Läs senare

Lättillgängligt om mångkulturell Vygotskij

24 Sep 2010

 
Eftersom läroplaner för skola och förskola till stor del bygger på Vygotskijs teorier borde lärare tillsammans studera dem för att hjälpas åt att förstå och tolka dem och dra slutsatser för det pedagogiska arbetet. Sandra Smidt vill bidra till att öka kunskapen om och förståelsen av Vygotskijs tänkande. Hon redogör i Vygotskij och de små och yngre barnens lärande för grundläggande begrepp i hans teorier och ger exempel på barns lärande, och konsekvenser av olika sätt att stödja det i vardagliga pedagogiska situationer. Hon jämför och relaterar Vygotskij till bland andra Piaget, vilket gör det tydligt att den teoretiska grund lärare lutar sig emot gör skillnad.Lev Vygotskij har lagt grunden till ett sociokulturellt perspektiv. Det omgivande samhället, den rådande kulturen i både den närmaste kretsen och vidare perspektiv har stor betydelse för barnens utveckling.

Det räcker inte med att veta att barn lär i sociala samspel. Vad som lärs beror på vilket samspel som äger rum. Enligt Vygotskij är allt lärande socialt. Hans teorier genomsyras av stor respekt för barns kompetens, drivkraft, olikheter, erfarenheter och värde som samspelspartner. De är självklara subjekt i den pedagogiska verksamheten. Läraren behöver veta mycket om sina elevers kulturer och språk för att använda sig av det. Lärandet ska upplevas meningsfullt, haka i det redan kända och erbjuda utmanande aktiviteter. Bra verksamheter badar i språk, utvecklingen gynnas av att barn inte förväntas vara tysta, arbeta ensamma eller göra meningslösa uppgifter som att fylla i arbetsblad, skriver Sandra Smidt.

Flera exempel i boken är från mångkulturella miljöer där författaren visar på nödvändigheten och värdet av att utgå från och bygga på barns erfarenheter. Att dela fokus, förstå andras förståelse och dela kulturella redskap som språk, räknesystem och symboler av olika slag är väsentligt för att bli och vara delaktig i de sociala sammanhang man ingår i. Barn bör ges möjlighet att experimentera, diskutera, fråga, samarbeta, leka, spekulera och presentera sina rön, och det är viktigt att skapa en kultur som uppmuntrar nyfikenhet, samarbete och som tillåter misstag och funderingar utan färdiga svar. Det är viktigare än att alla barn i samma ålder ska ha samma mål, menar författaren. Exempel på sådana miljöer och förhållningssätt ges från både förskolor och äldre barns skolor.

Vygotskij arbetade också med barn i behov av särskilt stöd. Han utvecklade teorier om inkludering baserade på positiv differentiering, vilket innebär en bedömning av barnet utifrån dess starka sidor och inte utifrån dess svagheter. Ett mål är att de ska bli fullvärdiga medlemmar i sitt grannskap, sin kultur och sin skolklass. I Reggio Emilia i Italien tillämpas dessa tankar och man minimerar effekten av olika handikapp.

Vygotkijs tankar presenterade så här lättillgängligt och med många exempel ger underlag för både egna reflektioner och samtal kollegor emellan. Lärare kan fördjupa sin syn på såväl barn och deras lärande som på sig själva som pedagoger. Lärararbetet enligt Vygotskij kräver grundliga observationer och analyser för att möta barn där de är och hjälpa dem in i närmaste utvecklingszon. Det blir mer forskande och oförutsägbart och intressant. Syn på barn, kunskap och lärande problematiseras vilket kan leda till att vi utvecklar både teorier och praktik. Förutom lärare är studenter, skolledare och beslutsfattare för förskolan och skolan också målgrupper för boken.

Vygotskij och de små och yngre barnens lärande

Sandra Smidt

Studentlitteratur

ur Lärarförbundets Magasin