid förra valet låg valdeltagandet i Sverige på 51 procent, det är inte okej. Vi får en livsfarlig situation i Europa när extrema partier kommer in i parlamenten.

I ett grupprum hittar vi Sigrid Schönning, Doan Moya Saygieder, Martina Zanetti och Moa Söderström. De fyra eleverna utgör elevrådets styrelse. De är stolta över skolan och framhåller den goda relationen mellan elever och lärare.

– Lärarna avfärdar oss inte utan frågar ofta efter våra åsikter. Det finns en bra struktur för hur förslag tas om hand. Jag har bott i Dubai och där är eleverna inte alls hörda på samma sätt, säger Moa Söderström.

Ann-Sofie Rohdin vill att eleverna ska känna sig välkomna och sedda när de kommer till matsalen. Foto: Anders G Warne

Skolan vänder sig också utåt för att skapa möten med omvärlden. Samarbetet med Emerichfonden är ett sådant projekt. Martina Zanetti talar varmt om sina erfarenheter från mötet med överlevaren Emerich Roth.

– Besök bryter av vardagen. Det väcker engagemang, jag älskar det. Det är därför jag vill vara med i elevrådet, säger hon.

När elevernas förslag och idéer vandrat upp till skolledningen får elevre presentanter sitta med på ledningsgruppens möten och redogöra för frågorna.

– Det är strukturen som gör att arbetet fungerar, vi får snabb återkoppling, säger Doan Moya Saygieder.

Utan en huvudman som tar ett övergripande ansvar för demokratiarbetet somnar det lätt in, menar Charlotta Granath.

– Jag förde in ett internationellt perspektiv i undervisningen 2014. Jag började med min egen klass och tog tag i elevrådet. Då talade man mest om trasiga toaletter och tuggummin, i dag har eleverna en helt annan inställning. De bjuder in elevråd från andra skolor till diskussioner. De bjuder in polisen och biblioteket till samtal. Har de förslag eller synpunkter tar de upp frågorna med personalen direkt, säger Charlotta Granath.

När hon kunde visa att elevernas engagemang växte och att deras studieresultat förbättrades fick hon större frihet. Demokratiarbetet lyftes in i skolans verksamhetsplanering. Numera finns det även med i arbetslagens och lärarnas planering. Här finns tid för avstämning och på vem ansvaret ligger. Och tid är en avgörande faktor, menar Charlotta Granath.

– Skolledningen måste vara beredd att ge personalen tid för att arbeta med demokratiuppdraget.

I sin tjänst har Charlotta Granath fått tid för sina externa uppdrag. Nu vill hon att nästa steg i utvecklingen av demokratiarbetet blir att fler lärare får möjlighet att arbeta med det inom ramen för sina tjänster. Det rör till exempel elevrådet, matrådet, Emerichambassadörer och juniorambassadörer för Europaparlamentet.

Charlotta Granath. Foto: Anders G Warne

Förra året certifierades Viksjöskolan till ambassadörsskola för Europaparlamentet. Sedan dess deltar skolan i Europaparlamentets arbete för att stärka demokratin bland ungdomar i EU:s medlemsländer.

När tidningen kommer på besök sitter en grupp elever och planerar Europadagen som ska firas den 9 maj. Eleverna föreslår hur dagen kan läggas upp. En flagga för varje land. En maträtt från varje medlemsland. En elev pekar på att det är viktigt att göra skillnad på Europa och EU.

Saman Mousavi vill belysa värdet i att vara medlem i EU och vilka konsekvenserna blir när Storbritannien lämnar unionen.

– Jag tycker att vi kan ta upp migrationsfrågor och hur de har påverkat Sverige, men det är kanske en känslig fråga, säger han.

Studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson deltar ofta i skolans gemensamma aktiviteter. Han besöker lektioner och talar om yrkesval utifrån skolans alla ämnen. Vid skolans debatter med EU-parlamentariker ser han till att få in arbetsmarknads- och utbildningsfrågor i diskussionen. Under Europadagen ska han tala om utbildningsmöjligheter i Europa, hur man söker utbildningar och stipendier.

Ann-Sofie Rohdin arbetar i skolköket. Hon har bråttom. Dagens lunch måste förberedas. För henne är det viktigt att matsalen fungerar som en mötesplats för eleverna. Det är hennes bidrag i demokratiarbetet.

– Jag försöker få dem att sitta i nya konstellationer och skapa nya kontakter. Jag vill inte att elever ska sitta ensamma.

Under modersmålsdagar brukar hon arrangera språkcafé och ställa ut små lappar med ord på främmande språk.

Även om eleverna har inflytande över det som sker i skolan finns det gränser. De kan inte bestämma när lektioner ska starta och sluta. De kan inte påverka när en uppgift ska lämnas in. De får inte bestämma i vilka grupper de ska sitta. Det sistnämnda förutsätter att lärarna informerar eleverna om beslutet och motiverar det innan arbetet sätts i gång. I grunden handlar det om att skapa trygghet.

Charlotta Granath pekar på att Viksjöskolan arbetar med demokratiuppdraget så som svenska skolor ska göra. Uppdraget finns formulerat i styrdokument och alla ämnen ska ingå. Men det tar tid att bygga upp, det behövs en struktur och alla ska inkluderas i arbetet.

– Många skolor arbetar redan på det här sättet, men uppdraget behöver lyftas, benämnas och visas upp. Det får inte stanna vid något som skolan prickar av och sedan sätter in i en pärm.

Alla artiklar i temat Uppdrag under press (12)

ur Lärarförbundets Magasin