Läs senare

Lärarbristen en knäckfråga när sfi förnyas

Ständigt kritiserat och tuffa arbetsvillkor. Nu ska en rad reformer förbättra sfi-undervisningen. Men kritiker menar att reformerna slår in öppna dörrar och förbiser det viktigaste. Det som krävs är fler och skickligare lärare.

16 Mar 2015

Bild: Nicke Johansson.Studiehallen är hjärtat i Sfi Mölndal. Här samlas elever från hela världen för att plugga, använda datorer eller sitta i soffgrupperna och småprata. Utmed studiehallens väggar ligger lektionssalar. I en av de mindre samlas elever som går studieväg 1. Det är de elever som har lägst utbildningsbakgrund, från ingen alls till max tre års skolgång. De är i olika åldrar och kommer från bland annat Nigeria, Afghanistan, Irak, Syrien, Somalia och Gambia. Sfi-läraren Malin Berge-Kleber tycker att de flesta eleverna har kommitlångt i den tekniska textläsningen och ägnar därför lektionen åt att öva läsförståelse. De läser korta textstycken och ska identifiera vilken mening som inte passar in i sammanhanget.

Flera av eleverna har svårt för att komma igång och Malin Berge-Kleber hinner inte hjälpa till eftersom lektionen störs av att det kommer in försenade elever, av att en elev behöver låna glasögon och även av att två tidigare elever som hoppat av kommer förbi för att meddela att de vill återuppta sina sfi-studier.

En del elever har fått enklare uppgifter. Mariama Jallow och Barear Khudadad som sitter längst fram parar ihop bildkort med ord. Men det finns också de som är snabbare än genomsnittet. Muna Mawed från Syrien har nyligen kommit in i gruppen och har egentligen högre studiebakgrund. Hon har lätt för att skriva och läsa, och lär sig svenska snabbt. Hon övar på att prata svenska för att så småningom kunna byta grupp.

 

Bild: Nicke Johansson.Malin Berge-Kleber berättar att hon började vikariera på sfi strax efter att hon hade tagit gymnasielärarexamen och fastnade direkt. Hon fortbildade sig i svenska som andraspråk och fick fast anställning på sfi i Mölndal.

– Det blir många spännande möten. Det är roligt att träffa folk från hela världen, det är väldigt trevliga elever som ger mycket tillbaka. Jag misstänker också att det är svårt att hitta mer motiverade elever i någon annan skolform. De flesta vill verkligen lära sig.

Men sfi-lärare ställs dagligen inför särskilda utmaningar. Nyanlända invandrare ska snabbt in i utbildning och därför sker det ett kontinuerligt intag av nya elever. I mindre kommuner som inte har tillräckligt underlag för att regelbundet starta nya grupper innebär det att klassernas sammansättning ändras hela tiden, och eftersom eleverna befinner sig på skilda nivåer och har olika bakgrund måste undervisningen i hög grad individanpassas.

Malin Berge-Kleber säger att det är olika pedagogiska utmaningar beroende på om eleverna är låg- eller högutbildade. I en klass med lågutbildade blir undervisningen mer grundläggande medan högutbildade som har studievana sedan tidigare har lättare för att lära sig och kan drivas framåt snabbare.

– Vi har också haft fler flyktingar i de mer lågutbildade grupperna, även om det börjar ändra sig nu. Det innebär att vi har elever som har mer trauma med sig eller befinner sig mitt i ett pågående trauma. Flyktingarna ska in i utbildning väldigt fort efter att de har kommit till Sverige. Det innebär att deras koncentration kan gå upp och ner under lektionerna.

Den gamla fördomen om att analfabeter och universitetsutbildade sitter sida vid sida i samma sfi-klassrum stämmer dock inte. När det kommer nya elever görs alltid kartläggningar och den viktigaste faktorn för att avgöra vilken grupp de ska hamna i är utbildningsbakgrund. Det är det som har störst betydelse för elevernas studieförmåga.

Efter rasten förflyttar vi oss tvärsöver studiehallen till ett annat klassrum. Här har elever i studieväg 3 lektion. Det är den studieväg som är anpassad för elever med högre studiebakgrund. I den här klassen har alla minst gymnasial utbildning från hemlandet. Det innebär att studietakten är snabbare. Före rasten gick de igenom svenskans grammatik och dagens sista lektion är en hörövning. Läraren Viveka Winqvist högläser en text om en man som hittar en borttappad väska med pengar i. Efter viss tvekan lämnar han in den till polisen och i slutpoängen ringer väskans ägare upp honom och erbjuder en fast tjänst på sin restaurang och gratislunch resten av livet som tack för hjälpen.

– Det är bara på filmer någon lämnar tillbaka en väska med pengar, säger en av eleverna och skrattar.

Det blir en diskussion om moral, tur, att sakna pengar och jobb. När den ebbar ut skriver eleverna en sammanfattning av texten. Det är en gruppövning så att de elever som endast varit i Sverige några få månader kan få draghjälp av klasskamraterna.

 

För ett drygt år sedan överlämnade den stora sfi-utredningen sitt betänkande. Det innehöll flera förslag, varav några snart kommer att läggas fram i en proposition (se faktaruta). De förslagen handlar dels om att sfi ska bli en del av komvux, dels att sfi ska få än högre krav på individanpassning och flexibilitet.

Kritiker har påpekat att förslagen slår in öppna dörrar eftersom det redan finns krav på individanpassning och flexibilitet. Men utredaren Christer Hallerby tror att kommunerna måste få tydligare incitament.

– Den bild jag fick efter att ha rest runt i landet är att det finns stora brister. Jag mötte ofta en gammal skolkultur. Vi måste gå från den gamla skollogiken till mycket mer av individanpassning. Det är en resa man har påbörjat, men det är mycket kvar att göra. Lärarna uppger att det är svårt, både av tidsbrist och för att de saknar kompetens. Då handlar det om att vara tydligare i skollagen och styrdokumenten och se till att det finns nödvändiga resurser för kompetensutveckling.

 

Sfi-läraren Malin Berge-Kleber, som sitter i Lärarförbundets skolformsnämnd för vuxenutbildning, följde utredningen på nära håll. Hon delar inte helt och hållet Christer Hallerbys bild.Bild: Nicke Johansson.

– Jag fick intrycket att visionen är att eleverna ska kunna komma när det passar dem bäst och att de då ska få individuell handledning. Men om man vill ha en studiehall som alltid är öppen och samtidigt ha kvalitetsundervisning måste det till mer resurser. Det är svårt att prata kvalitet utan att prata resurser.

Enligt Malin Berge-Kleber har de ökade kraven på individualisering kommit samtidigt som arbetsvillkoren för lärarna har försämrats och som systemet med upphandling har skapat en prispress. I Mölndal ökade antalet undervisningstimmar i samband med att personalen övergick från ferie- till semestertjänst. Nu har de 20 timmars undervisning på en 40 timmars vecka. Hos andra anordnare kan lärarna ha upp till 28 timmars undervisningstid per vecka. Om man räknar bort tid för arbetsplatsträffar, arbetslagsmöten, teknikstrul, kartläggningssamtal med nya elever, prat med elever som kommer förbi lärarrummet, med mera, blir det inte mycket tid över för planering.

– Ska man ha individualiserad undervisning krävs det mycket planering och uppföljning. Därför är det anmärkningsvärt att man ökar undervisningstiden utan att problematisera vilka effekter det får. Sfi får mycket kritik, men det pratas aldrig om arbetsvillkoren.

Förutom förbättrade arbetsvillkor tror Malin Berge-Kleber att man måste anställa modersmålslärare. Det är särskilt viktigt för de elever som inte kan läsa och därför inte kan använda lexikon.

– Vill man höja kvaliteten för lågutbildade ska man satsa på modersmålslärare. Vi har inte råd med det nu. Vi har bara en lärarassistent som råkar prata dari. Det är jättebra, men det räcker inte. Det är jättesvårt att lösa låsningar i lärandet utan modersmålslärare.

 

På Nationellt centrum för svenska som andraspråk, ett nationellt resurs- och utvecklingscentrum för bland annat sfi, håller man med om att det framför allt är en resursfråga om man vill höja kvaliteten och få mer individanpassning.

– Det stora problemet är bristen på kompetenta lärare och att kommunerna inte låter sfi kosta vad det behöver kosta. Kommunerna behöver anställa fler behöriga lärare och se över organisation och upphandlingsförfarande. I dag gör lärarna sitt bästa, men de kan inte trolla med knäna, säger Karin Sandwall, föreståndare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Karin Sandwall tycker, liksom Christer Hallerby, Malin Berge-Kleber och flera andra bedömare, att behörighetskraven för sfi-lärare är alldeles för låga. I dag krävs det en lärarexamen plus en termins högskolestudier i svenska som andraspråk. Karin Sandwall efterlyser en helt ny lärarexamen riktad mot vuxna elever, liknande den som tidigare fanns vid Stockholms universitet, för att kunna möta de krav som ställs i vuxenutbildning. Även Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, vill att staten tar ett större ansvar för att säkra kompetensförsörjningen inom sfi-utbildningen.

– Nu när flyktingmottagandet ökar blir det ännu svårare att få tag i lärare. Det är viktigt att man säkrar kompetensen genom att se över vilka utbildningsvägar det finns till att bli sfi-lärare, säger Björn Andersson, utredare på SKL.

Förslaget om att låta sfi upphöra som egen skolform och bli en del av komvux råder det bred konsensus kring. Det skulle bland annat kunna underlätta för de elever som vill läsa kurser på komvux samtidigt som de studerar på sfi.

I Mölndal är det i praktiken redan genomfört. Sfi och komvux har samma rektor och ligger i samma lokaler. Både rektor Bo-Göran Dahlberg och Malin Berge-Kleber säger att det innebär positiva samordningsvinster. Även Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk tror att det är en bra reform.

– I många kommuner är sfi en väldigt liten verksamhet. Det gör att lärarna ofta arbetar ensamma och att de har få möjligheter till kollegialt lärande och än mer sällan än kollegorna i större kommuner får möjligheter till kompetensutveckling. Om man inom komvux får en bra samverkan och kan utnyttja varandras kompetenser kan det bli bra, säger Karin Sandwall.

En av fem hoppar av

Så här såg sfi ut i Sverige år 2013:

Antal elever: 114 000 ( varav 43 000 nybörjare).

Resultat: Av dem som påbörjade sfi 2011 hade 30 procent klarat högsta nivån två år senare, och drygt 60 procent hade fått godkänt betyg från minst en kurs.

Studieavbrott: 22 procent av eleverna avbröt sina studier under 2013. Det är vanligare att invandrare med hög utbildningsbakgrund avbryter studierna.

Antal lärare: 2 900 i tjänst hösten 2013, omräknat till heltidstjänster var det 2 400. Lärare med pedagogisk examen: 78,6 procent i sfi med kommunal huvudman och 64,3 procent med privat huvudman.

Total kostnad för 2013 var 2,1 miljarder. Det var en ökning med 43 procent från föregående år. En heltidsstuderande kostar i genomsnitt 38 400 kronor. Från 2014 finns ännu ingen statistik.

Källa: Regeringen

 

 

Sfi-pengen slopades på vägen

I år kommer regeringen att lägga fram en proposition som bygger på sfi-utredningen Svenska för invandrare — valfrihet, flexibilitet och individanpassning. Följande förslag kommer att finnas med:

• Sfi och svenska som andraspråk slås ihop till en enda kursplan som kallas svenska för invandrare.
• Sfi upphör som egen skolform och blir en del av komvux.
• Studievägarna 1, 2 och 3 ändras så att alla har högsta kursen som slutkurs. Till skillnad från i dag ska ingen alltså behöva byta studieväg.
• Flexibilitet. Sfi ska erbjudas på tider som är anpassade efter elevens behov.
• Utredningen hade även andra förslag, bland annat ett om en »sfi-peng«. De finns dock inte med i propositionen.

Källa: Regeringen.

1 Vad tycker du om sfi?
2 Vad har du lärt dig?
3 Vad kan förbättras?

 

Bild: Nicke Johansson.Delia Jivanovici från Rumänien, har gått fyra månader på sfi:
1 Det är bra för mig. Det är
bra lärare samtidigt som det
inte kostar någonting.
2 Att prata och förstå vad
andra säger. Jag har svårare för att skriva.
3 Inget.

 

Bild: Nicke Johansson.Emily Chan från Hong-Kong, har gått 1,5 år på sfi:
1 Jag tycker det är bra för att det gör att invandrare kan förstå svenskar och lära sig om hur livet är här.
2 Nu kan jag prata med svenska kompisar om vanliga saker. Men inte om svåra ämnen.
3 Vi behöver mer tid för att prata med lärare. Mindre klasser så att lärare kan ta hand om alla elever.

 

Bild: Nicke Johansson.Rosalie Dion Jinegård från Filippinerna, har gått 10 månader på sfi:
1 Jag tycker det är viktigt att man kan få lära sig svenska, så att man kan prata med alla grupper i samhället.
2 Jag har lärt mig om kulturen här. Hur man pratar artigt, till exempel.
3 Det skulle bli bättre för mig om det fanns en bra strategi för att studera. Om det fanns mer datorer.

 

Bild: Nicke Johansson.Mohammed Omid från Afghanistan, har gått 1 år på sfi:
1 Jag tycker sfi är bästa vägen till jobb och att studera vidare.
2 Mycket. Skriva, läsa. Jag har börjat prata svenska med min sambo. Jag pratar svenska så ofta jag kan för att bli bättre.
3 Allting är perfekt. Men studiehallen är liten. Ibland när vi ska göra saker på datorn finns det inga lediga.

ur Lärarförbundets Magasin