Läs senare

Bedömningarnas historia väl skildrad

06 maj 2010

I Christian Lundahls bok Varför nationella prov? Framväxt, dilemman, möjligheter, skildras de förtjänster och problem som nationella prov, ämnesprov, diagnostiska material och kursprov, eller kort och gott kunskapsbedömningar, burit med sig, från sin tillkomst och fram till i dag.
        Det är en historia om professionsgränser, styrning, legitimitet och kriser i den moderna skolans framväxt som få – om någon – har lyckats skriva bättre än Lundahl.
        I boken får vi veta hur standardproven under 1960- och 1970-talet kom att fjärmas från den pedagogiska lärarpraktiken och närma sig den vetenskapliga objektiviteten och utbildningspolitiken i syfte att kontrollera och kommunicera enhetsskolans, och de relativa betygens, effektivitet och legitimitet. Samtidigt växte kampen mot betygens sorterande funktion fram.
        Vetenskapens förändrade syn på kunskap och människan under 1980-talet och Lgr 80:s betoning på funktionella kunskaper bidrog till att provens syften, status och nytta ifrågasattes ännu mer och började förlora i legitimitet. Men att konstruera ”elevtillvända” prov med betoning på autenticitet, och komplexa och svårfångade kunskaper och färdigheter som resonerande, kritiskt tänkande, självständighet och problemlösning, i stället för minnes- och ”rätt och fel”- kunskaper, låter sig inte göras i en handvändning.
        Det hela blev inte lättare när de betygsnormerande standardproven fasades ut i samband med de nya läroplanerna Lpo 94 och Lpf 94 och nya målrelaterade nationella prov infördes med ännu fler syften. Provens resultatmått skulle nu användas för både utvärdering och uppföljning och/eller utveckling av skolans verksamhet, vilket kritiker menar är omöjligt då dessa olika syften ställer motsägande krav på provens egenskaper.
        Den stora utmaningen för lärarna, skriver Lundahl, ligger i att kunna förstå var de enskilda elevernas problem ligger och veta vad som behöver göras för att förbättra elevernas resultat. Han har en möjlig
lösning, som inte är enkel men egentligen självklar: nationella prov/bedömningar behöver öppna för felsvarsanalyser och dialoger där eleven kan reflektera över sitt eget lärande och sin utveckling och lägga upp strategier för hur kunskaper och färdigheter kan fördjupas och nya utvecklas.
        I boken presenteras därför också alternativa bedömningsformer som komplement och kontrast till de nationella proven. För det går inte att skilja bedömning från undervisning, slår Lundahl fast. Nationella prov/bedömningar måste upplevas autentiska även för läraren. Vilket egentligen är självklart om läraren ska kunna reflektera över sitt befintliga arbetssätt och se fördelarna med att ändra det.
        För att lärare ska kunna göra etiskt och pedagogiskt försvarbara bedömningar krävs insikter om bedömandets positiva och negativa konsekvenser. Lundahls bok är ett utomordentligt verktyg för alla som ansvarar för och/eller berörs av nationella kunskapsbedömningar och utvärderingar.

Varför nationella prov?
Framväxt, dilemman,
möjligheter
Christian Lundahl
Studentlitteratur

ur Lärarförbundets Magasin