Läs senare

»Bra engelska ger bättre jobb«

Lärare i världenKunskaperna i engelska dalar bland thailändska elever. Läraren Sunisa Sirisuk brinner för att ge eleverna nyckeln till en bättre framtid, men stångas mot stora klasser och förlegade undervisningsmetoder.

20 sep 2019
»Bra engelska ger bättre jobb«
Undervisning i gamla klassrummet. Engelska är en bjärt kontrast till elevernas modersmål: thailändska är ett tonspråk med förhållandevis enkel grammatik och eget skriftsystem. Foto: Josefin Sträng
Undervisning i gamla klassrummet. Engelska är en bjärt kontrast till elevernas modersmål: thailändska är ett tonspråk med förhållandevis enkel grammatik och eget skriftsystem.
Foto: Josefin Sträng

Alla thailändare är redo att offra varje droppe blod för nationens säkerhet, frihet och framgång.

Så låter sista raden i den thailändska nationalsången som elever och lärare sjunger till skolbandets toner. Klockan är fyra minuter över åtta. Termometern närmar sig 40 grader, platsen är gräsplanen framför Koh Samui School. De cirka 1300 eleverna samlas runt sina klassföreståndare för närvarokontroll och daglig inspektion av skoluniform, frisyr och naglar. Eventuella avvikelser måste åtgärdas till morgondagen: i skuggan av skolbyggnaden sitter en pojke i frisörkappa och får frisyrens sidor trimmade.

– Jag kan tycka lite synd om pojkarna, när de kommer upp i tonåren börjar de bry sig om sitt utseende men frisyrerna på Koh Samui School hålls väldigt korta. Vi har inte ordningsbetyg, inspektionen är vårt sätt att visa omsorg om eleverna, förklarar engelskläraren Sunisa Sirisuk, eller Kru Gig som hon kallas.

SUNISA SIRISUK

Ålder: 36 år, har undervisat i sju år.
Bor: Lipa Noi på västra Koh Samui.
Undervisar: Elever i åldern 12–18 år. Leder skolans teatergrupp.
Utbildning: En tvåårig universitetsutbildning, obligatoriskt för lärare vid statliga skolor.
Arbetsplats: Koh Samui School en statlig högstadie- och gymnasieskola.

Hennes första lektion för dagen är som vikarie i ett klassrum ingen gillar: en dunkel sal på bottenvåningen där bänkarna närmast fläktarna står högt i kurs, om det börjar regna samlas vattnet på golvet. När Kru Gig ber eleverna upprepa ”breathe” hörs fler förlägna fniss än läspande ljudhärmningar.

– När jag kom hit för två år sedan hade jag höga ambitioner. Men eleverna förväntar sig thailändska som huvudspråk, de är för blyga för att prata engelska. Jag försöker säga till dem att engelska är lättare och roligare än de tror, att kompetens i engelska ger bättre löner och möjlighet att resa över hela världen, men …

Kru Gig avbryter sig själv.

– Ursäkta, jag menar inte att vara negativ.

När hon gick från privat till statlig språkundervisning blev det frustrerande. Här är eleverna vana vid att memorera grammatik i stället för att kommunicera och tänka kritiskt och kreativt. Kru Gigs moderna undervisningsstil är eftertraktad, men krockar med verklighetens förutsättningar. Klasserna består av uppemot 35 elever som hon bara får 50 lektionsminuter med. Dessutom svajar elevernas motivation.

– Öns rikaste familjer har barnen på privatskolor, vi har en salig blandning. Ofta är elevernas föräldrar skilda eller arbetslösa och har flyttat till Koh Samui i hopp om arbete i turistbranschen. Eleverna ser sig att jobba på 7-Eleven, ungefär. Därför är engelska så viktigt, det leder till bättre jobb, säger Kru Gig.

Tisdagsmorgonens nästa klassrum är något helt annat. Salen i den nya skolbyggnaden är behagligt sval, väggarna pryds av färgsprakande kinesiska språkplanscher, eleverna är pigga och aktiva. De två klassrummens kontraster kan betraktas som en gestaltning av det stora problemet i thailändsk grundskola, nämligen ojämlikhet.

Varje morgon samlas hela skolan utomhus för att sjunga nationalsången och skolsången.
Foto: Josefin Sträng

Skoleleverna i storstäderna presterar väl medan eleverna på landsbygden halkar efter. Thailand lägger cirka fyra procent av landets BNP på undervisning, men en kontroversiell strypning av utgifter pågår. Hälften av landets skolor ska stängas eller slås samman, det handlar om cirka 18 000 skolor på landsbygden med 120 elever eller färre. Framtiden får utvisa om åtgärden lyckas vända landets negativa trend, i den senaste Pisaundersökningen landade Thailand på plats 56 av 70 deltagande länder.

Under eftermiddagen ska Kru Gig hålla teaterlektioner. När det vankas festligheter och kulturella uppvisningar här är det ofta eleverna på Koh Samui School som bjuder på underhållningen.

Så småningom kommer klockan att slå fyra och skoldagen är över. Kru Gig kommer att passera trängseln på mopedparkeringen för att promenera hem, omgiven av tropisk grönska och frigående hönsfamiljer. Hon bor fem minuter bort i ett hyresfritt lärarhus som delas med fyra kollegor.

Vart fjärde år får Thailands lärare chansen att byta arbetsplats. Många väljer att flytta till sina hemstäder, men Kru Gig har inga planer på att återvända till fastlandet.

– Jag kanske skaffar en masterexamen, men jag vill stanna på Koh Samui. Eleverna har stort behov av att lära sig engelska, här kan jag göra mest skillnad.

Thailand

Koh Samui har cirka 66 000 bofasta invånare. Turismen utgör 20 procent av landets BNP, men gör även var­dagen på Koh Samui dyr för vanliga thailändare. Skolans lärare har möjlighet att bo i hyres­­fria bostäder.

Skolsystemet: Thailand har 69 miljoner invånare, den obligatoriska grundskolan har cirka 10,2 miljoner elever fördelade på statliga, privata och internationella skolor (som också är privata). Förskolan mellan 3 och 6 års ålder är frivillig, skolstarten sker vid sex års ålder och rätten till utbildning är lagstadgad.

Betygssystemet består av en femgradig skala, där 0 är underkänt och 4 är högsta betyg. Läsåret består av två terminer. Lärarna får tre lediga veckor i april, årets varmaste månad.

Utbildningskvalitet: Plats 56 av 70 vid Pisaundersökningen från 2015. 99 procent av eleverna går ut mellanstadiet, 85 procent fullföljer högstadiet. Fattiga elever är överrepresenterade bland avhopparna.

Läs- och skrivkunnighet: 92,8 procent. En tredjedel av femtonåringarna klassas som funktionella analfabeter.

Löner

Lönenivå: För en statligt anställd lärare är det vanliga lönespannet cirka 3 000–5 500 kronor, Kru Gig tjänar 4 500 kronor. Västerlänningar som undervisar på thailändska skolor får ofta runt 10 500 kronor i lön.

Fackföreningar: De fem största är Khurusapha (The Teacher’s Council of Thailand), Education Society of Thailand, The Private School Teacher’s Association of Thailand, National Thai Teacher’s Union Association och Secondary School Administrator Association of Thailand.

Viktiga fackliga krav: Högre löner och minskad administrativ börda – 42 procent av arbetstiden läggs på annat än undervisning.

ur Lärarförbundets Magasin