Ingår i temat
Flerspråka
Läs senare

Pedagogerna är aldrig maktlösa

FlerspråkaLäraren har stor makt att underlätta lärandet för flerspråkiga elever. Genom att se elevernas identitet som en kompetens kan läraren utmana stereotyper och förhålla sig till sociala strukturer.

17 Nov 2017
Pedagogerna är aldrig maktlösa
Bokmalar. från utställningen »Lekstäver och orddjur«. Assemblage 2014. ©Magnus Lönn

De senaste 40 åren har Sverige varit ett globalt humanitärt föregångsland genom att ta emot ett stort antal asylsökande från hela världen. Sett per capita tog Sverige under 2015 emot 8,5 asylsökande per 1000 invånare, mer än dubbelt så många som något annat EU-land. En tillströmning av nyanlända i den omfattningen sätter, inte överraskande, betydande press på såväl sociala och ekonomiska system som utbildningsväsendet.

Många barn med låg socioekonomisk status har begränsad tillgång till tryckt text och saknar möjligheter att läsa och skriva i hemmet.

Hur ska lärare förhålla sig till att de sociala spänningarna i samhället ökar och att de pedagogiska utmaningarna i klassrummet blir större än någonsin tidigare? I vilken utsträckning är språkpolicyn för utbildningsområdet, när det gäller undervisning av svenska som andraspråk och modersmålsstöd, tillräcklig för att ta itu med de utmaningar som nyanlända flerspråkiga elever ställs inför?

För att kunna svara på detta behöver vi fråga oss vilka grupper eller kategorier av elever som upplever svårigheter i skolan och vad vi vet om orsakerna till dessa svårigheter.

Jim Cummins

Jim Cummins är en av världens ledande forskare om flerspråkiga elever. Cummins är professor emeritus vid University of Toronto i Kanada, samt adjungerad professor vid Åbo Akademi I Finland.

Internationell forskning har tydligt identifierat tre elevgrupper som riskerar att inte uppnå målen i skolan:

  • Elever som har ett annat modersmål än skolspråket. De eleverna står inför den dubbla utmaningen att både lära sig skolspråket och att ta till sig innehållet i ämnena genom skolspråket.
  • Elever som har en socialt missgynnad bakgrund. Forskning har konsekvent visat att socioekonomiska förhållanden, där familjer har låg inkomst och/eller låg utbildning, har samband med betydligt lägre nivåer när det gäller skolprestationer.
  • Elever från socialt marginaliserade grupper. Det är vanligt att elever från grupper som utsatts för social diskriminering och/eller rasism i samhället i stort, ofta i generationer, har svårigheter i skolan.

Vissa grupper karaktäriseras av samtliga tre riskfaktorer, till exempel romska elever i olika europeiska länder eller ursprungsbefolkningar i många delar av världen. I andra fall kan det handla om endast en riskfaktor, till exempel medelklasselever från engelska hem i Sverige. Endast när skolan misslyckas med att bemöta – eller rent av förstärker de negativa effekterna av – de tre riskfaktorerna blir de faktiska nackdelar i undervisningen.

Så vilka undervisningsformer väcker förhoppningar om att fler elever ska uppnå målen?

En metod som svarar mot den första av de tre riskfaktorerna är translanguaging.

För att hjälpa eleverna att lära sig skolspråket behöver lärare erbjuda undervisningsstöd så att det blir möjligt för dem att klara sina skoluppgifter.

I boken Stärk språket, stärk lärandet benämner professor Pauline Gibbons detta som stöttning. Det inkluderar strategier som att använda visuella inslag (till exempel foton, diagram, figurer), konkreta presentationer och upplevelser (till exempel museibesök) och språkliga förklaringar som gör det möjligt för eleverna att förstå undervisningen.

Lärare i svenska som andraspråk spelar naturligtvis en viktig roll när det gäller att hjälpa elever lära sig svenska. Men det brukar ta flerspråkiga elever åtminstone fem år att komma i kapp i skolarbetet och därför måste även den ordinarie klassläraren ha kompetens i att ge stöttning. Konsekvenserna för lärarutbildning och fortbildning är tydliga.

Ordet kanskes rymliga rum. Ur »Fantastikboken«. Assemblage 2013. ©Magnus Lönn

Såväl min som många kollegors forskning har dessutom visat att flerspråkiga elevers modersmål kan spela en väsentlig roll för att främja deras lärande, även i sammanhang där många språk som läraren själv inte talar är representerade i klassrummet. Till exempel kan eleverna skriva på sitt modersmål och sedan arbeta tillsammans med en elev som talar flytande svenska eller med en flerspråkig studiehandledare som översätter det skrivna till svenska. I det fallet används modersmålet som stöttning för att eleverna ska klara sig bättre på skolspråket.

Låg socioekonomisk status är den andra riskfaktorn som kan innebära nackdelar för elever i skolan. En del av orsakerna till låg socioekonomisk status, exempelvis bostadssegregation och trångboddhet, ligger bortom skolornas kapacitet att hantera. Men negativa effekter av andra faktorer kan skolan delvis motverka genom sin policy och praktiska undervisning. I det avseendet talar omfattande forskning för att läs- och skrivutvecklande aktiviteter spelar en avgörande roll.

Många barn med låg socioekonomisk status har begränsad tillgång till tryckt text och saknar möjligheter att läsa och skriva i hemmet och området de bor i. Ibland prioriteras varken kommunala bibliotek eller skolbibliotek i områden med låg socioekonomisk status, till exempel kan de tilldelas otillräckliga medel. En uppenbar orsak till att det finns ont om tryckt text i barnens hem är att föräldrar med låg inkomst inte har råd att köpa böcker och andra resurser som lärplattor. Många kanske inte heller kan läsa och skriva på sitt eget språk. OECD-forskning visar att skolan skulle kunna motverka ungefär en tredjedel av de negativa effekterna som låg socioekonomisk status innebär genom att garantera att eleverna aktivt får ägna sig åt läs- och skrivaktiviteter från tidig ålder.

Det här framväxande forskningsfältet visar att pedagoger aldrig är maktlösa trots att de ofta arbetar i utmanande skolmiljöer.

När det gäller den tredje riskfaktorn har forskning sedan 1960-talet visat hur marginaliserade grupper, som upplevt systematisk och långvarig diskriminering i samhället, ständigt presterar sämre än andra. Det konstanta nedvärderandet av de marginaliserade minoritetsgruppernas kultur och identitet resulterar i stereotyper. Lärarna har låga förväntningar som förmedlas direkt eller indirekt till eleverna. Den amerikanske forskaren Claude Steele gjorde en rad laboratorieexperiment på 1980- och 1990-talen som visade de underliggande psykologiska mekanismerna i vad han kallar stereotyphot. Stereotyphot handlar om hur människors förmåga att utföra kognitiva uppgifter försämras i sammanhang där de känner av negativa stereotyper om gruppen de tillhör.

Hur kan skolan motverka de negativa effekterna av samhälleliga maktrelationer som nedvärderar minoritetsgruppers identitet? Om nedvärdering av identiteten är en potentiell orsak till låga prestationer, måste bekräftelse av identiteten vara en del av lösningen. Ett första steg för lärare och skolledning är att granska sin egen skolas policy och verksamhet. Accepterar skolan elevernas språk som intellektuella och kulturella resurser? I vilken utsträckning försöker lärarna koppla ihop undervisningen med elevernas liv och utvidga deras intellektuella horisont och deras föreställningar om vad som är möjligt? Ser sig skolan som en flerspråkig arena, där elevernas projekt och skrivande, till exempel texter på elevens två språk, finns utställda och synliga på väggar och i korridorer? I vilken utsträckning uppmuntrar undervisningen flerspråkiga och nyanlända elever till avancerat tänkande och kreativt utforskande av sociala problem?

Att projekt som bekräftar elevens identitet har potential att utmana koloniala och exkluderande strukturer illustreras av vad den kanadensiska gymnasieeleven Cassandra Bice-Zaugg skriver nedan. Hon deltog i ett projekt där elever arbetade med en äldre konstnär ur ursprungsbefolkningen ojibwe, Rene Meshake, för att skapa visuella och skriftliga identitetstexter. Termen identitetstext refererar till alster som elever skapar – alltifrån poesi till bildkonst och musik – som speglar och utvidgar deras självuppfattning, ofta i motstånd till stereotyper i samhället.

Den här erfarenheten gav mig poesins gåva. Under projektet började jag utveckla en passion för poesi. Jag visste inte att jag hade den här passionen. Efter projektet har jag skrivit och delat många poesistycken … Att delta i det här projektet var som att höra en kollektiv röst säga till mig: ”Vi är stolta över dig. Vi bryr oss om dig. Du har en framtid.” Att kunna uttrycka mina tankar om vem jag är som en Anishinaabekwe (en ojibwe-kvinna) fick mig att känna att jag hörde till och var del av en större gemenskap. (Montero m fl)

Kort sagt, ett centralt inslag i en effektiv undervisningsrespons är pedagoger som, både individuellt och kollektivt, utmanar nedvärderingen av elevernas språk, kultur och identitet i samhället i stort. Detta kan lärare göra genom att använda undervisningsstrategier som gör det möjligt för eleverna att utveckla identiteter som bygger på självförtroende och kompetens.

Problemet är att utbildningspolitiska reformer som implementerats i många länder de senaste 20 åren har tenderat att ignorera eller marginalisera mångfaldsfrågor. Antagandet har varit att behoven hos olika grupper kan mötas genom att lägga till specialiserade delar, som exempelvis studiehandledning på modersmålet, snarare än att mainstreamundervisningen behöver förändras på något väsentligt sätt. De svenska forskarna Jenny Nilsson och Nihad Bunar har varit mycket kritiska mot att stöd som modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråk har varit belägna i periferin, snarare än integrerat i skolans centrala uppdrag.

Det har dessutom blivit norm att vanligen fokusera på endast en av de tre orsaksfaktorer som diskuterats ovan. Skolsystem i många länder har erkänt att skolor måste stödja nyanlända elever i att lära sig skolspråket. Emellertid har den centrala roll som läs- och skrivaktiviteter – både på modersmålet och andraspråket – spelar för att främja framgång i skolarbetet fått lite erkännande. Den negativa påverkan som samhälleliga maktrelationer och nedvärdering av identiteten har på elevernas prestationer har nästan inte fått något erkännande alls. Den här bristen på erkännande är i sig en spegling av samhälleliga maktrelationer.

Men lärare kan utmana nedvärderingen av identiteter. En stor del av senare forskning, utförd i samarbete mellan lärare och forskare, har dokumenterat kraftfulla och inspirerande undervisningsformer som hjälper flerspråkiga elever att se sin identitet som en kompetens.

Det här framväxande forskningsfältet visar att pedagoger aldrig är maktlösa trots att de ofta arbetar i utmanande skolmiljöer. Pedagoger har alltid ett val när det gäller hur de styr interaktionen i sina klassrum. Inom de nationella och kommunala riktlinjernas ramar bestämmer de själva vilka sociala mål och utbildningsmål de vill uppnå med sina elever. De bestämmer dessutom hur de ser på sin egen roll som pedagoger för elever med olika bakgrund.

Pedagoger har också ett fritt val när det gäller hur de inriktar sig på elevers språk och kultur, hur de uppmuntrar föräldrars delaktighet och bjuder in andra i närområdet, liksom på vilket sätt de implementerar pedagogik och bedömning. Dessa individuella och kollektiva val, som bygger på forskning, gör det möjligt för pedagoger att ta initiativ till att stärka inte bara de flerspråkiga elevernas identiteter och förmågor, utan också sina egna identiteter som pedagoger.

Litteratur

Cummins, J (2017). Flerspråkiga elever: Effektiv undervisning i en utmanande tid. Natur & Kultur.

Gibbons, P (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Hallgren & Fallgren.

Montero, M K, Bice-Zaugg, C, Marsh, A C J & Cummins, J (2013). Activist literacies: Validating Aboriginality through visual and literary identity texts. Journal of Language and Literacy Education, 9(1), 73—94. (http://jolle.coe.uga.edu/wp-content/uploads/ 2013/06/Validating-Aboriginality.pdf).

Nilsson, J & Bunar, N (2016). Educational responses to newly arrived students in Sweden: Understanding the structure and influence of post-migration ecology. Scandinavian Journal of Educational Research, 60 (4), 399—416.

OECD (2010). PISA 2009 results: Learning to learn — Student engagement, strategies and practices (Volume III). Paris: OECD. Retrieved from http://www.oecd.org/dataoecd/11/17/48852630.pdf.

Steele, C M (1997). A threat in the air: How stereotypes shape intellectual identity and performance. American Psychologist, 52(6), 613—629.’

Alla artiklar i temat Flerspråka (11)

ur Lärarförbundets Magasin