Läs senare

Användbart om digitalisering – trots svag forskningsanknytning

23 Nov 2018
En digitalisering som främjar lärandet är ett av bokens teman, enligt recensenten.
Foto: Istock

Det digitala lärandets möjligheter – att leda den digitala skolan

Åke Grönlund & Matilda Wiklund

Gleerups

I Det digitala lärandets möjligheter skriver Åke Grönlund och Matilda Wiklund (forskare och lärare vid Öre­bro universitet) om digitaliseringens processer i skolan: det vill säga hur digitala system, apparater och läromedel implementeras, används och förstås som en del av lärandemiljön. Mycket ansvar har, enligt Grönlund och Wiklund, placerats på den enskilda läraren för implementering av (digitala) plattformar och arbetssätt de inte kunnat påverka och ibland inte förstått. Detta har lett till en fragmenterad och ojämn digitalisering av den svenska skolan.

Deras bok är baserad på forskning genomförd i ett projekt med samma namn som boken, finansierat av Atea, Gleerups och Samsung mellan 2015 och 2018. Exempel från undersökningen är integrerade i bokens diskussioner, som delas in i ett kapitel om digitalisering i skolan generellt och därefter flera kapitel som riktar sig till olika aktörer, till exempel skolledning, lärare och elever.

Extra långt är kapitlet om skolledningens roll. Det säger något om ansatsen, det är processen med att digitalisera och förbättra skolan som är i fokus, inte enskilda lärares arbete. I detta kapitel diskuteras bland annat hur system köps in och implementeras, som till exempel Microsoft Office 365 (O365).

I en berättelse från den forskningsstudie boken är baserad på framgår det att implementeringen och upphandlingen av just O365, för att kunna jobba i delade dokument, tog en skola två år. Under dessa år hanterades många inlämningar och andra undervisningsmoment via e-post vilket innebar en stor arbetsbörda för lärare och elever. Med exemplet visar författaren att både upphandlingsreglerna och infrastrukturen är betydelsefulla för den digitala skolan.

I Det digitala lärandets möjligheter lyfts att skolan har en utmaning: att genomföra en god digitalisering som främjar lärande. Författarna har olika förslag på hur detta kan gå till och dessa samlas under över­gripande teman i avslutningen. Förslagen är genomtänkta och boken är intressant. Den ger dock ett lite framhastat intryck, i struktur, språk, och forskningsanknytning. Detta visar sig till exempel i att Skolverkets riktlinjer – som är politiska direktiv – framstår som bokens utgångspunkt, i stället för tidigare forskning på området.

Skolans verksamhet granskas och kritiseras av författarna, men Skolverkets direktiv kommer inte upp till debatt på samma sätt.

ur Lärarförbundets Magasin