Läs senare

Mixade åldrar när lärarna fick välja

ReportageSedan lågstadielärarna på Färnäs skola utanför Mora började arbeta med åldersblandade grupper har arbetsmiljön förbättrats – både för elever och lärare.

17 Nov 2017
Rektor Karin Elfving har en tanke om att arbetsmetoden ska användas även på mellanstadiet. Foto: Maria Hansson

Klass 1-2-3 står det på den halvöppna dörren. Inne i klassrummet har eleverna bild och målar på stora pappersark. Bilderna har tema höst och föreställer rönnbärsträd, gröna skogar och gula löv som ska sättas ihop till ett stort pussel ute i korridoren.

Man har kollegor att diskutera med hela tiden, vilket är väldigt utvecklande.

På dörren bredvid står det också Klass 1-2-3. Där är ämnet miljökunskap och eleverna har fått i uppgift att klippa ut produktbilder ur reklamblad och sortera dem i olika avfallskategorier på ett stort papper.

Färnäs skola

Färnäs skola är en kommunal skola i Mora kommun med strax under 100 elever på låg- och mellanstadiet. Skolan tillhör Färnäs & Nusnäs skolområde.

– Jag tycker att det är mindre stökigt med delad klass, det är lugnare i klassrummet. Och så får man lära känna varann i alla klasserna, säger Ella Haglind Marschall som går i trean.

Höstterminen 2016 började lågstadielärarna på Färnäs skola jobba med åldersblandade grupper i undervisningen. Bakgrunden var inte bristande elevunderlag, utan lärarnas intresse.

– På en liten skola kan antalet elever i varje klass variera och det var nog där tanken började, att en klasslärare i ettan kunde ha nästan dubbelt så många elever som en klasslärare i tvåan. Vi tyckte att det blev lite snett, säger Malin Ollén som är klasslärare för treorna tillsammans med Åsa Gilljam.

– Bara för att man till exempel går i tvåan behöver det inte betyda att man är riktigt där, utvecklingsmässigt. Det finns ju alltid elever som behöver gå upp eller ned en årskurs i olika ämnen, sådana som är lite extra duktiga och de som behöver extra stöd, säger Åsa Gilljam.

En av grupperna har bildlektion. Läraren Katrin Eriksson hjälper eleverna att teckna ett stort pussel med höstmotiv. Foto: Maria Hansson

När rektorn Karin Elfving började arbeta på skolan förra året fångade hon upp personalgruppens önskemål och gav dem i uppdrag att ta fram en modell för att jobba åldersblandat. Skolan hade fått statsbidrag för det så kallade Lågstadielyftet och hade råd att anställa en till lärare. Förutom Malin Ollén och Åsa Gilljam arbetar också Katrin Eriksson, klasslärare för tvåan, och Eva Mattsson, klasslärare för ettan, på lågstadiet som i år har 43 elever.

Alla elever har fortfarande en egen klasstillhörighet, en egen klasslärare och ett hemklassrum med egen bänk.

I svenskan och matten går alla i sin ”grundklass”, men kan flytta upp eller ner om det behövs.

– Barnen håller bra koll själva på vilken grupp de ska vara i och sitter i varandras bänkar utan problem. Det är ingen stor grej att gå emellan klassrummen. Eftersom alla gör det hela tiden blir det inte utpekande, säger Åsa Gilljam.

I övriga ämnen delas eleverna in i två grupper som jobbar parallellt i olika ämnen samtidigt.

Den forskning som finns på effekten av åldersblandade klasser är tudelad. År 2009 släppte IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, en rapport som visade att elever i årskurs sex som gick i åldersblandade klasser hade fem procentenheter sämre resultat i matematiska och språkliga test, jämfört med elever i traditionella klasser. Rapporten konstaterade också att det råder olika uppfattningar om vad som menas med termen åldersblandad undervisning. På vissa skolor har modellen införts för att spara pengar och på andra som en pedagogisk idé.

I klassrummet bredvid leder Åsa Gilljam den andra gruppens lektion i miljökunskap. De löser en uppgift som handlar om sopsortering. Foto: Maria Hansson

Forskaren Gerd Pettersson vid Umeå Universitet har skrivit avhandlingen Inre kraft och yttre tryck – perspektiv på specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolor. Hennes forskning visar istället en positiv bild av åldersblandad undervisning i glesbygdsskolor. I avhandlingen skriver hon bland annat att lärmiljön i de åldersblandade klasser hon studerat ”är lugn och trygg, vilket gör att klassläraren tidigt kan uppmärksamma elevers behov”, något som också uppmärksammats i finsk och norsk forskning.

– Det jag såg var att det var en otroligt variationsrik undervisning. Lärarna var organisatoriskt smarta och snabba på att hitta lösningar så att eleverna fick ut det mesta av varje pedagog. Ibland arbetade man åldersblandat i vissa ämnen, ibland med en ren klass säger Gerd Pettersson.

Färnässkolans rektor Karin Elfving provar att vända på resonemanget kring åldersblandade klasser.

– Finns det någon forskning på att det är rätt att sätta 25 elever som är lika gamla i ett klassrum? Eller att de prompt måste vara i ett och samma klassrum för att de ska lära sig? Jag tycker inte att det handlar så mycket om att jobba åldershomogent eller inte, utan om hur man jobbar.

Hon får medhåll av lärargruppen.

– Det viktiga är ju att vi vill jobba så här. Om vi i stället verkligen ville jobba åldersuppdelat så hade ju det varit bättre, säger Malin Ollén.

Det har tagit lite tid att utveckla arbetssättet och lärarna har en pågående diskussion om vad som kan bli bättre.

– I början var vi lite oroliga för att nivån skulle bli för lätt för treorna, när vi undervisade elever ur alla tre årskurserna på samma lektion. Men vi har hittat sätt att lägga olika nivåer så att alla inte är på lägsta nivån, om eleverna till exempel ska skriva faktatexter så är kraven och uppgifterna lite olika för olika åldrar, säger Eva Mattsson.

Klasslärarna Åsa Gilljam, Malin Ollén, Katrin Eriksson och Eva Mattsson jobbar som ett team där de ser de tre klasserna i lågstadiet som en stor arbetsgrupp. Foto: Maria Hansson

Screeningar från förra året visar att eleverna i den åldersblandade ett-två-trean hade goda resultat och att andelen kränkningar hade sjunkit markant. Men den stora fördelen som lärargruppen vill framhålla är arbetsmiljön. Om man är sjuk finns det alltid en annan lärare som är insatt i undervisningen och kan kliva in, och arbetet känns heller inte lika ensamt.

Lärarna träffas under en timme varje vecka för att planera undervisningen för kommande vecka. Gruppindelningen i vissa ämnen gör att lärarna kan ta ett större ansvar för de ämnen som de är mer intresserade av och har utökad behörighet i. Katrin Eriksson håller till exempel i tekniklektionerna och Malin Ollén i bilden.

– Det lyfter ämnena och vi ger varandra tips och diskuterar sådant vi läst om och vill testa i klassrummet. Man har kollegor att diskutera med hela tiden, vilket är väldigt utvecklande, säger Åsa Gilljam.

Självklart uppstår skilda åsikter ibland.

– Vi är väldigt olika som personer och jag kan föreslå saker som de andra inte alls håller med om. Men vi har högt i tak och man får säga vad man tycker, menar Malin Ollén.

En utmaning med den åldersuppdelade undervisningen är schemaläggningen. Lärarna har enats om att ha lika många undervisningstimmar, vilket gör att det blir en del pusslande. Det underlättas inte av att några även undervisar på mellanstadiet.

– Tiden är upplåst vissa timmar och det kan vara svårt att få ihop det. Och jobbet är ju fortfarande utmanande vissa gånger, vi har fortfarande elever som tar mer tid och energi, säger Malin Ollén.

– Men det är ändå mycket roligare att jobba så här. Om en grupp är mer utmanande så har man inte bara den gruppen utan också andra och vi är ju fler vuxna kring barnen. Det är stor skillnad på att vara ensam klasslärare med allt ansvar för en hel klass och att jobba som ett team, säger Åsa Gilljam.

Foto: Maria Hansson

Två vanliga undervisningsmodeller för åldersblandade klasser är att dela upp innehållet i olika kunskapsnivåer för en undervisningsgrupp, alternativt att ha parallell undervisning på olika nivåer i samma ämne, men i olika grupper. Det skriver forskarteamet Robbert Smit, Eeva Kaisa Hyry-Beihammer och Andrea Raggl, som har publicerat en vetenskaplig artikel i ämnet, Multigrade Teaching in Primary Education as a Promising Pedagogy for Teacher Education in Austria and Finland.

Det bästa resultatet för åldersblandade grupper uppstår när gruppen har tydlig lärarhandledning och en begränsad andel självständigt arbete, det vill säga att man inte utgår från att eleverna ska ”lära varandra”, enligt artikeln. Där konstaterar forskarna också att det behövs mer forskning inom området för att renodla och utveckla undervisningsmetoderna.

Det, att det behövs mer forskning, håller Gerd Pettersson på Umeå universitet med om.

– Normen i forskningen är den medelstora skolan i den medelstora svenska staden och många faller utanför ramen. Vi behöver absolut mer forskning på åldersblandade klasser. Sedan finns det förstås alltid en risk att det blir ett överslag, att man tror att åldersblandade klasser alltid är en lösning på olika problem. Det är det förmodligen inte, jag tror att metoden alltid behöver baseras på en välgrundad pedagogisk tanke.

I Färnäs kan den lyckade modellen från lågstadiet komma att användas även i mellanstadiet.

– Vi har diskuterat det och det kan absolut bli så i framtiden, säger skolans rektor Karin Elfving.

ur Lärarförbundets Magasin