Ingår i temat
Ordning och oreda
Läs senare

Rektorer: Oordning är inget problem

Relationen mellan lärare och elev är viktigare än skollagens disciplinära åtgärder, anser de flesta rektoreri vår enkät. De säger också nej till ordningsbetyg.

03 Maj 2015

I Metta Fjelkners utredning för trygghet och studiero, som tillsattes av förra regeringen, stod disciplinära åtgärder och ordningsomdömen högt på dagordningen. Utgångspunkten var att Pisa-undersökningen visat att svenska elever var stökigare än elever i andra länder.

Den nuvarande regeringen säger nej till ordningsomdömen, men utreder regler för mobilanvändning. Frågan om ordningsomdömen är dock inte avgjord. En majoritet i utbildnings­utskottet vill att omdömen ska kunna ges i grundskolan och gymnasiet. Den 20 maj ska beslut tas i riksdagen.

Rektorerna i Lärarförbundet delar inte helt Metta Fjelkners beskrivning av skolan. På merparten av landets skolor råder det lugn och ro, om man får tro de rektorer som svarat på vår webb-enkät. De flesta, 65 procent, av de drygt 800 rektorer som svarat anser inte att ordningsfrågan är något större problem, medan 31 procent till viss del har problem med trygghet och studiero på skolan. Drygt en fjärdedel tycker dessutom att ordningsproblemen har minskat på deras skola de senaste tre åren.

En majoritet av rektorerna, 74 procent, säger också helt nej till ordningsbetyg eller ordningsomdömen.

Med den nya skollagen 2011 specificerades en rad disciplinära åtgärder som skolan kan använda. Vi har frågat rektorerna vilka av dessa åtgärder som använts på deras skolor det senaste året. Den åtgärd som skolorna använder flitigast är omhändertagande av föremål, vilket drygt hälften av skolorna använt, följt av utvisning ur klassrummet.

Var femte skolledare uppger också att man på skolan använt kvarsittning, skriftlig varning, tillfällig omplacering och avstängning det senaste året. Den åtgärd som används minst är tillfällig placering vid en annan skolenhet.

En åtgärd som också anges i skollagen, och som kan leda till en disciplinär åtgärd, är utredning om varför en elev stör. Det uppger en majoritet av rektorerna, 57 procent, att de gjort det senaste året.

Jonas Nordström, chefsjurist på Skolverket, konstaterar att de disciplinära åtgärderna tycks vara en verktygslåda som används på skolorna, vilket är bra. Men det är anmärkningsvärt att en femte- ­del av rektorerna uppger att de stängt av en elev det senaste året, anser han.

– Det låter väldigt högt. Det är den allvarligaste, mest ingripande åtgärden. Eleven berövas sin rätt att gå i skolan.

Han är också lite förvånad över att så många skolor utreder varför en elev stör. Det är inte fel att utreda, men tanken är att man ska göra det efter att en eller flera incidenter inträffat. Ofta föregås utredningen av andra åtgärder, som utvisning och kvarsittning.

Kan svaren bero på okunskap?

– Det är svårt att spekulera i, så kan det vara, säger Jonas Nordström.

Han betonar att det finns en trappa av åtgärder, där utvisning och kvar-sittning hör till de tidigare åtgärderna. Sedan kan man göra en utredning som kan mynna ut i en skriftlig varning. Tillfällig omplacering och placering vid annan skolenhet kommer in sent. Avstängning är den sista åtgärden.

Utöver skollagens åtgärder anger de tillfrågade rektorerna andra sätt att komma till rätta med oro och stök. Många av dem pekar på föräldrasamverkan, personalens förhållningssätt och elevsyn som andra viktiga redskap.

Vi bad också rektorerna värdera några verktyg för att få trygghet och studiero. I stort sett samtliga rektorer anser att goda relationer till eleverna och lärarens ledarskap i klassrummet är några av nycklarna till ett gott klimat på skolan. De flesta rektorer tycks inte anse att skollagens disciplinära åtgärder är den främsta lösningen. Tre av fyra rektorer anser dessutom att skolans ordningsregler är viktiga för att skapa trygghet och studiero.

Att lugn och arbetsro är normal-tillståndet i skolan bekräftas även av en utvärdering som gjordes i 17 skolor i Stockholms kommun hösten 2014. Utvärderarna påpekar att mobiltelefoner inte påverkar studieron nämnvärt i grundskolan. De betonar i stället att ledarskapet i klassrummet är av-görande. Störningsmomenten är bara symptom på att ledarskapet inte fungerar, enligt utvärderarna.

FAKTAENKÄT

Webbenkäten gick ut till rektorer och biträdande rektorer som är medlemmar i Lärarförbundet.

815 rektorer och biträdande svarade på enkäten, varav 85 % arbetade i grundskolan och 10 % på gymnasiet. Svarsfrekvensen var 55%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Alla artiklar i temat Ordning och oreda (10)

ur Lärarförbundets Magasin