Läs senare

Barn lär i leken

Nu ska undervisning och lärande i förskolan även inkludera matematik, språk, naturvetenskap och teknik. Men hur kan man förena ”ämnes”-undervisning och lek och hur påverkas den fria leken, frågar Mia Maria Rosenqvist.

17 Aug 2011

Nu har vi fått en reviderad skollag och läroplan för förskola. Förskolan regleras nu även av skollagen. Undervisning och lärande i förskolan ska enligt läroplan och skollag även inkludera matematik, språk, naturvetenskap och teknik. Frågan är hur detta kan ske utan att det blir lektioner med mellanliggande raster med den följd att den fria leken konkurreras ut. Hur kan man förena ”ämnes”-undervisning och lek och hur påverkas den fria leken?

Med undervisning i skollagen menas ”sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden”. Undervisning är således förskollärarens medvetna handlingar medan lärande är barnets egen process. Förskollärare har alltid undervisat men det ordet har inte använts, i stället har man talat om att barn ska lära sig. Men, en förskollärare kan inte obehindrat tala om undervisning utan att samtidigt förklara vad som menas. I annat fall är risken stor att den som lyssnar associerar till skolans kateder, pekpinne, skamvrå och andra fenomen som begreppet undervisning är förknippat med.

I min egen forskning har jag uppmärksammat två slags lekar som kan inrymma såväl undervisning som (fri) lek nämligen undervisning i lek och undervisningslek. Undervisning i lek är till exempel när barn bygger en koja och behöver hjälp, eller när barn inbjuder förskolläraren att delta i leken. Då kan förskolläraren hjälpa barnen, visa och instruera och använda för barnen okända begrepp i ett naturligt sammanhang, som ger begreppen innebörd. Genom att observera barns fria lek får man stoff till samlingar. Jag observerade barns fria lek. När de lekt färdigt hade jag en kort samling och bad barnen berätta vad de hade lekt. Barnen var mycket intresserade och var ivriga att berätta. Även könsstereotypa händelser kunde vi diskutera och skoja om. Den fria leken är viktig i sig, men genom den får förskolläraren också veta vad barnen intresserar sig för och kan utgå från deras erfarenheter i sin undervisning även i samlingar.

När man initierar en lek med avsikt att barnen ska lära sig något, då talar vi om undervisningslek. Förskollärare arrangerar lärandesituationer där barnen ombeds skriva siffror, bokstäver och ord på skrivtavlan. Det som barnen skriver kan sedan vridas och vändas på, det vill säga lekas med på olika sätt. För några dagar sedan lekte jag utomhus en sådan lek med förskolebarn. Ett barn kom med ett småkryp. Vad heter det? Uppslagsboken talade om för oss att krypet heter Eldskinnbagge, hur lång är den? Vad äter den? Var lever den? Många frågor fick ett svar och skrivtavlan blev fullklottrad. Skriv en miljon! Skriv femhundratusenhundramiljoner! Vi lärde oss mycket om en ovanlig bagge och jag lärde mig att förskolebarn inte behöver motiveras, dessa barn ville lära sig.

Många ämnen behandlades precis som ”vi alltid gjort i förskolan”. Nu med den skillnaden att det var en lek som var uttänkt att uppfylla ett syfte. Barnen avlöste varandra, genom att växelvis leka fritt och med jämna mellanrum återvända till undervisningsleken. Alla barn deltog men inte samtidigt, vilket underlättade undervisningen. Ordsammansättningen undervisningslek ger begreppet undervisning ett lekfullt inslag. Enligt James V Wertsch är det dock svårt att införa nya begrepp men det är möjligt om ”det nya” används konsekvent.

När man leker målmedvetet med barn finner man att det för det första är svårt och för det andra att det är uttröttande.Medvetet lekande med barn är en professionell prestation och en konst, som man måste lära sig. Undervisning och lek i förskolan kräver bland annat att det finns stora skrivtavlor. Förskollärare har alltid undervisat. Lek kan professionaliseras genom att sammanbinda lek och ”ämnes”-undervisning. Lek är inte bara ett ”bara”!                                           

Läs mer:

Rosenqvist, Mia Maria (2000): Undervisning i förskolan. HLS förlag.

Rosenqvist, Mia Maria (2006): Lek och skolämnen i en ny lärarroll. Norstedts Akademiska Förlag.

Wertsch, James V (1998): Voices of the Mind. A Sociocultural Approach to Mediated Action. Harvard University Press.

ur Lärarförbundets Magasin