Ingår i temat
Föräldrar
Läs senare

Svårt vara långsiktig i föräldrakooperativ

FöräldrarI snart ett kvarts sekel har föräldrarna drivit Backatorpsskolan i Göteborg. Engagemanget är fortfarande levande, men nu ser skolan sig om efter en ny driftsform.

22 Sep 2017
Svårt vara långsiktig i föräldrakooperativ
Varje vår har skolan stor fixardag då många föräldrar bidrar. Det har bland annat resulterat i en lekplats med klätterställning och ett mindre hus för förvaring av uteleksaker och material för utepedagogik. Foto: Nicke Johansson

Det är en av få varma dagar på sommaren, bara några dagar före skolstart. I Backatorpsskolans bibliotek ligger travar av skolböcker och väntar på sina nya innehavare och lärarna har samlats för planering av terminen.

Backatorpsskolan föddes ur föräldrars vrede. Det var för 24 år sedan och friskolereformen var ny. Göteborgs kommun hade lovat bygga en skola i Backatorp på Hisingen och besvikelsen och ilskan blev stor när beskedet kom att de nödvändiga pengarna inte fanns. Ett antal föräldrar gick då ihop och startade ett föräldrakooperativ.

Att barnen ser att deras föräldrar engagerar sig skapar en positiv spiral som påverkar också deras syn på skolan.

De barackliknande lokalerna är fortfarande desamma, men har utökats i takt med att elevantalet vuxit. I en av de röda längorna har rektor Annika Kummel sitt kontor. Hon berättar att Backatorpsskolan inte har någon särskild profil och att de flesta som går på skolan gör det för att den ligger närmast hemmet.

– Vi har alla sorters föräldrar här.

Det finns de som har en ansträngd social situation och en del vet knappt att detta är ett föräldrakooperativ. För andra är det viktigt och de vill gärna påverka, säger hon.

Sofia Aroseus berättar att samarbetsandan från skolan har smittat av sig på andra områden.
­— Vi är några grannfamiljer som turas om att ha hand om varandras barn på studiedagar.
Foto: Nicke Johansson

De första åren var föräldraengagemanget mycket stort och några eldsjälar var särskilt drivande. All städning sköttes av föräldrar och närvaron på gemensamma aktiviteter var hög. Med tiden sjönk engagemanget, när de första föräldrarna byttes ut mot nya, men försvunnit har det aldrig gjort. Alla nya föräldrar får frågan vad de kan bidra med. Är man elektriker kan man få rycka in och laga trasiga lampor och för rörmokare och snickare finns alltid uppgifter. Planering och upphandling av skolans nya parkering och trafikplats har skötts av en förälder och storstädningen två gånger per år sköts helt av föräldrar.

– Alla kan inte allt och alltid, men någon gång kan man och tillsammans kan man, säger Annika Kummel.

Skolans styrelse består av föräldrar och personal, med den förstnämnda i majoritet. Annika Kummel är med på mötena som adjungerad.

– Jag måste tala om vad som är mitt uppdrag och vad som är deras. De lägger upp riktlinjerna sedan får jag tolka dem. Men vi har också ett utbyte där de lyssnar på mig. Jag har ju ansvar för att följa skollagen och styrdokumenten och måste få alla i styrelsen att förstå vad det innebär.

Tjugo minuter på varje möte är avsatta för att personalen ska fortbilda de övriga och förklara sådant som IUP, särskilt stöd och arbete mot kränkande behandling.

– Styrelseledamöterna blir kunniga med tiden, men det är svårt att hitta rätt kompetens bara bland föräldrarna. Vi behöver ju folk som kan både ekonomi, juridik och styrdokument och det har blivit alltmer komplext att vara huvudman, säger Annika Kummel.

Det är bland annat de ökande kraven på skolhuvudmän, och svårigheten att hitta föräldrar som vill engagera sig, som har fått styrelsen att till årsstämman nu i höst motionera om att ändra driftsform från föräldrakooperativ till stiftelse.

De goda relationerna mellan föräldrarna är en av styrkorna, tycker Eva Marsh.
Foto: Nicke Johansson

– Det är ett sätt att säkra skolans överlevnad långsiktigt. Föräldrar i dag har inte tid att ta ansvar som huvudman. Som stiftelse kan vi ta in kompetent folk utifrån till styrelsen, säger Eva Marsh, en av personerna bakom idén, och även biträdande rektor och i egenskap av förälder ordförande i styrelsen.

Hon menar att förändringen av driftsformen också skulle öka professionaliteten. Att hantera konflikter mellan elever eller mellan föräldrar på skolan, eller när elever på grund av särskilda svårigheter beter sig påfrestande för andra barn, kan vara svårt för en styrelse bestående mest av föräldrar.

– Som huvudman har styrelsen också personalansvar för rektor, och för att Annika ska få en bra arbetssituation krävs kompetens kring hur hennes uppdrag ser ut.

Att skolan står inför stora behov av renoveringar kräver även det kunskap och handlingskraft av styrelsen.

– Är du förälder och vet att du kanske inte ska vara kvar så länge kan det finnas en obenägenhet att ta stora beslut som kräver tid och engagemang, säger Eva Marsh.

Hon ser det inte som ett nederlag att övergå till en stiftelse. Stabilitet och trygghet i styrelsen skulle bidra till att föräldrarådet kan effektiviseras och få en viktigare roll.

Det har blivit alltmer komplext att vara huvudman för en skola, konstaterar rektor Annika Kummel.
Foto: Nicke Johansson

– Där kan föräldrar ge guldkant för barnen, fixa lekredskap eller ordna sociala aktiviteter, säger hon.

Att valet föll på stiftelse som ny driftsform beror på att nuvarande styrelsen i så stor utsträckning som möjligt vill bevara skolan som den är. Att bli uppköpt av en koncern lockade inte alls och eftersom skolan inte vill plocka ut vinst kändes inte aktiebolag passande. Men än är inget klart.

– Först ska årsstämman säga sitt och sedan måste Skolinspektionen godkänna stiftelsen, säger Eva Marsh.

Anna Johansson och Eva Liljedahl är lärare på skolan och har båda varit med sedan bara några år efter start. De ser mest fördelar med att jobba på ett föräldrakooperativ.

– Alla hälsar på alla och vi får ofta höra att det är god anda här, säger Eva Liljedahl.

– Att barnen ser att deras föräldrar engagerar sig skapar en positiv spiral som påverkar också deras syn på skolan, säger Anna Johansson.

Ingen av dem har varit med om att föräldrar velat påverka deras pedagogiska arbete med argumentet att det är ett föräldrakooperativ, men de ser sammansättningen av styrelsen som en särskild sårbarhet.

– Det har ju hänt att föräldrar fått en post i styrelsen som inte passar, men hittills har det styrts upp. Vi har haft duktiga valberedningar, säger Anna Johansson.

På en gräsyta strax bakom skolan står Sofia Aroseus och några av de andra ur föräldrarådets kommunikationsgrupp och välkomnar barn och vuxna som börjar strömma till. Det är ”Before school” – en välkomstfest inför skolstarten. Främst kommer familjer vars barn ska börja på skolan. De går bingo- rundan i skogen, spelar lite brännboll och fikar på picknickfiltar.

– Vi i kommunikationssgruppen går runt och välkomnar nya, berättar om skolan och svarar på frågor berättar Sofia Aroseus.

Både Eva Liljedahl och …
Foto: Nicke Johansson

Magnus Therning, ordförande i förädrarådet, syns i samspråk med många av föräldrarna och han hoppas att flera av de nya ska vilja engagera sig. Något av det han uppskattar mest med Backatorpsskolan är att föräldrar får en bra relation till varandra.

– Efter att vi städat ihop i min dotters klass har vi suttit och fikat och lärt känna varandra. Då blir det lättare att också prata om sådant som rör barnen.

Hans mål för ordförandeskapet är modesta, säger han och skrattar:

– Förra året var det att det inte skulle bli färre som kom på mötena och årets att hjälpa alla arbetsgrupper att få mer effektiva möten.

Han lägger någon timme i veckan på sitt ordförandeskap och tycker att föräldrarådet i stort sett fungerar väl, även om det i hög grad är samma människor som dyker upp på allt, men uppslutningen är ändå bra och saker blir väl gjorda. Men allt är förstås inte perfekt. Magnus Therning hade gärna fått mer information om vilka förväntningar skolan har på föräldrarna och vilka förväntningar föräldrar kan ha på skolan.

– När det blev stökigt i min dotters klass tog det flera månader innan vi fick veta om handlingsplanen. Med den informationen blev det snabbt lugnare både bland föräldrar och barn, kanske för att föräldrarna inte pratade om det på samma sätt hemma när de visste mer.

På en picknickfilt sitter Henrik Pehrson med sonen Levi och tittar på när dottern Hanna spelar brännboll. Han berättar att familjen flyttade till området delvis för att de hört så mycket gott om Backatorpsskolan och han är också mycket nöjd med att ha sina barn här.

… och Anna Johansson tycker att det var synd att föräldrarna slutade veckostäda skolan.
Foto: Nicke Johansson

– Alla pratar med varandra, ingen är anonym och jag kan gå in på lärarrummet och slå mig ner och ta en kopp kaffe om jag vill.

Henrik Pehrson har tidigare suttit två år i styrelsen som suppleant och han tycker att styrelsearbetet för en skola på vissa sätt skiljer sig från andra styrelser han suttit i.

– Om det blir fel med till exempel pengar så är det så klart aldrig bra.

Men här handlar det om barn och om ledarskapet för en rektor och då är det ju ett ännu större ansvar.

På frågan om han lärde sig något av att sitta i styrelsen säger han med ett skratt:

– Ja, jag lärde mig att jag kunde lite!

Och lägger till:

– Jag fick insikter om att det är mycket att förhålla sig till i skolans värld och att det är mycket mer komplext att vara lärare än man kan tro.

Backatorpsskolan har 320 elever. Närhetsprincip och syskonförtur gäller vid antagning. Upptagningsområdet är blandat, med både villor, hyresrätter och bostadsrätter.

Skolans styrelse består av sju föräldrar och två från personalen. Skolan har också ett mycket aktivt föräldraråd. För några år sedan tillsatte skolan en strategigrupp som bland annat utredde hur man skulle kunna öka föräldraengagemanget. Lösningen blev att föräldrarådet, som tidigare haft väldigt många frågor att hantera, bildade fyra arbetsgrupper med olika ansvarsområden: Mark och anläggning, Kommunikation, Skola och omvärld samt Värdegrund. Alla föräldrar måste välja en arbetsgrupp och vilken grupp man tillhör står på klasslistan. Föräldrarådets grupper ansvarar för höst- och vårstädning, sociala aktiviteter som Backatorpsskolans dag och »Before school«, två fixardagar för skolgård och lokaler, nattvandringar på skolgården på helgerna, och olika trivselaktiviteter.

Skolan räknar med att varje ideell timme föräldraarbete innebär 220 sparade kronor för skolan. Det har bland annat medfört att skolan kan ha hög personaltäthet och små klasser.

Alla artiklar i temat Föräldrar (9)

ur Lärarförbundets Magasin