Ingår i temat
Ordning och oreda
Läs senare

Tysk disciplin inte effektivare än svensk ordning

Samma lärarideal men olika syn på ordning i klassrummet. Jakob Billmayer har jämfört svenska och tyska lärares disciplinära ordning.

11 Maj 2015

Bild: Maria Lannvik Duregård.
 

Lär sig elever bäst genom att sitta tysta och lyssna på läraren eller genom att arbeta friare och röra sig i klassrummet? Ordningen i svenska klassrum väcker ofta heta känslor, den engagerar folk i allmänhet och politiker i synnerhet. Men i Tyskland är det en ickefråga. Där är det bara en typ av disciplin i klassrummet som gäller.

– Svenska lärare verkar våga och kunna välja sätt att undervisa. Miljö och kontext ger möjligheten att göra det. Det uppmuntras till och med, säger Jakob Billmayer.

Det började med en skolgård. Jakob Billmayer, född i Tyskland, och hans svenska fru gick förbi en svensk skolgård där barnen verkade leka helt ensamma. ”Vem vaktar dem?” undrade han, van vid att barn ska övervakas. Det blev en diskussion om disciplinskillnader mellan Sverige och Tyskland, vilket inspirerade till hans forskning. I sin avhandling i pedagogik, som snart läggs fram vid Mittuniversitetet, jämför Jakob Billmayer den disciplinära ordningen i tyska och svenska klassrum. Han har observerat lärare på gymnasienivå i delstaten Bayern och på högstadiet i Sverige.

I observationerna såg han två typiska klassrumsordningar. Den ena är lärar-fokuserad och präglad av tydliga gränser för klassrum och lektioner. Där finns tydliga förväntningar på eleverna och ett begränsat antal återkommande arbetssätt och metoder. Denna form av mer auktoritär klassrumsordning är det som gäller i Tyskland, där det är läraren som styr samtalet med eleverna.

 

Även i de svenska klassrummen finns det lärarfokuserade undervisningssamtalet som ett alternativ. Men där finns ytterligare en ordning. I denna är gränserna för klassrum och lektioner inte lika tydliga och undervisningen innehåller många olika aktiviteter och arbetsformer. Eleverna har mer inflytande över undervisningen och de kan arbeta i grupp eller enskilt. Det som överraskat Jakob Billmayer är att de båda typerna av klassrumsordning tycks existera samtidigt och parallellt i Sverige. En och samma lärare kan växla mellan de båda formerna och välja den som passar bäst för lärandet.

Utifrån sett kan det verka som om tyska lärare har mer pli på sina elever, när eleverna sitter tysta och väntar på lärarens frågor. Den yttre ordningen är lättare att se, men det behöver inte betyda att den är mer effektiv, betonar Jakob Billmayer.

– Den kan vara väldigt ytlig. Vi vet inte vad eleverna håller på med under ytan och vad de egentligen lär sig.

På samma sätt behöver det inte vara oordning när man ser elever som rör sig i rummet, jobbar själva eller pratar med varandra. Jämför med en modern kontorsmiljö, ingen skulle säga att den är improduktiv, menar Jakob Billmayer. Han understryker att båda ordningarna kan vara god undervisning, men tycker att det är positivt att svenska lärare har möjlighet att växla mellan dem. Det kan inte lärare i Tyskland.

– En lärare där kan inte ensam låta eleverna springa ut i korridoren, då ställer man till det för andra lärare. Det behövs fler lärare som tillämpar det i så fall.

 

I efterkrigstidens svenska läroplaner skrev man fram en mer demokratisk, antiauktoritär undervisning. Det intressanta, tycker Jakob Billmayer, är att det fick sådant genomslag hos lärarna i Sverige. Även i Västtyskland gjordes försök att demokratisera skolan, men det fick aldrig fäste.

För att fånga samhällets bild av ordning i skolan, och för att få en naturlig kontext till klassrumsobservationerna, så undersökte Jakob Billmayer några populära tyska respektive svenska filmer och tv-serier om skolan. Det visade sig att bilden av goda respektive dåliga lärare var densamma. I både Tyskland och Sverige är hjälten, den goda läraren, inkännande och bryr sig om eleverna och deras liv utanför skolan. Skurken däremot, den dåliga läraren, ser eleverna som fiender och har sadistiska tendenser. Ett känt svenskt exempel är Stig Järrels sadistiske latinlärare Caligula i filmen Hets av Ingmar Bergman. Caligulas motpol är den gode läraren Pippi, som står på elevernas sida.

Men när det kommer till klassrumsordningen skiljer sig bilderna åt, vilket styrker resultatet från observationerna. I tyska filmer undervisar både den ”goda” och den ”dåliga” läraren på samma sätt. I Sverige har de ”goda” lärarna däremot stått för den friare typen av undervisning.

 

I den nyare serien Klass 9A, säsong 2, från 2011 finns dock en tendens till vändning. När de tre superpedagogerna, hjältarna, kommer på besök står de för en mer lärarfokuserad ordning. Lärarna på den besökta skolan, de ”dåliga”, har en öppnare, mer ostrukturerad och mindre lyckosam ordning i klassrummet. Kanske tyder det på att samhällets bild av disciplin i skolan börjar förändras.

Debatten om oordningen i svenska klassrum tog ny fart med den senaste Pisa-undersökningen. De svaga resultaten skulle förklaras med att svenska elever inte får studiero, utan pratar och rör sig mycket under lektionerna. Det avfärdar Jakob Billmayer.

– Inget tyder på att en annan klassrumsordning ger bättre studieresultat.

 

Alla artiklar i temat Ordning och oreda (10)

ur Lärarförbundets Magasin