Ingår i temat
Flerspråka
Läs senare

Svenska på nolltid

FlerspråkaSvenska Akademien har tagit initiativ till en intensivutbildning i svenska för nyanlända. Målet är att eleverna på två år ska bli behöriga till gymnasiet.

av Ingvar Lagerlöf
17 Nov 2017
17 Nov 2017
SO-läraren Christina Thulin undervisar eleverna om mänskliga rättigheter. Hon samverkar mycket med lärarna i svenska som andraspråk. Foto: Anders G Warne

Folkrätten är en internationell lagstiftning som ska hjälpa stater att komma överens, inleder läraren Christina Thulin sin genomgång av en text om FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Vi tror att det kan gå betydligt snabbare fram i språkundervisningen.

I klassrummet på Nacka gymnasium har de 16 eleverna samma text framme på sina bärbara datorer. Christina Thulin läser tydligt och stannar till ibland för att förklara ett ord eller begrepp.

– Vet ni vad ruin betyder, undrar hon och upprepar ordet för att tydliggöra uttalet av det lilla ordet med den svåra diftongen.

”Ojojoj”, utropade en av pojkarna när han såg de många orden breda ut sig över skärmen. Liksom de övriga eleverna har han en kort tid i Sverige bakom sig och deltar i en satsning på intensivutbildning i svenska för nyanlända elever som Svenska Akademien har tagit initiativ till. Totalt deltar uppemot 90 elever på Nacka gymnasium och Södra Latins gymnasium i Stockholm i denna intensivutbildning som ges inom ramen för gymnasieskolans språkintroduktion.

Vad tycker du om utbildningen?

Ghofran Al Moghrabi

— Jag tycker skolan här är fantastisk. Jag kom till Sverige i maj och trodde att det skulle bli alltför svårt med svenskan men lärarna gör verkligen allt för att vi ska förstå. Jag har gått i skolan först i Syrien och sedan i Libanon där undervisningen var på engelska. Långsiktigt är mitt mål att bli läkare och att specialisera mig på konstgjorda organ.

 

Arif Sulimani

— Jag har hittat precis det jag letat efter. Mitt mål är att snabbt lära mig svenska och jag tror inte att det kan bli bättre på någon annan skola än denna. Allt här inom projektet går systematiskt till väga för att vi ska lära oss mer och mer. I framtiden vill jag gärna arbeta inom politiken, det är ett område jag är mycket intresserad av.

– Det är första gången ni möter en så här lång text i SO. Även om ni inte måste förstå precis vartenda ord behöver ni förstå innehållet, säger Christina Thulin.

Till sin hjälp har eleverna med sig var sin samling med 50 kort. På varje kort står ett ord med anknytning till mänskliga rättigheter. Varje vecka får eleverna totalt 100 nya ord i svenska och engelska som de ska lära sig aktivt och testas på.

De små buntarna med ordkort må vara oansenliga men speglar flera bärande element i denna utbildning. Ett är den täta kopplingen mellan ämnet svenska som andraspråk och övriga ämnen. Ett annat är att ett rikt ordförråd är en av grunderna till att lära sig ett nytt språk. Ett tredje är höga krav på eleverna och en tilltro till deras arbetskapacitet.

Ordkorten kom väl till pass redan under föregående lektionspass i svenska som andraspråk. Där fick eleverna möta kända citat med anknytning till mänskliga rättigheter av författare och andra personligheter.

Ghofran Al Moghrabi, Abdul Karim Kewan och två klasskamrater brottades med en sammanfattning av en av 1700-talsförfattaren Voltaires ståndpunkter: Jag ogillar vad du säger, men jag kommer försvara ända in i döden din rätt att säga det.

I klassrummet börjar gruppdiskussionerna surra. Läraren Ingrid Bröijersén uppmuntrar eleverna att tala svenska, men fraser av engelska, arabiska och flera andra språk surrar i luften. Eleverna har gjort egna anteckningar på ordkorten på sina egna språk för att förstå ordens betydelse.

– Yttrandefrihet. På svenska kan man säga att detta är yttrandefrihet, säger Ghofran Al Moghrabi tydligt till de andra i gruppen och upprepade därmed det långa ord som Ingrid Bröijersén just hade uttalat för dem.

Två viktiga utgångspunkter för utbildningen är det stora antalet nyanlända elever under de senaste åren och bristerna i den nuvarande utbildningen för nyanlända i gymnasieålder. Skolinspektionens senaste granskning av språkintroduktionen visar att likvärdigheten brister, att eleverna ofta erbjuds alltför få ämnen och lektionstimmar och att förväntningarna på eleverna är låga.

Läraren Inger Bröijersén lyssnar noga på hur eleverna uttalar orden. Uttalet är en av hörnstenarna i utbildningen. Foto: Anders G Warne

– Samtidigt är det ofta bråttom för nyanlända ungdomar som kommer till Sverige om de ska hinna gå gymnasiet. Vi tror att det finns mycket som kan gå betydligt snabbare fram i utbildningen, framför allt i språkundervisningen, säger Tomas Riad, ledamot i Svenska Akademien och professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och den som väckte idén till utbildningen.

Inom projektet tillsattes en rad arbetsgrupper bestående av experter och lärare som under föregående läsår byggde upp en modell för hur utbildningen ska bedrivas. Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk har en central roll, men den sker hela tiden i samklang med ämnesundervisningen.

Arbetsgrupperna har utarbetat detaljerade planer som täcker kursplanernas centrala innehåll för hela högstadiet. Ämnena delas in i moduler om cirka fem veckor vardera och varje vecka har ett eget ämnesområde med mål som ska uppnås.

– Det blir tydligt vad eleverna ska hinna med för att få betyg i tolv ämnen på två år. Lärarna har en ram att utgå ifrån när de lägger upp sin undervisning, säger projektledaren Maria Lim Falk.

Modulerna har tidsmässigt lagts in för att underlätta ämnesövergripande teman. Ett exempel var dagens lektioner i svenska som andraspråk och SO som båda tog upp mänskliga rättigheter. Det gav eleverna en fördjupad möjlighet att träna på de ord och termer som berör just mänskliga rättigheter.

Eleverna vet precis vad de behöver kunna varje vecka och vad de behöver öva på hemma.

– Arbetssättet gynnar alla elever, och tydligheten är en nödvändig förutsättning för dem som har det svårare. Eleverna vet precis vad de behöver kunna varje vecka och vad de behöver öva på hemma, säger svenska som andraspråksläraren Ingrid Bröijersén.

Den starka kopplingen mellan svenska som andraspråk och övriga ämnen gör det också lättare för ämneslärarna att stödja elevernas utveckling i svenska utan att behöva vara experter på språkutveckling och utan att ge avkall på ämnesinnehållet.

– Naturvetenskap kan vara ganska tacksamt eftersom eleverna med skolbakgrund kan gå väldigt snabbt framåt. Men i kunskapskraven ingår också att föra resonemang vilket kräver en hel del kunskap i svenska, säger no-läraren Niklas Lundström.

Eleverna har med sig en bunt med ordkort till varje lektion. De ska lära sig 100 ord varje vecka. Foto: Anders G Warne

Eleverna med en kort skolbakgrund är en större utmaning eftersom de ska lära sig svenska och ämnesinnehållet samtidigt utan att ha någon referens att översätta de svenska termerna till. Niklas Lundström låter ofta elever som har ett gemensamt språk arbeta tillsammans i par och förklara för varandra med sina egna ord.

Projektet har ökat samarbetet mellan lärarna, och det i sin tur gör att de måste avsätta mer tid för gemensam planering. Och även om ramarna i undervisningen redan är fastställda kan planeringen inför varje lektion ta tid.

– Exempelvis finns det inga färdiga läromedel som vi kan använda rakt av. Vi har ju målen men jag kan inte bara ta fram en bok och sedan följa målen där. I stället jobbar jag mycket med bilder i mina presentationer, säger Niklas Lundström.

Tillbaka i Christina Thulins klassrum har texten om de mänskliga rättigheterna gjort intryck på eleverna, varav många har färska erfarenheter av politiskt förtryck, krig och flykt. En politisk diskussion sätter igång på i huvudsak svenska, och när de svenska orden inte räcker till tar engelskan över uppblandat med ett och annat ord på andra språk.

Christina Thulin sätter efter en stund streck i debatten och för tillbaka eleverna till deras nya vardag på Nacka gymnasium.

– Tack för i dag, ni har jobbat jättebra i dag med en svår text. Nu vill jag att ni läser resten hemma till nästa lektion.

PROJEKTETS FINANSIÄRER

Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse har bidragit med 13 miljoner kronor. Svenska Akademien och Stockholms universitet är medfinansiärer. Projektet pågår 2016—19.

Alla artiklar i temat Flerspråka (11)

ur Lärarförbundets Magasin