Ingår i temat
Värdegrund (Pm)
Läs senare

Med värden från alla håll

Läroplanens ideal låter sig inte enkelt förverkligas i förskolan. Det krävs mod och tid för att se igenom fördomsfulla mönster.

25 Feb 2010
Med värden från alla håll
ur "In hate we trust" Elisabeth Ohlsson Wallin

Förskolan har en speciell ställning i samhället genom utbildning och utveckling av mycket unga samhällsmedborgare. Just under dessa tidiga år i barndomen grundläggs identiteter, roller, normer och värderingar som kan bli avgörande för resten av livet. Vad förskolan då bidrar med när det gäller just värdefrågor blir intressant att fråga sig och förskollärares professionella handlande får i ljuset av detta en central roll.

Förskolan har bland annat till uppgift att förverkliga ett uppdrag som handlar om demokratisk fostran, jämlikhet, jämställdhet, solidaritet, aktning och respekt för medmänniskor och miljö. I skolans och förskolans läroplaner talas också om individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Vi vill diskutera den utmaning förskolan står inför när det gäller att främja verksamheter som erbjuder möjlighetsrum för alla, som öppnar upp för perspektivseende och där etiska principer upprätthålls i mellanmänskliga relationer. Detta är ett kvalificerat arbete som tar tid och som inte enbart kan utföras genom effektiva modeller och metoder.

Under flera år har vi haft förmånen att arbeta tillsammans med verksamma förskollärare i olika projekt som berört värdefrågor, och det har på många sätt varit en lärorik resa. Bland annat har vi arbetat med olika grupperingar i forskningscirklar som fokuserat på jämställdhetsfrågor i förskolan. Det har då visat sig att det konkreta förverkligandet av intentionerna i styrdokumenten (läroplanens värdegrund) inte alltid enkelt låter sig göras, utan att för den skull skulden kan läggas på någon särskild. Det finns många Foto: Elisabeth Ohlsson Wallinhinder på vägen. I forskningscirklarnas många samtal och möten visade det sig att en rad omständigheter kan bidra till att verksamheten tar andra riktningar än de avsedda och förväntade. Värdegrunden är framskriven med begrepp som dels i sig lämnar ett utrymme för olika tolkningar och dels behöver ses i relation till andra konkurrerande värden som kommer till uttryck i det vardagliga arbetet. Det finns en risk att begreppen tolkas in i sammanhang som bygger på andra och till och med motsatta värden, där förskolans men också skolans roll främst handlar om sortering, kategorisering och individuell självreglering och där de unga samhällsmedborgarna blir ett medel för andra intressen.

När barnen kommer till förskolan bär de med sig erfarenheter som de fått i sin familj och tillsammans med andra människor. I skolan möter de dels andra barn med deras specifika handlingsmönster, dels pedagoger som har sina personligheter och professionella föreställningar och erfarenheter. I dessa mångfasetterade möten ska dessutom samhällets intentioner med barns och ungdomars lärande ges form och förverkligas. Det säger sig självt att detta inte är någon enkel uppgift. Dessutom, med vår utgångspunkt kan inte värdegrunden i förskolan förstås som fri från andra starka krafter, nämligen samhälleliga influenser av skilda slag. Av särskilt intresse är de värden som till exempel media och kommersiella krafter förmedlar till barn och vuxna på en mängd sätt och som lätt sipprar in i den pedagogiska praktiken och måste hanteras där.

Mot denna bakgrund blir det begränsande om vi tror att vi enbart med hjälp av policy kan styra det vardagliga arbetet i förskolan i riktning mot sådana handlingsmönster och förhållningssätt som främjar ideal som jämlikhet, mångfald och demokrati. Det finns anledning att på ett mer djupgående sätt analysera det som utspelas i förskolans och skolans vardagliga praktik. Det är nämligen just där som de värden vi är bärare av tar gestalt och kommer till konkreta uttryck. Vilka kvaliteter blir synliga i det vardagliga samspelet, i verksamhetens innehåll och i det unika mötet med varje barn? Hur kan vi som pedagoger gemensamt utveckla ett omdöme för att kunna ta ansvar för de beslut som måste tas i förskolans och skolans vardag?

Vårt perspektiv på värdefrågorna är att de kommer till uttryck via språket i möten mellan människor. Språket ger vårt tänkande och vårt handlande innebörd och mening. Det medverkar till att forma verkligheten (den sociala världen) men också tillFoto: Elisabeth Ohlsson Wallin att omforma och förändra den efterhand som vi lägger en något annorlunda mening och andra innebörder i ord och begrepp. Om utgångspunkten är att värdegrunden både skapas och återskapas via språket, så blir det centralt att sätta ljuset på de samtal och samspel som sker i förskolans och skolans vardagliga verksamhet. Det handlar om hur samtal och samspel gestaltar sig. Vad är det för värden som utvecklas inom ramen för dessa?  

Värdegrunden blir synlig som ord och formuleringar på en abstrakt nivå i läroplanens övergripande mål, men en reflektion över pedagogiskt handlande och personligt ansvarstagande i ett kontextkänsligt samspel behöver också ske. En förskollärare vi mötte i en forskningscirkel ställde sig frågande till begrepp som ”respekt” och ”autonomi”. ”Innebär det att inte bli kränkt och en möjlighet att göra sin röst hörd, eller är det att få gehör för sin fria vilja och sina intressen? Hur står detta i relation till vuxnas ansvar i olika situationer som uppstår?”

I det pedagogiska handlandet utvecklas alltså kunskap men också normer och värden inom ramen för en mångfasetterad väv av relationer. Ett belysande exempel på detta handlar om hur det i förskolans verksamhet skapas olika föreställningar om hur kön kan betraktas. Vilka medvetna eller omedvetna föreställningar och synsätt följer med in i den pedagogiska praktiken och kommuniceras i verksamhetens samtal och möten? Finns det en dold värdegrund här?  

Synliggörandet av att pedagoger i vissa situationer utgår från färdiga föreställningar om flickor och pojkar mer än från individ i bemötandet av barnen i leken, vid sagostunden, under lunchen eller i kapprummet på morgonen, kräver både tid och mod. Ett exempel: En liten flicka erbjuder pojkar ”städhjälp” som en väg att få erkännande och tillträde till den nybyggda kojan i skogen. Att få syn på det som kan rymmas inom en sådan vardaglig händelse kräver kunskap om könsmönster, engagemang och systematisk observation.

Hur styr dräkterna i utklädningslådan innehållet och språket i  den fria leken? Genom dokumentation som vi genomfört i de olika projekten visade det sig att ett litet urval av kläder leder till att leken blir relativt begränsad. När innehållet i lådan endast består av prinsesskläder, hattar och skor med höga klackar och liknande attribut uppstår det en lek där flickorna i hög grad utför enkla sysslor inom en begränsad sfär, medan pojkarna, som prinsen eller mannen, ger sig ut på äventyr på en mycket större spelplan. Innehållet i det som skapas sluter eller öppnar i olika utsträckning möjlighetsrum som går bortom könsmärkning.

Reflektion och medvetenhet har kännetecknat åtskilliga av de resonemang som förts i forskningscirklarna när det har gällt barnens lika möjligheter till lärande och deras tillträde till olika möjlighetsrum bortom exempelvis traditionella könsmönster.

Alla barn i Sverige har i dag laglig rätt att delta i förskolans verksamhet men frågan återstår kring hur öppet eller slutet möjlighetsrummet är för den enskilda individen? Även om alla barn formellt har beviljats rätten att delta i förskolans verksamhet kan det kvarstå hinder för allas likvärdiga möjlighet till meningsskapandets mångfald.

Förskolans praktik är en mångfasetterad verksamhet, vilket inte minst framkommit i de projekt där vi arbetat med att konkretisera läroplanens övergripande mål. Grundprincipen i förskolans vardag som syftar till människors lika värde, jämställdhet, demokrati och social Foto: Elisabeth Ohlsson Wallininkludering utmanas inte sällan av ekonomiska värden, konkurrens mellan barn, effektivitetskrav och i vissa avseenden etnocentrism och normalitetssträvanden utifrån vissa gruppers föreställningar. Olika värden kämpar på samma sätt som i samhället i övrigt om utrymmet i förskolans praktik, och den formellt formulerade värdegrunden har i vissa avseenden visat sig legitimera aktiviteter styrda av andra grunder.

Samtal och samspel behöver därför bli föremål för en mera djupgående analys i en process där både pedagogernas och barnens erfarenheter, argument och föreställningar blir utmanade och genomarbetade. För att lyckas med detta behövs tid. Det blir till exempel viktigt att i relation till specifika situationer formulera sin egen människosyn. Det krävs en fördjupad reflektion som kan synliggöra dominerande värden, förståelsen kring olika val men också kring de förutsättningar som påverkar handlingar och verksamhetens innehåll och form.

Genom att i arbetslagssamtal koppla ”empirisk förståelse” av olika situationer och perspektiv till forskning om värdefrågor, etik och bemötande kan kunskapen kring den egna praktiken fördjupas. Då kan vi förhoppningsvis också bli mer medvetna om hur institutionaliserade kulturella värdemönster hänger samman med samhälleliga sådana och hur dessa påverkar barns och elevers relativa ställning, både inom och utanför förskolans och skolans väggar.                 

Litteratur

Berger, P & Luckmann, T (1967): The social construction of reality: a treatise in the sociology of knowledge. Anchor books.

Carlsson, L (2006):  Medborgarskap som demokratins praktiska uttryck i skolan — diskursiva konstruktioner av gymnasieskolans elever som medborgare. Växjö University Press.

Carlsson, L & Linnér, S (2009): Jämställdhet i förskolan — en fråga om erkännande och omfördelning. I: Angelfors, C & Schömer, E (red) En bok om genus : nyfikenhet, nytänkande, nytta Växjö University Press.

Fairclough, N (1995): Critical discourse analysis. Longman.

Holmstrand, L & Härnsten, G (2003): Förutsättningar för forskningscirklar i skolan. En kritisk granskning. Skolverket.  

Linnér, S (2005): Värden och villkor — pedagogers samtal om ett yrkesetiskt dokument. Växjö University Press.

Lpo94
Lpfö98

Susanne Linnér
är fil dr i pedagogik och universitetslektor vid Linné-universitetet, Växjö. Hon har ett brett intresse för frågor som berör etik och moral i anslutning till barns  och ungdomars lärande och socialisation.

Lena Carlsson
är fil dr i pedagogik och universitetslektor vid Linnéuniversitet, Växjö. Hennes forskning handlar om etiska frågor och demokratifrågor i olika pedagogiska praktiker.

Alla artiklar i temat Värdegrund (Pm) (8)

ur Lärarförbundets Magasin