Läs senare

”Nationella prov har ett starkt stöd bland lärare”

De nationella proven i språk matchar inte kunskapskraven i läroplanen, skrev Per Måhl i Pedagogiska magasinet nr 4/13. Här får han svar av Skolverket.

27 Feb 2014

Bild: Johanna Hanno/Bildhuset/TT

I Per Måhls inlägg om de nationella proven i språk förekommer ett antal påpekanden om proven som inte tar hänsyn till provens båda syften och till hur proven faktiskt är utformade. Det finns en skillnad på vad ett enskilt prov kan säga om en elevs kunskaper och vad en samlad bedömning av ett mer omfattande underlag kan ge för bild av elevens kunskaper. Det är en av förklaringarna till att det ser olika ut när man sätter betyg på en kurs och när sammanvägningar görs i ett nationellt prov.
De nationella proven har ett starkt stöd bland lärare och majoriteten menar att proven speglar kursplanen och att de är på en relevant nivå för elevgruppen. Det här vet vi från de lärarenkäter som besvaras efter varje genomfört nationellt prov.

I den lärarinformation som ingår i proven i utbildning i svenska för invandrare, sfi, resonerar provkonstruktörerna om hur de har tolkat kunskapskraven i syfte att konstruera provuppgifter. Där framgår också vilka delar i kunskapskraven som proven inte prövar. För varje uppgift anges sedan i rättningsmallen vad uppgiften syftar till att pröva.

Med utgångspunkt i rättningsmallen kan lärare välja att för eleven förklara att han/hon klarade de uppgifter som prövar sammanfattning av huvudinnehåll men inte de som prövar nyanser. För att på nationell nivå kunna följa upp resultat på proven och göra jämförelser med kursbetygen behövs dock det sammanvägda provbetyget.

I de nationella proven prövar vi det som anges i kurs- och ämnesplaner. När poängen används i de nationella proven görs det i stället för att man i ord anger att en elev har klarat majoriteten av de uppgifter som prövar om han/hon kan läsa till exempel korta berättande och beskrivande texter om bekanta ämnen och visa förståelse genom att göra enkla sammanfattningar. Ett prov där resultaten anges i siffror eller där man räknar poäng blir inte per automatik normrelaterat. Bara för att poäng ingår i ett prov betyder det inte att poängindelningen är gjord utifrån en normalfördelningskurva.

Kursplanen för utbildning i svenska för invandrare är utformad så att eleven enligt kunskapskraven visar sin förmåga i de receptiva förmågorna (läsa och höra) genom att eleven skriver eller talar om det han/hon läst eller hört. I proven måste den dubbelhet som kan uppstå då kunskapskraven å ena sidan är uppdelade i skilda förmågor (läsförståelse, hörförståelse, skriftlig färdighet, muntlig interaktion samt muntlig produktion), och å andra sidan beskriver kunskapskrav i relation till integrerade förmågor hanteras på något sätt.

Genom att fokusera olika förmågor i olika delprov blir proven ett bättre stöd för läraren när han/hon analyserar de olika förmågorna. Då kan proven också synliggöra vad eleven kan. Ett annat upplägg i proven skulle kunna få stora konsekvenser för deltagare i utbildning i svenska för invandrare där det ofta är så att de olika förmågorna utvecklas olika långt.

Att använda poäng och betygsbeteckningar behöver inte vara det bästa för att ge en heltäckande återkoppling till eleverna. Därför finns också den mer utförliga informationen i rättningsmallen i bedömningsanvisningarna. Men för uppföljningen på nationell och kommunal nivå är delprovsbetyg och sammanvägda provbetyg mer effektivt.

ur Lärarförbundets Magasin