Ingår i temat
Hjärna eller ogärna
Läs senare

Kreativitet gynnar lärandet

Hjärna eller ogärnaElever blir bättre på att lösa ekvationer om de tillåts vara kreativa och själva får komma på hur de ska göra. Hjärnforskning bidrar till att förklara varför.

av Ingvar Lagerlöf
02 Feb 2018
02 Feb 2018
Kreativitet gynnar lärandet
Foto: Erik Abel
Matematikdidaktikern Johan Lithner på besök vid magnetkameran på Umeå universitetssjukhus. Foto: Erik Abel

De som lär sig genom en kreativ metod har en lägre hjärnaktivitet än andra när de testas. Det var inte riktigt väntat, säger Johan Lithner, professor i matematikdidaktik vid Umeå universitet.

Han har under många år forskat om effekterna av olika metoder för att lösa matematiska problem. En återkommande slutsats är att eleverna lär sig bättre genom kreativt resonerande än genom att imitera givna exempel, vilket ännu är den dominerande metoden i matematikundervisningen.

Lärande genom imitation kan ge goda effekter på kort sikt, till exempel inför ett prov, men eleven glömmer det snabbt. Genom problemlösning tar det längre tid att lära sig, men kunskaperna verkar sitta djupare.

Lärande hjärna

Projektet vid Umeå universitet pågår 2015—19 och är ett samarbete mellan utbildningsvetenskap, kognitiv neurovetenskap och kognitiv psykologi. Syftet är att utforska skillnaden mellan passivt och aktivt lärande, och hur det hänger samman med
kognitiva färdigheter och elevers prestationer.

– Matematisk problemlösning är en speciell förmåga och det är inget man kan lära sig genom rutinuppgifter. Den kräver metakognitiv reflektion och kan ta månader eller år att utveckla, säger Johan Lithner.

Han medverkar nu i det tvärvetenskapliga projektet Den lärande hjärnan för att få ledtrådar till varför det kreativa lärandet fungerar så mycket bättre. Med hjälp av magnetkameran på Umeå universitetssjukhus har han tillsammans med Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap, studerat vad som sker i gymnasieelevers hjärnor medan de löser komplicerade problem.

Eleverna delades in i två grupper. Den ena gruppen tränades i att lösa problem genom att imitera andra lösningar och den andra genom kreativ problemlösning. En vecka senare testades de på liknande problem.

– Tidigare forskning på området har endast studerat elementära processer som taluppfattning och enkel addition. Kreativ problemlösning är en mycket mer komplex aktivitet och vi var därför osäkra på om det går att urskilja några matematiknätverk i hjärnan, säger Johan Lithner.

Det visade sig att det gick att få fram resultat. De kreativa eleverna hade bättre resultat på testet, men något överraskande hade de imiterande eleverna mer hjärnaktivitet än de kreativa när de löste problemen. Johan Lithners hypotes är att de imiterande eleverna ägnar mycket tankekraft åt att plocka fram lösningsmetoder ur minnet, medan de kreativa eleverna som redan ”tränat upp” hjärnan kan ta det lite lugnare.

– Man kan se detta som explorativ grundforskning. Vi vill veta vad man kan se med hjälp av hjärnavbildning. Men vi är inte i närheten av att ta reda på hur elever tänker eller att se elevernas svårigheter, säger han.

Det kan vara svårt att undervisa i kreativ problemlösning, vilket kan vara ett viktigt skäl till att de imiterande metoderna ännu är så dominerande. Men med mer kunskap om hur lärandet går till kan undervisningen utvecklas mot mer problemlösning. Johan Lithner hoppas att hjärnforskningen kan bidra med en pusselbit i den utvecklingen.

Johan Lithner är matematikern som intresserat sig allt mer för ämnesdidaktik. I projektet Den lärande hjärnan samarbetar han med forskare med en helt annan bakgrund. Han känner till andra liknande projekt som har havererat efter att pedagogikforskare och hjärnforskare inte lyckats kommer överens om vad projektet ska gå ut på.

– Alla gick in i projektet med öppna sinnen och vi fick en bra start. Men det har tagit tid att utveckla ett gemensamt synsätt och språk. Jag har haft en begränsad insikt i psykologisk forskning och experimentell design, och för de andra tog det tid att förstå skillnaden mellan olika metoder för matematisk problemlösning, säger han.

Alla artiklar i temat Hjärna eller ogärna (12)

ur Lärarförbundets Magasin