Läs senare

Chockerande och tankeväckande om adhd i USA

"Boken är en mycket bra introduktion till ett komplext område och författarna lyckas belysa många olika aspekter av problematiken. Det som är bokens styrka är kanske också en svaghet och alla resonemang utvecklas inte fullt ut", menar Cleas Nilholm.

21 Nov 2014

Utan tvekan är adhd en kontroversiell diagnos. Å ena sidan finns de som förnekar att tillståndet existerar. Skolan har alltid haft svårt att möta framför allt pojkar som har svårt att koncentrera sig och att sitta still, menar man. Genom att ställa en diagnos och medicinera dem försöker man kontrollera vad som i stort sett kan betraktas som normala beteenden. Å andra sidan finns de som menar att adhd är en allvarlig neuropsykiatrisk störning som måste upptäckas tidigt för att kunna behandlas. Om tillståndet inte behandlas kan det få mycket allvarliga konsekvenser, menar förespråkarna för detta senare synsätt.
I boken The ADHD Explosion går Stephen Hinshaw och Richard Scheffler igenom många aspekter av diagnosen. Båda är professorer och verksamma inom psykologi respektive hälsoekonomi och deras resonemang i boken grundar sig genomgående på forskningsrön. Titeln anspelar på den stora ökningen av antalet barn som får diagnosen adhd – ungefär en av tio elever i USA. Hur många barn som får diagnosen adhd skiljer sig mycket åt mellan delstater. I till exempel North Carolina har 16 procent av alla barn och unga mellan 4 och 17 år en adhd-diagnos. Av de pojkar i delstaten som är äldre än 9 år har ca 30 procent diagnosen!

Stephen Hinshaw och Richard Scheffler är i grunden positiva till diagnosen och dess biologiska förklaringsgrunder. De menar dock att det sker en över-diagnostisering eftersom utredningar genomförs slarvigt och av personer som saknar kompetens. Samtidigt menar de att explosionen av diagnoser måste förstås i ett socialt och kulturellt sammanhang: Vad är det i vår kultur som gör att vissa beteenden blir problematiska? Här pekar författarna på kraven som skolan ställer som en tydlig diagnosdrivande faktor. I och med allt större fokus på prov och resultat, och på elevers och skolors prestationer, skapas en grogrund för diagnostiseringen. Annorlunda uttryckt: diagnos, och medicinering, krävs för att anpassa sig till systemet.

Boken är en mycket bra introduktion till ett komplext område och författarna lyckas belysa många olika aspekter av problematiken. Det som är bokens styrka är kanske också en svaghet och alla resonemang utvecklas inte fullt ut.

Speciellt intressant hade det varit om författarna mer ingående hade undersökt skolsystemets betydelse för den ökande diagnostiseringen. Ingen av författarna är heller pedagog och ganska lite sägs om hur lärare och andra i skolan ska bemöta dessa elever. Mitt bestående intryck av boken är dock den chock jag fick när jag såg siffrorna på hur många barn som får diagnosen adhd i USA.

Jag tycker boken väcker en grundläggande etisk fråga: Vilken rätt har ett samhälle att definiera en så stor del av sina barn och unga som avvikande? Ett tankeexperiment kan tydliggöra: Om vi skulle kräva av elever att de ska lösa andragradsekvationer i första klass skulle nästan alla kategoriseras som att de har inlärningsproblem. Nu handlade ju boken om USA. Men det som händer i USA brukar komma hit.

Stephen Hinshaw & Richard Scheffler
The ADHD Explosion. Myths, Medication, Money, and Today’s Push for Performance. Oxford University Press.

ur Lärarförbundets Magasin