Ingår i temat
Fånga bildningen
Läs senare

Vad är musikalisk bildning ­– och vad ska den vara bra för?

Fånga bildningenVästerländsk konstmusik – klassisk musik – har länge varit något av sinnebilden för traditionell bildning. Men i dag är den bilden inte lika självklar. Vi har frågat fyra kunniga på området om deras syn på musikalisk bildning.

av Marianne Nordenlöw
15 Maj 2017
15 Maj 2017

Helena Wessman är chef för Berwaldhallen, Sveriges Radios symfoniorkesters och Radiokörens hemmascen, och ordförande i Stiftelsen El Sistema.

Foto: Bo Söderström

Bildning är att lyssna på väldigt mycket musik och många olika musiker, inom olika genrer och skilda sammanhang, tycker Helena Wessman.

– Och det gör man inte minst för lusten! För oavsett område – ju mer man vet, desto roligare blir det.

Hennes intryck är dock att stora delar av musiken aldrig kommer med i skolans musikundervisning.

– Jag slåss för västerländsk konstmusik men skulle säga att samma sak gäller för jazz, visa och folkmusik. Lärare ska hinna väldigt mycket och ska möta eleverna där de är. Då blir det naturligt att ta sin utgångspunkt i populärmusik, som alla har någon relation till.

Helena Wessman klandrar inte enskilda lärare för det, men menar att musikämnet är alldeles för trångt. De som engagerar sig i kulturskolan kompenseras, men till den hittar inte alla.

— Det jag tycker är tråkigt är att skolan missar sin chans som en bra och viktig exponeringsyta. Eleverna ska exponeras brett för många olika sorters musik. Om de vill fördjupa sig ska de veta vad de har att välja mellan – det är centralt.

Hon tror att förutsättningarna har försämrats över tid.

– Musiklärarna har naturligtvis god utbildning, men klasslärare, generalister, de får inte så mycket undervisning i musik eller andra estetiska ämnen i lärarutbildningen.

Sveriges Radio och Berwaldhallen försöker arbeta med ett inbjudande, bildande och folkbildande anslag i programutbud och konserter och har bland annat arrangerat flera konserter med dataspelsmusik.

– Då är publiken oerhört insatt! Samtidigt får vi visa vad en symfoniorkester är, säger Helena Wessman.

Erik Wallrup är forskare i musikvetenskap, tf forskningssekreterare vid Kungliga Musikaliska Akademien och musikkritiker.

Foto: Rosa Maria Lupo

Dagens syn på musikalisk bildning skiljer sig mycket mot för 30–40 år sedan, menar Erik Wallrup. Då handlade den enbart om västerländsk konstmusik.

– Om bildning utgör ett slags referensnät, gemensamt för en grupp i samhället – vilken den än kan vara – så har definitivt populärmusiken blivit dominerande, i alla fall på kultursidor och i massmedier överlag. I dag anses det viktigare att hålla rätt på de centrala populärmusikaliska namnen än den klassiska musikens.

Det finns också ett väldigt starkt nyttotänkande i vad Erik Wallrup kallar den moderna svenskheten. Till nyttan med musik hör föreställningar om att den kognitiva förmågan ska bli bättre genom närkontakt med musik, liksom att man ska bli mer harmonisk.

– Men en av de rikaste och viktigaste musikaliska erfarenheterna är att den skapar en högre sensibilitet, känslighet. Man blir inte alltid lycklig av att lyssna på musik. Där tror jag att nyttotänkandet är för allenarådande.

Øivind Varkøy är professor i musikpedagogik vid Norges musikkhøgskole samt gästprofessor vid Örebro universitet. Han har skrivit flera böcker om musik och bland annat bildning och en ny, Musikk — dannelse og eksistens, utkommer under 2017.

Vad musikalisk bildning är råder det inte enighet om inom forskningsfältet. Överhuvudtaget är bildning – ”dannelse” eller ”danning” på norska – ett lite omstritt begrepp bland musikpedagoger i Norden. En del anser att det leder tillbaka till att lyssna på musik av ”de stora mästarna” – och därmed bli en bättre människa.

Det krävs kanske nytänkande kring hela bildningsbegreppet när man kommer in på konstens område, menar Øivind Varkøy.

Han ser en tendens att tala om bildning som ett slags förmågor eller kompetenser, skills på engelska.

– Så fort man börjar konkretisera kompetenser när det gäller bildning blir jag skeptisk. Jag hör nog till dem som är mer för dess egenvärde.

I den norska grundskolans musikundervisning, liksom i den svenska, handlar det mycket om pop och rock. Øivind Varkøy menar att argumentet att tiden inte räcker till för annat inte riktigt håller, utan att det handlar om prioriteringar.

– Jag har intrycket att våra nordiska skolor är väldigt upptagna av att eleverna ska vara musikaliskt aktiva hela tiden – spela, sjunga, dansa och komponera själva.

Att däremot lyssna till musik som eleverna inte redan känner till har kommit lite i skymundan. Och sådan är viktig att möta.

– För den musik man kan spela själv är trots allt begränsad. Inte en symfoni av Beethoven och inte norsk folkmusik, om man inte spelar hardingfela.

Claes Ericsson är professor emeritus, Högskolan i Halmstad och Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet.

Foto: Linda Lundell

Hur mycket utrymme musikalisk bildning får skiljer sig åt mellan skolorna, även om den nuvarande läroplanen (Lgr11) har inneburit ökad styrning, menar Claes Ericsson. Trots detta kan läro- och kursplaner tolkas ganska fritt och ofta blir lärarens inställning avgörande. Claes Ericsson var en av de ansvariga för den Nationella ämnesutvärderingen i musik, NÄU13.

– Utvärderingen visade att den dominerande aktiviteten var mekanisk färdighetsträning på att spela instrument, något som knappast ökar elevernas bildning.

Vilka musikgenrer elever möter är väldigt individuellt och beror på många saker som föräldrars musiksmak, mediers utbud, kamrater och skolans musikundervisning. Populärmusik är dock den dominerande genren.

Claes Ericssons egen syn på bildning är att ha musik som utgångspunkt eller underlag för att ”skapa sig själv”.

– Bildning inom musik innebär att man utvecklas och skaffar sig fördjupad kunskap, känner lust och tillfredsställelse att syssla med musik och att det ger en emotionell och intellektuell dimension i livet.

Alla artiklar i temat Fånga bildningen (12)

ur Lärarförbundets Magasin