Ingår i temat
Föräldrar
Läs senare

»Se föräldrarnas kompetens«

FöräldrarFöräldrar med annan kulturell bakgrund än svensk behöver stödjas och respekteras, inte motarbetas. Bara så kan gapet mellan hemmet och skolan minska, skriver forskaren Pirjo Lahdenperä.

22 Sep 2017
»Se föräldrarnas kompetens«
»Med lite kloning skulle man räcka till inom de flesta områden.« Ur boken »Family living«, utgiven av Bonnier fakta 2011. ©Lotta Sjöberg

Pirjo Lahdenperä

Professor emerita i pedagogik med inriktning på ledning och styrning vid Mälardalens högskola. I sin forskning har hon huvudsakligen ägnat sig åt att teoretiskt och praktiskt utveckla interkulturalitet, främst inom lärarutbildning, undervisning, ledning, skolutveckling och forskning.

I debatten om skolan har föräldrar med låg utbildningsnivå och svåra socioekonomiska förhållanden pekats ut som faktorer bakom de försämrade skolresultaten. Föräldrars bristande förmåga att hjälpa barnet i skolarbetet har angetts som en förklaring.

Det är inte svårt att hitta orsaker till de tydliga skillnader i studieresultat som finns mellan elever i olika bostadsområden och mellan elever med utländsk bakgrund och elever med så kallad ”etnisk svensk” bakgrund. Med betygskriterier som är standardiserade utifrån elever med svenska som modersmål, svensk skolbakgrund och svenska föräldrar är det inte förvånande att skolresultaten för elever med annan bakgrund och språk blir sämre.

Det är inte särskilt konstruktivt att skylla skolans dåliga resultat på föräldrar. Självfallet kan föräldrar med utländsk bakgrund vålla problem och dilemman för skolan. Upplevelsen av kulturellt avstånd till föräldrars bakgrund och värderingar kan öka osäkerheten hos skolpersonalen. I min forskning har jag visat att ju större de kulturella avstånden mellan skola och hemmet upplevs av föräldrar och personal desto mer står förutfattade meningar, fördomar, diskriminering och andra svårigheter i vägen för kontakt och bra samverkan.

I en trygg miljö kan ungdomar, med stöd från sina föräldrar, utveckla flerspråkighet, identitet och kunskaper med förankring både i sin egen etniska grupp och i majoritetssamhället.

Föräldrarnas bristande kontakt med det svenska samhället och svenska skolan kan också medföra att de har svårare att förstå vilka värderingar – som exempelvis demokrati, jämställdhet och yttrandefrihet – den svenska skolan grundar sig på. De får därmed svårt att känna tilltro och tillhörighet i det svenska samhället i stort.

»En dag kan den lyckligaste familj börja känna sig obekväm med sin tajta sammanhållning.« Ur boken »Family living«, utgiven av Bonnier fakta 2011. ©Lotta Sjöberg

Samtidigt vet man att samarbete mellan skola och föräldrar är väsentligt för barns och ungdomars skolframgångar. Eftersom ett fungerande samarbete minskar den eventuella lojalitetskonflikt som finns mellan skolan och föräldrarna ges eleven bättre förutsättningar för integration.

I min forskning har jag mött olika typer av dilemman hos skolpersonal som kan relateras till att föräldrarna har en annan kulturell bakgrund. Kontakten försvåras också av språksvårigheter eller andra kommunikationssvårigheter. Utan gemensamma kontaktarenor eller stöd som till exempel kulturtolkar kan kontakten mellan skola och föräldrar bli minimal.

Som förälder med annan kulturell bakgrund är det inte lätt att förstå den svenska skolan och hur man förväntas bete sig för att vara accepterad och respekterad som vårdnadshavare.

Flera forskningsrapporter har beskrivit denna osäkerhet bland nyanlända föräldrar och andra föräldrar med utländsk bakgrund.

I rapporterna beskrivs ofta föräldrarnas kontakter med skolan som frustrerande och problematiska.

Forskaren Laid Bouakaz har i sina studier bland arabisktalande familjer i Malmö funnit att föräldrarna inte förstår den svenska skolan och den roll de förväntas ha. De känner ett starkt behov av mer information från skolan och i brist på denna information relaterar de i stället till sina egna skolerfarenheter, erfarenheter som ofta har auktoritär karaktär där föräldrar aldrig lägger sig i lärarens uppfattningar. Följden blir att föräldrarna distanserar sig ännu mer från skolan.

Modersmålsläraren Nabila Alfakir visar i sin bok Skapa dialog med föräldrarna – integration i praktiken att lärare kan ha svårt att förstå att föräldrar inte kan tolka den svenska kulturen och att de heller inte kan ta till sig enkelriktad information som enbart ges på svenska.

»Ska man vara ohyfsad så ska man i alla fall vara det ordentligt.« Ur boken »Family living«, utgiven av Bonnier fakta 2011. ©Lotta Sjöberg

I gapet mellan den svenska skolan och föräldrars isolering i sin egen etniska grupp och i sitt bostadsområde kan det uppstå olika typer av myter som är svåra att komma tillrätta med. I en studie om somaliska föräldrar beskrivs deras rädsla för myndigheter som socialtjänst och skola. Föräldrarna antar att myndigheterna utgår från att barnens berättelser är sanna. Därmed kan de känna sig misstänkliggjorda som föräldrar.

Barnen med annan kulturell bakgrund förvärvar snabbt kunskaper i svenska och lär sig hur den svenska skolan är organiserad. Därmed får de lätt en maktposition i relation till föräldrarna när det gäller kontakten med lärare och skolan. Om det finns ett relationsgap av misstro mellan skolan och hemmet kan det leda till att barnen blir utan kontroll och får fritt spelutrymme. I värsta fall kan det leda till ungdomsgäng som mer eller mindre står utanför samhället, som vandaliserar, bränner bilar och skapar rädsla i bostadsområdet.

Ett gott och förtroendefullt interkulturellt samarbete mellan hemmen och skolan är den bästa förebyggande åtgärden mot en sådan utveckling. För att undvika att skolan skapar en negativ bild av föräldrar med utländsk bakgrund förespråkar jag en komplementär hållning. En sådan hållning innebär att skolan ses som ett samhälleligt komplement till den uppfostran som föräldrarna ansvarar för. Detta förutsätter att skolan respekterar föräldrarna och inte behandlar dem som inkompetenta, okunniga och oengagerade.

Om skolan som helhet har ett sådant interkulturellt förhållningssätt sänder det positiva signaler till föräldrarna, vilket i sin tur underlättar för de enskilda lärarna att utveckla ett samarbete med föräldrarna.

Om skolan är etnocentrisk och monokulturell i sitt förhållningssätt sänder det negativa vibrationer och respekten till barnens traditioner uteblir. Samtidigt nedmonteras föräldrarnas auktoritet och ansvar som föräldrar. Enligt Laid Bouakaz ”kolonialiserar” skolan då barnen med svenska värderingar och traditioner och får dem att vända ryggen till föräldrarnas traditioner och kultur. Detta blir ett hinder för föräldrarnas förtroende för skolan.

Det är också viktigt att förstå föräldrars svårigheter att uppfostra sina barn i multietniska och segregerade miljöer och vad som behövs för att hjälpa dem att exempelvis prioritera föräldamöten och andra sammankomster. Det är därför angeläget att skolan utvecklar sociala mötesplatser och stödfunktioner som syftar till att förstärka föräldrarnas roll gentemot sina barn och till skolan.

I ett aktionsforskningsprojekt år 2010 studerades samarbetet mellan skolan och hemmet i ett multietniskt bostadsområde. Vi noterade då hur viktigt det var att skolan hade direkt kontakt med föräldrarna.

Men hur gör man då för att skapa kontakt? Forskarna Max Strandberg, Gudrun Svensson och Intisad Khalid beskriver i sina arbeten flera olika samverkansmodeller mellan lärare, elever och föräldrar för att förbättra arbetsron i klassen, exempelvis ett läxsamarbete där man kan tillvarata föräldrars kunskaper och erfarenheter som tillgång i undervisningen. Nabila Alfakir ger i sin tidigare nämnda bok en värdefull bild av hur föräldrar med flyktingbakgrund uppfattar skolan och hur dialogen med dem kan förbättras. I Laid Bouakazs bok

Föräldrar i mångfaldens skola: möjligheter och förhinder kan man finna talrika exempel på olika åtgärder som främjar föräldrars engagemang i skolan.

Det är således ytterst angeläget att skolledningen systematiskt arbetar för att utveckla olika typer av samarbete mellan skolan och hemmet och förmår personalen att satsa på detta. Ibland behövs det ett extra utrymmei lärarnas tjänstefördelning eller att en förstelärare utses med uppgift att utveckla detta angelägna arbete.

För att förbättra skolan som helhet behöver kunskapen kring hur man kommunicerar och samverkar med olika typer av föräldrar öka. Personal med kompetens om olika etniska, religiösa och språkliga bakgrunder har här en viktig uppgift. De kan också ge föräldrarna handfasta råd om hur de kan hjälpa sina barn med läxor för att förbättra deras studieresultat. De kan få föräldrarna att knäcka den kulturella koden och därmed förstå skolans praktik och dess förväntningar på eleverna, samtidigt som de fungerar som föräldrarnas språkrör.

Det är alltså viktigt av flera anledningar att skolan och samhället inte underminerar föräldrarnas ansvar och auktoritet. Det är dock väsentligt att de centrala värden som skolan i Sverige vilar på – som demokrati, jämlikhet, jämställdhet och yttrandefrihet – begripliggörs för elever och föräldrar. Därför är det av värde att skolan anstränger sig att hitta olika typer av samverkansformer med föräldrarna där även skolans organisation, arbete, mål och betygssystem blir begripliga.

Målet är att skolans stödfunktioner genom ett interkulturellt förhållningssätt hjälper föräldrarna att utveckla sitt föräldraskap i enlighet med de värderingar som är centrala i Sverige.

I familjer där föräldrarna hittar en balans mellan de egna värderingarna och det nya samhället känner sig barnen trygga och lär sig att plocka det bästa ur båda kulturerna. I en trygg miljö kan ungdomar, med stöd från sina föräldrar, utveckla flerspråkighet, identitet och kunskaper med förankring både i sin egen etniska grupp och i majoritetssamhället. Eleverna kan gå från att leva mellan två världar till att leva med två eller flera världar och samtidigt känna sig hemma i den svenska skolan och samhället.

Litteratur

Alfakir, N (2012): Skapa dialog med föräldrarna — integration i praktiken, Liber AB.

Ahmed, O M (2013): Somali Parents and Parental Involvement in Compulsory Schools in Flen, Sweden. Magisteruppsats i Hållbar utveckling. Institutionen för geovetenskaper. Uppsala Universitet.

Bouakaz, L (2009): Föräldrar i mångfaldens skola: möjligheter och hinder. Studentlitteratur.

Alfakir, N, Lahdenperä, P, & Strandberg, M (2010): Föräldramöten: från information till interkulturella dialoger. I P. Lahdenperä & H. Lorentz (red) Möten i mångfaldens skola. Interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. Studentlitteratur.

Lahdenperä, P (2010): Mångfald som interkulturell utmaning. I P Lahdenperä & H Lorentz (red) Möten i mångfaldens skola. Interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. Studentlitteratur.

Lahdenperä, P (2015): Skolledarskap i mångfald. Studentlitteratur.

Osman, A & Månsson, N (2015): »I go to teacher conferences, but I do not understand what the teacher is saying« — Reflections on Somali parent’s perception of the Swedish school. International Journal of Multicultural Education, 17(2).

Strandberg, M (2013): Läxor om och för kulturell mångfald med föräldrars livserfarenheter som resurs — några kritiska aspekter. Doktorsavhandling i didaktik. Stockholms universitet.

Svensson, G & Khalid, I (2017): Transspråkande för utveckling av flerspråkighet. I P Lahdenperä & E Sundgren (red) Nyanlända, Interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet. Liber.

Alla artiklar i temat Föräldrar (9)

ur Lärarförbundets Magasin