Läs senare

Recension: I hederns skugga

Killar faller offer för egna normer

25 Feb 2010

När det i svenska medier och svensk debatt talas om ”hedersvåld” eller ”hederskulturer” står ofta unga kvinnor och hur de påverkas av våldet eller kulturen i fokus. Dilek Baladiz har skrivit en reportagebok där i stället unga män med bakgrund i olika länder, som hon menar har så kallade hederskulturer, intervjuas. De unga männens historier och reflektioner är den stora behållningen med I hederns skugga, de problematiserar svenska mediers förenklade syn på hederns betydelse i vissa gruppers familjerelationer.
    Baladiz lyfter skickligt fram de personer hon intervjuar. I hennes bok blir killarnas position som upprätthållare av vissa normer och som offer för dem på samma gång tydlig. Det är också intressant att Baladiz har intervjuat killar med familjebakgrund i helt olika delar av världen: Finland, Uganda och Irak till exempel. Den romska Taisto är en av de tio killarna. Han har bakgrund i Finland och tycker att hedersmord är muslimernas problem och inte har något med honom att göra. Samtidigt blir han väldigt upprörd vid tanken på att hans ensamstående mamma skulle träffa en ny man och säger att han och hans bröder skulle misshandla den mannen.
    Diyar är 18 år och kallar sig själv för kurdisk och homosexuell men planerar att gifta sig med en kurdisk tjej – trots att han inte är intresserad av tjejer – för att göra familjen glad. Enligt honom börjar detta bli aktuellt eftersom han kommer upp i den åldern där familjen förväntar sig att man ska gifta sig. Alla killar Baladiz skriver om är mellan 15 och 23 år – en period när relationer och familjebildning blir viktiga. Men Diyar lever ett liv som inte stämmer överens med de önskningar hans familj har, och även om det plågar honom väljer han att inte berätta något om sin homosexualitet.
    Berättelser som de om Taisto och Diyar hjälper till att ge läsaren en ökad förståelse för olika värderingar och kulturella processer som pågår i Sverige i dag. Den teoretiska inledningen som diskuterar hur Baladiz valt de unga männen och vad hon menar med heder är tyvärr svagare än delarna där killarna får tala själva. Om killarnas berättelser är fascinerande och mångfasetterade så är inledningen kortfattad och förenklad. Till exempel beskrivs det svenska majoritetssamhället utan någon referens till att det inom det finns en eller flera etniska grupper, medan betydelsen av den etniska gruppen i samhällen med hedersnormer lyfts fram av Baladiz.
    Förtjänar inte normerna kring samlevnad inom den etniskt svenska gruppen åtminstone ett erkännande? För naturligtvis förhandlas sexualitet och samlevnad i alla delar av det svenska samhället. Risken med att inte beskriva svenskhet som en etnicitet och ”de andra” i Sverige som utanför det svenska majoritetssamhället är ju inte bara att falsifiera de komplexa resultat intervjuerna ger. Baladiz riskerar genom att inte diskutera begreppen etnicitet och heder att förstärka uppdelningen mellan svenskhet och hederskultur.

I hederns skugga. De unga männens perspektiv
Dilek Baladiz
Gothia förlag

ur Lärarförbundets Magasin