Läs senare

De har fått nog av snabba cash

Satsningen på utsatta skolor i Göteborg har höjt betygen och ökat tryggheten. Men nu riskerar Sjumilaskolans extrapengar att frysa inne. Skolledningen befarar en katastrof.

20 Nov 2014

Skolvärden Cristian Popescu hinner knappt öppna Sjumilaskolans uppehållsrum förrän högstadieeleverna strömmar in. Några vill låna basketbollar för att lira ute i det vackra höstvädret. Andra kommer in för att spela kort, hänga i den stora soffan eller spela biljard. Det skrattas, tjoas och kivas. Men gränsen mellan god stämning och bråk är hårfin. Cristian Popescu är i ständig rörelse för att reda ut missförstånd och avstyra tjafs.

– Den här terminen har börjat lugnt. Men det var helt annat förra läsåret. Då var det mycket oro. Det var skottlossningar i området. På skolan satte elever eld på papperskorgar, sprutade med brandsläckaren och annat, säger han.

Uppehållsrummet är öppet under de flesta raster. Cristian Popescu, som likt en magnet drar till sig ungdomar i behov av vuxenkontakt, säger att rummet framför allt används av skolans oroliga elever. Medan vi pratar slår klockan ett och han inser att de flesta elever som är kvar i uppehållsrummet borde ha gått till sina respektive lektioner. Med viss möda lyckas han få iväg dem.Bild: Nicke JohanssonUppehållsrummet och tjänsten som skolvärd är en direkt följd av att Sjumilaskolan ingår i en särskild satsning på utsatta skolor inom Göteborgs kommun. Under två år har de elva skolor som haft lägst kunskapsresultat fått ett årligt extra budgettillskott på ett par miljoner kronor var. Sjumilaskolan, en F–9-skola med drygt 400 elever, kvalar med råge in i kategorin ”utsatt skola”. Den ligger i Norra Biskopsgården, en stadsdel med hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och många nyanlända barn och ungdomar. Andelen elever som lämnar Sjumilaskolan med gymnasiebehörighet har de senaste åren pendlat mellan 50 och 70 procent.

Under såväl 2013 som 2014 har skolan fått knappt två miljoner extra. De ska enligt direktiven gå till åtgärder vid sidan av den ordinarie verksamheten och har, förutom skolvärd och uppehållsrum, använts till att anställa tre nya modersmålslärare och studiehandledare, en IKT-coach, fortbildning i språkutvecklande arbetssätt, utökad läxhjälp och inköp av bland annat datorer och teknisk utrustning.

Det är åtgärder som svarat mot skolans mest akuta behov. Skolvärden och uppehållsrummet har minskat den tidigare höga frånvaron och förbättrat elevernas trygghet och studiero. Dessutom erbjuds läxhjälp i uppehållsrummet. De nya modersmålslärarna är fast anställda och ingår i skolans ordinarie arbetslag. Det innebär att de blir delaktiga i skolans utvecklingsprocesser och att de fått en bättre relation till eleverna i och med att de är på skolan hela dagen och inte bara kommer till särskilda lektioner. Fortbildning i språkutvecklande arbetssätt har gjort att alla lärare fått ökad kompetens i att undervisa elever med annat modersmål än svenska. Slutligen har IKT-coachen och de nya datorerna fått i gång skolans arbete med digitala läromedel.

– Det har gett tydligt resultat. En av anledningarna tror jag också är att satsningen har givit hopp och ökade förväntningar, säger Anna Hjärne, en av två rektorer på Sjumilaskolan.

Hon och kollegan Linus Wahlström är dock kritiska till att den här och andra satsningar är kortsiktiga. Förutom de extra resurserna från Göteborgs kommun har Sjumilaskolan också fått pengar från den förra regeringens satsning på ”utanförskapsområden”. Sammanlagt har skolan fyra extra miljoner under både 2013 och 2014, mer än en tiondedel av den ordinarie budgeten på cirka 30 miljoner. De har ännu inte fått besked om huruvida någon av satsningarna fortsätter efter nyår.

– Den här skolan har en lång historia av projekt och politiska beslut som har gjort att skolan åkt jojo. Tidigare hade skolan Baylan-pengar. När de försvann ledde det till att lärare som jobbat här i över tio år varslades och skolan hamnade i en stor kris. Det är egentligen först nu skolan har hämtat sig, säger Anna Hjärne och får medhåll av Linus Wahlström.

– Vi vill ha en bra grundbudget så att vi kan driva skolan. En budget som motsvarar behoven. Sedan bryr vi oss inte om några extrapengar, säger han.

Ett problem är också att satsningen från Göteborgs kommun är tydligt inriktad på att öka måluppfyllelsen i högstadiet.

– Det är jättekonstigt om vi ska lappa och laga med betygen i årskurs 9. Det går till viss del. Men det här är en skola med en historia av dålig måluppfyllelse. Vi måste ha ett helhetstänk från första klass upp till nian. Det som behövs i skolan är långsiktighet. Vi måste få personal och rektorer att stanna länge i stället för att få den här ryckigheten, säger Anna Hjärne.Bild: Nicke JohanssonDe extra resurserna har gjort att andelen elever i årskurs 9 på Sjumilaskolan som nått målen i alla ämnen nästan fördubblats – från 20 till 39 procent. Om man däremot tittar på hur många elever som lämnar årskurs 9 med gymnasiebehörighet har satsningen inte gett något nämnvärt resultat. På Sjumilaskolan har det tvärtom minskat. Enligt rektorerna handlar det här om att extraresurser kan hjälpa de elever som ligger på gränsen, men inte dem som ligger längre efter.

– Man får inte vara orealistisk. Vi har många nyanlända elever. Den som kommer till Sverige när han eller hon ska börja åttan måste vara ett geni för att komma i kapp. Men vi kan höja deras resultat, säger Linus Wahlström.

Satsningen på utsatta skolor är en följd av den svidande kritik som Skolinspektionen riktade mot Göteborg år 2012. Pengarna kommer från en åter-betalning från AFA försäkring till kommunen, varav 70 miljoner öronmärktes till skolan. Under både 2013 och 2014 har 29 miljoner kronor delats ut.

Sett till det stora hela är resultaten positiva. Sju av skolorna ökade måluppfyllelsen, tre hade ungefär samma och en sämre.

– Jag tror vi var helt rätt ute när vi bad rektorerna att själva identifiera de lokala behoven på respektive skola och bedöma vad deras skolor behövde för att höja måluppfyllelsen. Utvecklingsarbete ska ske lokalt och vi politiker måste visa tillit till våra rektorer. Det har varit ett framgångsrikt sätt att arbeta, säger Robert Hammarstrand, socialdemokratiskt kommunalråd med ansvar för utbildning.

Rektorerna på de utvalda skolorna har fått möjlighet att träffas regelbundet under de här två åren för att utbyta erfarenheter. De framgångsfaktorer som har identifierats ska nu spridas vidare till andra skolor i kommunen. Skolorna har också förbättrat sitt systematiska kvalitetsarbete vilket gör det enklare för dem att på egen hand gå vidare med utvecklingsarbete.

Däremot är det oklart vad som händer med de extra resurserna framöver – inte minst eftersom den politiska situationen är osäker. De rödgröna, som styrt Göteborg tidigare, är fortfarande större än Alliansen men har inte egen majoritet. Robert Hammarstrand säger att om S får styra vidare kommer satsningen att fortsätta. Men i och med att den riktas till de skolor som har lägst kunskapsresultat kan det bli aktuellt att skifta skolor. En av de skolor som lyckats bäst under de här två åren och därmed skulle riskera att falla ur är Tynneredsskolan. Där fick 66 procent av eleverna i årskurs 9 godkänt i alla ämnen i våras och 75 procent fick gymnasiebehörighet.

Barbro Petersen, rektor på Tynneredsskolan, tycker att det vore sorgligt om hennes skola inte fick fortsatt stöd:

– Det vore mycket kortsiktigt. Jag kan förstå att det finns en begränsad budget och andra skolor som har ännu större behov. Men vi behöver få möjlighet att arbeta vidare med de satsningar vi har gjort, säger hon.

Hon tror att måluppfyllelsen antagligen skulle sjunka igen om resurserna drogs tillbaka. Även Sjumilaskolans rektor Anna Hjärne befarar det värsta.

– Det skulle vara en katastrof. Det kommer att bli sämre måluppfyllelse, mer våld och sjukskrivningarna kommer att öka.

Anna Hjärne säger att de satsningar skolan har gjort har samverkat till att höja resultaten och tryggheten. Därför är det inte möjligt att nagga i kanten eller dra bort en av dem utan att hela skolan drabbas.

– Alla vet att skolan är segregerad men jag undrar hur mycket man egentligen är beredd att satsa. Är det bara projektpengar som ska skjutas till eller är man beredd att verkligen ta skolans kompensatoriska uppdrag på allvar?

Sju skolor lyckas bättre

Satsningen riktas till de elva skolor som har lägst måluppfyllelse.

70 miljoner kronor öronmärktes för åren 2013—2014. Under båda åren delades det ut 29 miljoner.

Sju av skolorna ökade måluppfyllelsen vårterminen 2014 jämfört med året innan. Tre hade ungefär samma, en sämre.

Andelen elever med gymnasiebehörighet är dock ungefär samma som förut. Det förklaras med att skolorna under lång tid prioriterat just behörighet.

Skolorna har använt resurserna till fler lärare, läxhjälp, lovskola, skolbibliotek, sim- och orienterings-undervisning, fortbildning i språkutvecklande arbetssätt, kollegialt lärande, elevvärdar och annat arbete för att öka närvaro, kurator, bättre bemötande av nyanlända.

En utvärdering som Göteborgs stad har gjort lyfter särskilt fram språkutvecklande arbetssätt och närvaroarbete som framgångsfaktorer.

Satsningens framtid är osäker.

Miljonstöd till Sjumilaskolan

I Göteborg är 20 —25 procent av skolpengen socioekonomiskt viktad. Det är skolans upptagningsområde och inte faktiska elever som utgör grunden.

Under både 2013 och 2014 har Sjumilaskolan fått fyra miljoner i budgettillskott. Knappt två miljoner kronor kommer från Göteborgs kommuns utvecklingsfond och cirka två miljoner från den förra regeringens projektUrban utveckling som riktar sig till så kallade utanförskapsområden.

Dessutom har skolan fått en av de 155 extra karriärtjänster som infördes från och med höst-terminen och öronmärktes till samma utanförskapsområden.

Fler nationella satsningar

Handledning för lärande. Under 2012—2014 har tio skolor fått handledning av »superpedagoger« och stöd för bland annat språkutvecklande arbetssätt, studie-handledning, läxhjälp och föräldrasamverkan. Stödet avslutas vid årsskiftet.

Nyanlända. Det pågår en fortbildningsinsats för lärare och skolledare som arbetar med nyanlända och det har lämnats förslag på riktade statsbidrag till nyanlända.

Lovskolor och läxhjälp. Det går att söka statsbidrag för lovskolor och läxhjälp, i det senare prioriteras skolor med låga resultat.

ur Lärarförbundets Magasin