Ingår i temat
Föräldrar
Läs senare

När föräldrarna tar makten

FöräldrarFlera studier tyder på att föräldrarna allt mer påverkar skolan och lärarnas undervisning. Forskare varnar nu för att det leder till minskad likvärdighet och ökad press på lärarna.

av Ingvar Lagerlöf
22 Sep 2017
22 Sep 2017
Föräldrarnas olika grad av engagemang riskerar att påverka likvärdigheten, säger Anna Ambrose. Foto: Jeanette Andersson

När Arbetsmiljöverket för några år sedan granskade skolorna i Stockholms län reagerade inspektörerna på den stora mängden mejl, sms och telefonsamtal till personalen från elevernas föräldrar. Ofta framfördes negativa synpunkter med krav på omedelbar återkoppling. Flera rektorer vittnade om att de på grund av de omfattande kontakterna med föräldrarna hade svårt att hinna med sitt huvuduppdrag att leda och styra skolan.

Lärare och rektorer har också vittnat på bloggar och i massmedia om hur föräldrar lägger sig i skolarbetet i allt större utsträckning. I regel är det föräldrar i socioekonomiskt starka områden i storstäderna som får illustrera rollen som påtryckare, inte sällan genom hot om att ta sin Mats till en annan skola.

Eleverna på tillvalsskolor får mer stöd av både lärare och föräldrar än på frånvalsskolor.

I en färsk undersökning från Lärarnas Riksförbund (LR) uppgav sju av tio tillfrågade lärare att föräldrarna försökt påverka undervisningen, i grundskolan främst när det gäller läxor och i gymnasieskolan betygen. Majoriteten av lärarna ansåg att det har blivit mer påverkan över tid. Rapporten pekar ut det fria skolvalet som en orsak till att relationen mellan lärare, elever och föräldrar förändrats sedan 90-talet, tillsammans med en ökad målstyrning av skolan och mer betoning av elevaktiva arbetssätt.

»Uppfostringsteknik: outsourcing.« ur boken »Family living«, utgiven av Bonnier fakta 2011. ©Lotta Sjöberg

Det fria skolvalet är också ämnet för en aktuell doktorsavhandling i barn- och ungdomsvetenskenskap av Anna Ambrose vid Stockholms universitet. Hon har granskat hur lärare, elever och föräldrar vid tre närliggande grundskolor i Stockholm navigerar på skolmarknaden.

När hon under arbetet med avhandlingen intervjuade lärare slogs hon av hur deras relationer med föräldrarna skilde sig åt mellan de tre skolorna. Den skola som hon kallar för ”tillvalsskolan” var en populär friskola med ett högt söktryck. Många föräldrar hade ett starkt ekonomiskt och socialt kapital.

– Föräldrarna var engagerade och aktiva i sina barn skolgång och hade höga kvalitetskrav på skolan, säger Anna Ambrose.

På ”tillvalsskolan” tog man fasta på traditioner som exempelvis skolavslutning i kyrkan och lockade inte eleverna med några särskilda inriktningar eller profiler. I undervisningen fick traditionell förmedlingspedagogik stort utrymme.

– Konceptet var att det här är skolan man lär sig på. Här satsar vi på utbildning och vi ändrar inte på det som fungerar, säger Anna Ambrose.

Föräldrarna var alltså engagerade och framförde då och då olika krav på förändringar. Men med den långa kön av elever och med få avhopp till någon annan skola var det lätt för skolan att hålla fast vid sin egen linje. Ett exempel var några föräldrar som ansåg att även pojkar skulle få utses till Lucia. Rektorn avfärdade detta som trams och ansåg att föräldrarna kunde byta skola om det inte passade.

Lärarna känner sig pressade inte bara direkt av föräldrarnas krav utan också indirekt av att skolledningen ställer krav på lärarna för att blidka föräldrarna.

– På skolan var lärare och rektor medvetna om att föräldrarna var starka, men de var också medvetna om sin egen valuta. De kunde förhandla men behövde inte ge vika för krav, säger Anna Ambrose.

Även den kommunala ”mellanskolan” i närheten med en stark profilinriktning hade ett högt söktryck och föräldrar som var medvetna, engagerade och aktiva i sina kontakter med skolan. Men relationen till föräldrarna var en annan än på ”tillvalsskolan”. Eleverna kom från ett större område och flera elever funderade på att hoppa av på grund av lång resväg eller för att inriktningen inte passade.

– Här var man mer känslig för föräldrapåverkan och krav på betygsättning. Elever och föräldrar sågs som konsumenter. Lärare och skolledare var mer försiktiga med hur de uttryckte sig och det fanns en större känslighet för olika rykten om skolan.

Anna Ambrose betonar att det också fanns många goda exempel på föräldrasamverkan på denna skola.

– Det var många spontana kontakter mellan lärare och föräldrar som upplevdes som positiva. Föräldrarna var aktiva och hjälpte gärna till med läxläsning och annat. Men lärarna ville inte ha in föräldrarna i klassrummet och låta dem påverka undervisning och betygsättning.

Den tredje skolan, ”frånvalsskolan”, låg också i närheten men i ett mindre bemedlat bostadsområde med relativt många nyanlända invandrare. Många elever i området sökte sig till andra skolor och här gick i första hand elever som av pedagogerna uppfattades inte ha gjort ett aktivt val av skola. Föräldrarna till ”frånvalsskolans” elever var ofta minst lika engagerade i sina barns skolgång som på de andra skolorna men var ändå inte alls lika aktiva i sina skolkontakter, delvis på grund av bristande språkkunskaper och att de inte kände till hur skolsystemet fungerade.

Det fria skolvalet leder till ökad segregation, säger Marianne Dovemark. Foto privat.

– Här var det snarare så att lärarna önskade att föräldrarna skulle vara mer närvarande. Lärarna refererade ofta till andra skolor där de hade hört att föräldrarna lade sig i och sade att så är det inte här, säger Anna Ambrose.

Anna Ambroses studie omfattar alltså endast tre skolor, men hon tycker sig ändå se ett oroväckande mönster i föräldrarnas skilda engagemang. Föräldrar som har gjort ett aktivt skolval är också aktivt engagerade i sitt barns skola. Det kan i sin tur påverka lärarnas förväntningar på eleverna. Följden blir att eleverna på tillvalsskolor får mer stöd av både lärare och föräldrar än på frånvalsskolor.

– Det riskerar att påverka likvärdigheten mellan skolorna negativt, enligt Anna Ambrose.

Marianne Dovemark är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon kan se en stor skillnad på föräldrarnas makt och inflytande över skolan de senaste åren.

– Föräldrarna har fått ett större tolkningsföreträde över vad som sker inne i klassrummet. Lärare arbetar under helt andra förutsättningar och under en annan press än när jag arbetade som lärare i mellanstadiet för 20 år sedan. Då hade jag tack vare min utbildning den auktoritet som krävdes för att ge tolkningsföreträde över vad man skulle ägna sig åt i undervisningen.

I en jämförande studie av två närliggande kommunala högstadieskolor gjorde Marianne Dovemark liknande observationer som Anna Ambrose. Föräldrarna vid studiens ”högstatusskola” var mycket mer aktiva än föräldrarna i skolan i det angränsande höghusområdet. Till exempel följde högstatusskolans föräldrar noga vad som lades ut på skolans webbplattform och kunde höra av sig efter några minuter om en förväntad publicering fördröjdes.

– Lärarna känner sig pressade inte bara direkt av föräldrarnas krav utan också indirekt av att skolledningen ställer krav på lärarna för att blidka föräldrarna, säger Marianne Dovemark.

Lärarna drivs till att bli väldigt upptagna av betygsättning i stället för en rik undervisning som ska utveckla individer och samhället.

Kraven kan enligt Marianne Dovemark leda till en stor osäkerhet och konstant ängslan bland lärarna. Ett exempel från studien är läraren som efter att ha bedömt alla elevers prov börjar om från början igen för osäkerheten om att kanske kunna göra det bättre. Läraren hade skuldkänslor trots att hon enligt egen utsago arbetade ”24 timmar om dygnet”.

– När det hela tiden finns någon som bedömer dig skapas en känsla av att ingenting du gör är tillräckligt bra. Tiden räcker inte till och allt kan göras bättre, säger hon.

En del av förändringarna kan förklaras med den allmänna samhällsutvecklingen, enligt Marianne Dovemark.

– Vi har delvis ett mer transparent samhälle i dag. Allt ska göras synligt och dokumenteras. Som förälder förväntas man också engagera sig mer i sitt barns skola jämfört med tidigare.

Samtidigt har marknaden fått ett allt starkare grepp om skolan. Marianne Dovemark är kritisk till att det är så få som ifrågasätter det fria skolvalet.

– Så länge vi inte diskuterar det fria skolvalets konsekvenser accepterar vi en segregerad skola.

I en färsk undersökning från Novus på uppdrag av SVT Nyheter svarade 64 procent av de tillfrågade att det är viktigt att få välja sina barns skola. Också inom politiken har rätten att välja skola ett starkt stöd, även om det finns många som vill ha förändringar av systemet. I en enkät från tidningen

Dagens samhälle efterfrågade nästan varannan ordförande i kommunernas utbildningsnämnder begränsningar i det fria skolvalet – de flesta av dem var socialdemokrater, vänsterpartister, miljöpartister eller centerpartister.

Ulf Lundström, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, ser även han många tecken på att föräldrarna får ett allt större inflytande över skolan. Och han kopplar detta till att skolan allt mer blir en del av marknaden.

– Skolan är inget laboratorium och ingen kan mäta hur det var 30 år sedan. Men det finns många indikationer på att föräldrarna tack vare marknadslogiken får ett allt större inflytande. Med ett skolval som är kopplat till en skolpeng är man beroende av den om man inte ska lägga ner, säger han.

Enligt Ulf Lundström har denna utveckling fått stora följder för läraryrket.

– Det blir en omfördelning av makt. Professionen får minskad makt över sitt arbete och måste göra avkall på professionella avgöranden och värderingar till förmån för marknadens krav, som att utveckla skolans varumärke för att bättre stå sig i konkurrensen. Prioriteten blir att tillfredsställa kunden, alltså föräldrar och elever, som därigenom får större makt, säger han.

Han kan inte utifrån sin forskning säga att föräldrarna går in medvetet och styr undervisningen. Däremot är han övertygad om att det indirekt sker en sådan påverkan.

– Lärarna drivs till att bli väldigt upptagna av betygssättning i stället för en rik undervisning som ska utveckla individer och samhället, säger Ulf Lundström.

Skolkommissionen föreslog i sin slutrapport i våras att det fria skolvalet blir kvar men med vissa förändringar i syfte att minska skolsegregationen och dess negativa konsekvenser.

Mest uppmärksamhet har getts till förslagen om förändrade urvalskriterier när det finns fler sökande än platser till en skola. Kommissionen vill att lottning ersätter kötid vid antagning till friskolor och att lottning får ersätta närhetsprincipen vid antagning till årskurs sju och senare i kommunala grundskolor.

Ett annat förslag är införandet av ett obligatoriskt aktivt skolval. Det innebär att vårdnadshavarna är tvungna att välja en skola åt sitt barn och att placeringen utgår från denna ansökan. Skolkommissionen räknar med att fler föräldrar skulle välja bort segregerade skolmiljöer med låg socioekonomisk status. I detta resonemang ingår antagandet att det i dag främst är socioekonomiskt starka föräldrar som gör aktiva val av skola åt sina barn.

Men frågan är om obligatoriskt skolval kan bidra till att bryta segregationen. Nationalekonomerna Dany Kessel och Elisabet Olme har granskat utfallet i ett par kommuner – Linköping och Botkyrka – som har infört aktivt skolval.

En kort sammanfattning av resultaten är att föräldrarna i första hand väljer den skola som är närmast hemmet eller den där det redan finns äldre syskon. Familjer med svensk bakgrund undviker skolor där det går många elever med utländsk bakgrund medan lågutbildade familjer med utländsk bakgrund väljer bort skolor med många socioekonomiskt starka elever. Skolornas resultat på nationella proven påverkar inte föräldrarnas val av skola.

Kessels och Olmes slutsats är att det saknas anledning att tro att ett obligatoriskt skolval minskar den socioekonomiska segregationen mellan skolor.

Tendensen att ”lika söker lika” i skolvalet bekräftas av tidigare forskning, både svensk och internationell. Jenny Kallstenius vid Stockholms universitet visade i en avhandling att föräldrar i Stockholms innerstad undvek skolor dit elever från förorten med utländsk bakgrund sökte sig. Enligt den brittiske forskaren Stephen Ball är det skolornas rykte snarare än deras faktiska kvalitet som styr de socioekonomiskt starka föräldrarnas skolval.

Anna Ambrose har ett eget förslag om hur man kan behålla föräldrarnas valmöjligheter och samtidigt minska segregationen.

– Man kan se över upptagningsområdena i de större kommunerna där det finns en skolmarknad. Rita om kartan för att få ett så blandat elevunderlag som möjligt och ge föräldrarna tio skolor att välja mellan. Det kanske blir ramaskri bland vissa föräldrar som köpt bostad på ”rätt” sida av vägen, men i slutändan tror jag att de flesta kommer att tycka att det blev bra eftersom det är viktigt att barn med olika bakgrund möts i skolan, säger hon.

Alla artiklar i temat Föräldrar (9)

ur Lärarförbundets Magasin