Ingår i temat
Hållbar lärare
Läs senare

Ämnet i fokus ger vardagen djup

Hållbar lärareFortbildning kan bidra till att lärare upplever ökad mening i sitt arbete. Felriktad kan den tvärtom skapa mer stress. I Varberg är ämnesdidaktiska samtal en del av skolans vardag.

Liftaren, papier mache och trä, 2012. ©Sara Nilsson

Tisdag eftermiddag på Bosgårdsskolan i Tvååker utanför Varberg. Svensklärarna i årskurs fyra och fem har slagit sig ner för ett av läsårets sista ämnesdidaktiska kollegium (ÄDK). På agendan för dagens möte står att utvärdera hur väl de egentligen lyckats lära eleverna att göra korrekta styckesindelningar i skriven text.

– Mina elever har lämnat in texter av olika längd och med olika språklig kvalitet. Men samtliga har delat in dem i stycken och alla har kunnat förklara varför. Jag tycker att alla har höjt sig, säger Kristofer Karlsson.

Bosgårdsskolan har använt sig av ÄDK de senaste tre läsåren. En gång i veckan träffas svensklärarna Kristofer Karlsson, Jennie Gustafsson, Charlotte Karlsson och Bengt-Olof Johansson för att tillsammans diskutera, utvärdera och planera lektioner. Syftet är att gå på djupet och utveckla undervisningspraktiken. Hela vårterminen har de arbetat med just styckesindelningar. De har bland annat lagt mycket tid på att hitta och även skriva egna texter som lämpar sig som undervisningsmaterial. Texterna ska både vara korta, så att alla elever kan läsa dem, och tillräckligt utmanande med olika typer av styckesindelning.

Det är elevernas utveckling som är det primära. Lärarnas fortbildning är en bieffekt.

– I början av terminen var det bara händelser som gjorde att mina elever bytte stycke. Nu är det av olika anledningar. Det har automatiskt gjort texterna rikare. Annars blir det lätt att de bara staplar händelser, berättar Jennie Gustafsson.

Kristoffer Karlsson

ÄDK är en form av kollegialt lärande som har utformats av lärarfortbildare och forskare vid Göteborgs universitet. Det är inte en fortbildning i traditionell bemärkelse, utan en struktur för gemensamt lärande där lärare i samma ämne tillsammans planerar, utvärderar och analyserar sin dagliga undervisning. Utgångspunkten är alltid vad den egna klassen behöver för att nå kursplanens mål i till exempel svenska.

Henrik Hansson, lärarfortbildare vid Göteborgs universitet, är en av dem som har utvecklat ÄDK.

– Vi har haft många olika lyft i skolan. De har varit bra. Men det har varit fortbildning för lärare som i sin tur ska generera bättre undervisning. ÄDK innebär att lärare tillsammans utvecklar den dagliga undervisningen. Det är elevernas utveckling som är det primära. Lärarnas fortbildning är en bieffekt.

Henrik Hansson är grundskollärare och arbetade tidigare på låg- och mellanstadieskolan Öjersjö Brunn. Där var han en av de första i Sverige som började med så kallade learning studies. ÄDK är en vidareutveckling av det. Med inspiration från ”Teacher Research Groups”, som använts i Kina sedan 1950-talet, har de skapat en struktur som gjort om learning study från enstaka projekt till en del av lärarnas vardagliga arbete.

Organisationen, akryl på duk, 2011. ©Sara Nilsson

– Vi vet att learning study ger resultat på både elevers och lärares lärande, och när vi fick frågor från lärare, rektorer, förvaltningar och politiker hur vi kan göra detta till en del av det dagliga arbetet gick vi vidare och tog inspiration från Kina och Japan där detta är en del av skolkulturen, säger Henrik Hansson.

Som namnet antyder vilar ÄDK på tre ben. Ämnets innehåll, utveckling av didaktiken (undervisningen) och att man gör det tillsammans (kollegialt). På de skolor som använder ÄDK bildas lärgrupper som består av tre till sju lärare. De träffas upp till två timmar varje vecka under hela läsåret för att utveckla den dagliga undervisningen. Först bestämmer de tillsammans ett så kallat lärandemål som är kopplat till kursplanen. Det kan till exempel vara det som lärgruppen på Bosgårdsskolan har haft under vårterminen 2018: Utveckla förmågan att, utifrån innehåll, kunna disponera egna och andras texter med hjälp av styckesindelning.

Därefter gör man ett förarbete där lärarna fördjupar sig i vad förmågan innebär teoretiskt, tar reda på var eleverna står och identifierar vad eleverna behöver lära sig för att komma vidare. Med den kunskapen i ryggen planeras lektioner som var och en genomför i sina respektive elevgrupper och som sedan utvärderas och ger underlag för nya lektioner. När eleverna har lärt sig förmågan tillräckligt bra avslutas lärandemålet och lärgruppen går vidare med ett nytt.

Jennie Gustafsson.

– När det här görs systematiskt skapar även lärarna viktiga insikter som de kan använda i framtida undervisning och dela med sig av till kollegor runt om i landet, säger Henrik Hansson.

2014 genomfördes ett pilotprojekt där sex skolor testade ÄDK. Lärarna uppgav i utvärderingen att elevernas resultat förbättrades, och att de själva kände sig mer professionella och fick en ökad yrkesstolthet.

– Många av de lärare vi handleder säger att det är tungt att vara lärare i dag, men att de får energi av ÄDK. Äntligen får de jobba med det som de tycker är kärnuppdraget och det som är roligt med att vara lärare, själva undervisningen. Det ger en kraft när man gör det tillsammans med sina kollegor och känner att man lyckas, säger Henrik Hansson och fortsätter:

– Det här arbetssättet bygger på att man hämtar kraft inifrån. Ibland kan det låta som att man inte tror att den svenska lärarkåren har tillräcklig kompetens, att det måste komma någon utifrån och tala om hur det ska vara. Men vi menar att lärarna har expertkompetens och vill skapa en arena för att utnyttja den.

Det blir bra och genomtänkta lektioner. Då blir det väldigt kul att undervisa.

I dag finns det en flora av fortbildningsinsatser och projekt som på olika sätt ska bidra till skolutveckling. De låter ofta bra i teorin. Men enligt forskaren Carola Aili leder det inte alltid till utlovat resultatet. Det har lett till att många lärare känner en trötthet och skepticism mot kompetensutveckling.

– Kompetensutveckling som lärare känner att de har hjälp av är givetvis av godo. Men många lärare har erfarenhet av kompetensutveckling som är meningslös eller inte aktuell för dem, säger Carola Aili, docent i pedagogik vid Lunds universitet som forskar om lärares arbetsvillkor.

Även olika former av kollegialt lärande lider av liknande brister.

– Det finns ingen garanti att det blir kvalitet i samtalen, särskilt inte om lärarna egentligen vill göra annat eller bara sitter av tiden. Det kan bli ett irritationsmoment snarare än utveckling.

Bengt-Olof Johansson

För att kompetensutveckling ska kännas meningsfull måste ett antal grundkrav vara uppfyllda, enligt Carola Aili. Läraren måste uppleva att den svarar mot ett behov hen har. Det måste finnas förutsättningar att ta till sig kompetensutveckling, det vill säga att det avsätts tid och att läraren inte straffas genom att arbete samlas på hög eller att bristen på vikarier skapar oro i elevgruppen. Slutligen måste skolledningen och kollegor på skolan vara beredda att ta emot den nya kunskapen.

Om kompetensutveckling ska leda till att lärare mår bra och får ökad arbetslust måste den också leda till att undervisningen utvecklas. Tillfredsställelsen i att göra ett bra jobb, det vill säga att se eleverna utvecklas, är nämligen det lärare mår bäst av.

– Det är som ett vaccin mot alla motstridiga krav och all stress. Om man har en bra relation med eleverna och ser att de lär sig så kompenserar det för allt annat som inte fungerar. Att se eleverna lyckas i klassrummet är den kanske främsta friskfaktorn för lärare, säger Carola Aili.

Varbergs kommuns resa med ÄDK startade egentligen för fem år sedan. De valde då att fokusera på pedagogiskt ledarskap i klassrummet och ett formativt förhållningssätt. Utvecklingsarbetet pågick först i tvärgrupper på skolorna och har med ÄDK övergått i ämnesgrupper för att kunna fokusera på undervisningspraktiken.

– Vi vill skapa en lärande organisation där vi ständigt reflekterar över vad vi gör, varför och hur vi kan förbättra det. Vi försöker skapa en organisation där kompetensutveckling blir en del av vardagen, säger Maria Wirén, utvecklingschef i Varbergs kommun.

Samling, akryl på duk, 2010. ©Sara Nilsson

I dag är det nio skolor som använder ÄDK och fler ska starta upp det under höstterminen. Från förvaltningens sida är man tydlig med att det är ett långsiktigt utvecklingsarbete.

På Bosgårdsskolan är man försiktigt positiv till ÄDK. Men det har tagit tre år att komma dit. Lärarna här är också trötta på olika kortsiktiga projekt. Just nu ska dessutom en ny lärplattform implementeras och så renoveras skolan, vilket bland annat innebär att lärarna måste åka bil mellan olika undervisningslokaler.

– Det är inte ofta i skolans värld en satsning får hålla på i så många år. Annars kommer det nytt hela tiden. Man slänger sig in i ett projekt, och sedan kommer nästa. Det är svårt att veta vad man ska satsa på, säger svenskläraren Jennie Gustafsson.

Alla runt bordet nickar instämmande. I början var det många som tänkte ”vad är det här?”. Det gick mycket tid åt att bestämma lärandemål och sätta sig in i ny teori och nya begrepp.

– Det är egentligen först nu efter tre år vi börjar se vinsterna med ÄDK, säger Jennie Gustafsson.

Vinsterna är flera. Jennie Gustafsson och de andra svensklärarna i gruppen säger att de har fått en ökad samsyn kring undervisning. Eleverna får en mer likvärdig utbildning. Undervisningen blir mer formativ och utgår mer från eleverna. De kan dra nytta av varandras kompetenser och erfarenheter.

Charlotte Karlsson

– När jag började som lärare hade jag en egen klass och planerade allt själv. Det är stor skillnad mot nu när vi planerar och till och med har lektioner tillsammans. Jag tror det är en stor vinst. Det är fler som har insyn i det jag gör, jag ser hur andra gör och vi kan diskutera det. Det ger mycket, säger Bengt-Olof Johansson.

Framför allt uppskattar de att ÄDK sätter fokus på pedagogiska diskussioner som går på djupet i ett enskilt ämne. Det finns tid att vrida och vända på allt.

– Det mesta är mer komplext än vad man tror. Till exempel det här med styckesindelning. Det kan kännas enkelt, men när man grottar ner sig i det förstår man att det finns mycket att lära, säger Charlotte Karlsson.

Diskussionerna blir som en fortbildning i och med att lärarna dels tar hjälp av varandra och utvärderar effekterna av undervisningen, dels för att de vänder sig till litteratur för att fördjupa sig i de teoretiska aspekterna av lärandemålet. Men det som gör att ÄDK har vunnit acceptans hos dem är inte fortbildningen i sig utan att de kan se att undervisningen blir bättre och att eleverna lyckas bättre än tidigare.

– Det blir bra och genomtänkta lektioner. Då blir det väldigt kul att undervisa, säger Charlotte Karlsson.

Alla artiklar i temat Hållbar lärare (14)

ur Lärarförbundets Magasin