Ingår i temat
Skickliga lärare
Läs senare

När något oväntat inträffar

Inledningar, uppstarter och övergångar i arbetet med elever – och förmågan till samarbete med kollegor. Det anser lärare själva vara viktiga kriterier för en skicklig lärare.

11 Maj 2011

Bild: Marcus Eek/BUS 2011, Courtesy Gallery Kalhama & Piippo Contemporary
”Scenariot är att en ny kollega, som du kommer att vara mycket beroende av i ditt eget arbete, ska anställas. Du vill alltså ha tag i en duktig lärare. Anställningsförfarandet är emellertid lite annorlunda. Personen i fråga har nämligen skickat en film där han/hon filmat sig själv och sitt arbete under en hel arbetsvecka. Läraren är dokumenterad minut för minut. På grund av din tidsbrist (alla lärare har ju brist på tid, eller hur?) kan du bara se TRE korta klipp ur denna film. Frågan gäller: Vilka tre situationer skulle du helst vilja se och varför skulle du välja just dessa?”

Den här frågeställningen har utgjort inledning till två projekt kring vad lärare kan och hur man kan lära sig det: Hur resonerar erfarna lärare när de får fundera över i vilka situationer man kan upptäcka yrkeskunnande? När ser man att en lärare är skicklig och vad det är för slags kunnande som i så fall visar sig just där?

Det har gjorts otaliga försök att beskriva vad som kan tänkas utgöra lärares yrkeskunnande. Uppgiften kan beskrivas som ett ”mission impossible” skriver Karl Öivind Jordell i Conceptualizing Teacher Knowledge. Vetskapen att kartläggandet av lärares kunskaper är en ändlös uppgift måste, trots detta, balanseras ”against the fact that even the universe is seen as having a given structure at a given time”, skriver Jordell. Trots att vi vet att stjärnornas förhållande till varandra är mera komplexa än vad vi kan uppfatta och trots att vi vet att universum är i ständig rörelse, urskiljer vi mönster som vi kan använda för att orientera oss. Varje nytt försök att närma sig innehållet i ”lärarskicklighet” måste förstås i detta perspektiv.

Men vilka mönster framträder då i lärarnas svar?

”Jag skulle välja de första minuterna på dagen. Hälsningarna och uppstarten. Hur är förhållandet till barnen? Vad pratar man om på morgonen? Hur reagerar barnen de första minuterna tillsammans med läraren?”

”Pedagogens möte med det enskilda barnet, och barngruppen som helhet, på morgonen.”

Vad man slås av är att lärarna – trots att de är verksamma från förskola till högstadium – valt snarlika situationer för att kunna avgöra om den blivande kollegan har de kvaliteter man önskar. Samstämmigheten är närmast total när det gäller vilka klipp man väljer att se först. Överst på topplistan ligger de som visar hur den eventuella kollegan hanterar ”inledningar”, ”uppstarter” och ”övergångar” av olika slag. Motivet är att man vill bedöma ”vilken atmosfär” läraren lyckas skapa, vilka relationer som möjliggörs genom detta och vilka handlingar som hamnar inom eller utanför ramen.

I ljuset av sociologen Erving Goffmans teorier om social interaktion skulle detta kunna beskrivas som att kollegan förväntas ha förmåga att etablera och upprätthålla ett ramverk. Ett genomgående tema hos Goffman är att upplevelser av mening är avhängiga vissa mönster i människors samvaro och att innebörder genereras av att situationen förstås eller ”ramas in” på ett visst sätt. Svaret på frågan ”Vad är det som pågår här?” är central eftersom den leder fram till vilken förståelse av situationen som den enskilde ansluter sig till och vilka handlingsalternativ som framstår som rimliga i förhållande till detta. Är det okej att prata nu? Passar det att resa sig upp? Definitionen av ett sammanhang är inte given en gång för alla utan förhandlas fortlöpande. Därför kan små förändringar i till exempel beröring eller tonfall förändra en aktivitet och föra den in i ett nytt ramverk. En brottningsmatch på skolgården kan starta som en lek men plötsligt övergå till faktisk strid med helt nya uppsättningar av rimliga handlingsalternativ för de inblandade. En situation som inledningsvis definieras som en lektion kan omdefinieras och ramas in som ett upplopp – eller en lek – där handlingsalternativ som var otänkbara i den ursprungliga situationen plötsligt blir tänkbara. För de tillfrågade lärarna blir det därför viktigt att studera klipp som visar hur den eventuella kollegan förmår etablera och upprätthålla ramverk, vilken förståelse av situationen dessa ramverk rymmer och – kanske främst av allt – om förståelsen är gemensam eller motsägelsefull.

”Jag skulle välja uppstart på en lektion som det viktigaste för att se hur läraren fångar elevernas intresse och får dem att arbeta med det läraren tänkt resten av lektionen.”

Förmågan att snabbt fastställa vilket ramverk som ska appliceras och vilket handlingsutrymme som erbjuds blir särskilt tydligt i övergångar. I övergången mellan fritid och skola, vid inträdet på förskolan eller i en ny aktivitet behöver ett nytt ramverk fastställas och en gemensam mening tydliggöras. Vad händer nu? Lyckas läraren rama in situationen som en lärande-aktivitet? Som en trygg situation? Laddas den med stämning och förväntan?

”Så vill jag se en morgon med en klass. Vilken stämning, förväntan och kontakt hon lyckas skapa inför dagen.”

Ytterligare en intressant aspekt verkar vara om den blivande kollegan förmår upprätthålla och förhandla ramverket under pressade situationer. När ramverken utmanas vill man studera förmågan att snabbt kunna ”fånga upp” eleverna igen, genom att fastställa ramar för ett nytt sätt att förstå situationen. Kan kollegan inom dessa gränser behålla trycket och ”atmosfären”?

”Vi skulle välja punkten ’när något oväntat inträffar’. De andra punkterna kan du med övning bli bra på. Vad vi menar med det är att se om läraren har ’det’ . En sådan egenskap kan man inte lära sig, det har man. När något oväntat inträffar visar du på de kvalifikationerna samt din flexibilitetsförmåga och att fånga eleverna här och nu.”

När intryck och egenskaper hämtade i världen utanför passerar genom gränserna för ramverket omarbetas de, menar Goffman. Metaforiskt kan man tänka sig ramverket som en levande cell. Cellväggen, den barriär som effektivt avskärmar cellen från den omgivande miljön, utestänger inte allt utan selekterar, filtrerar och släpper bara igenom sådant som är nyttigt för cellen. Läraren kan i det här perspektivet ses som en ekologisk dirigent vars uppgift är att styra interaktionsflödet och göra membranet lagom genomsläppligt för att passa det aktuella ramverket. Läraren måste avgöra vad som ska få tillträde och vad som måste hållas utanför, i avsikt att upprätthålla ramverkets inre tryck, dess ”atmosfär” (det är naturligtvis inte en slump att atmosfär inom fysiken betyder just tryck). Ska man ”trollbinda” en grupp krävs förmodligen att ramverket är näst intill ogenomsläppligt, här kan allt störa balansen. Ska man å andra sidan starta en diskussion måste erfarenheter och attribut från resten av ”verkligheten” ges tillträde. Men det måste ske en sovring, man kan inte exponera alla erfarenheter eller framföra vilka åsikter som helst.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det som erfarna lärare helst vill se prov på hos en tilltänkt kollega är förmågan att snabbt kunna etablera ett ramverk eller växla mellan olika ramverk. Dessa förmågor är emellertid kopplade till arbetet med barnen och eleverna.

Vad som framstår som minst lika viktigt är hur den blivande kollegan agerar i lärargruppen. Förmågan att kunna ”koppla av” verkar vara viktig liksom viljan att visa att man är ”beredd att delta” i den kollegiala gemenskapen. Med Goffmans terminologi skulle det kunna handla om att kollegan har förmågan att dra gränser mellan skilda regioner i arbetslivet och att han eller hon har vilja och förmåga att delta i ett gemensamt framträdande.

”För att göra ett bra arbete i arbetslaget måste alla hjälpas åt. Vi måste också enas om saker som rör våra elever. Om eleverna får olika budskap från oss lärare blir de osäkra och oroliga. Det är viktigt att hjälpas åt med kontakten med föräldrar. I en hel del frågor måste vi även vara eniga gentemot vår skolledning.”

Lärarna menar att de flesta av de klipp de valt naturligtvis handlar om att kunna skapa goda relationer till eleverna, men rent ”egoistiskt” skulle man sätta samarbetssituationer främst, eftersom de är avgörande för hur den framtida kollegan skulle fungera på skolan:

”Rent egoistiskt hade jag valt samarbetssituationer, för det är omöjligt att samarbeta med någon som inte vill eller kan.”

I dessa exempel framträder situationer som lärarna i vår studie lyft fram som betydelsefulla. Men grundfrågan kvarstår: Vad är en skicklig lärare? Den är lika enkel och omöjlig att besvara som ”Vad handlar en bra bok om?”. Att avgöra det är ”lättare gjort än sagt”, lättare upplevt än uttalat. Våra lärare visar inte heller på några enkla recept för ramverkens innehåll. Kvalitet hos en bok handlar om själva historien.

I ramen måste lärares idéer om verksamheten, deras bilder, deras visioner få utrymme. Det handlar om något annat än att kopiera ”superpedagoger” – det handlar om att kunna kommunicera, rama in och ställa sin berättelse i relation till den eller dem som ska omfattas av innehållet.

Tyvärr verkar relationen mellan förmågan att visa yrkesskicklighet och verksamhetens utfall – det vill säga att eleverna lär sig mer, fortare eller bättre – komplicerad att fastslå. Graham Nuthall visar i sin exposé The Cultural Myths and Realities of Classroom Teaching and Learning, som spänner över 45 års forskande runt relationen mellan elevers lärande och lärares agerade, att generella slutsatser är svåra att dra. Klassrummets verksamheter styrs, menar Nuthall, av ritualiserade rutiner underbyggda av myter om lärande och begåvning. Samtidigt som dessa rutiner är nödvändiga redskap för att kunna hantera en skolklass, omintetgör de lärarens förmåga att iaktta den enskilda elevens lärande som därmed förblir osynligt. Allt vi kan göra, när vi söker efter ”lärarskicklighet” är att leta efter situationer där vi tror att lärande pågår, till exempel klassrum där eleverna verkar rimligt engagerade i vettiga uppgifter, och koppla yrkesskicklighet till upprätthållandet av sådana situationer.


Ulla Karin Nordänger är docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Hennes forskningsinriktning är lärares arbete och villkor samt lärares lärande, kunnande och identitet.

 

Litteratur

Goffman, E (2007): Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. Norstedts akademiska förlag.

Goffman, E (1961): Encounters: Two studies in the sociology of interaction. Bobbs-Merill.

Goffman, E (1974): Frame analysis. An Essay on the Organization of Experience. Northeastern University Press.

Jordell, K Ö (2003): Conceptualizing teacher knowledge. Report No 8. Institute for Educational Research, University of Oslo.

Lindqvist, P & Nordänger, U K (2007): (Mis-?) using the E-Delphi Method. An Attempt to Articulate Practical Knowledge of Teaching. Scientific Journals International, Journal of Research Methods and Methodological Issues, http://scientificjournals.org Volume 1, Issue 1, 2007.

Nordänger, U K (2002): Lärares raster. Innehåll i mellanrum. Studia psychologia et paedagogica. Malmö.

Nordänger, U K (2010): Hur framträder lärarskicklighet? — om ramverk, framträdanden och fasader som delar av yrkeskunnande. Didaktisk tidskrift. Volym 19, No 2.

Nuthall, G (2005): The Cultural Myths and Realities of Classroom Teaching and Learning: A Personal Journey. Teachers College record. Volume 107, Number 5, May 2005.

Fotnot: Underlaget till artikeln är hämtat från forsknings-projekten ”Vad händer om man tänker tvärtom – att byta praktikuppgifter mot teoriuppgifter i lärarutbildningen” och ”Lärandet i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen – en studie av yrkeslärande, handledarprocesser och lärlingskap”. Båda är finansierade av Vetenskapsrådet.

Alla artiklar i temat Skickliga lärare (10)

ur Lärarförbundets Magasin