Ingår i temat
Medel för lärande
Läs senare

Karameller eller pansarvagnar i matteboken?

En lärobok kan cementera konflikter mellan nationer och överföra tankemönster, men också skapa förståelse för andra perspektiv och synsätt än de egna. På tyska Georg-Eckert-Institut pågår internationell forskning om lärobokens roll i konfikter.

17 Nov 2009

Ljuset sneglar in genom de höga, spröjsade fönstren och träffar raderna av bokhyllor där böckerna står hårt packade, prydligt uppställda efter land och ämne. Professor Georg Stöber går målmedvetet uppför trappan till andra våningen i biblioteket på Georg-Eckert-Institut för internationell skolboksforskning.
   – Läroböcker används i alla sam-hällen som ett redskap för att förmedla en självbild och förebild. De är bärare av en statligt sanktionerad, kanoniserad kunskap, beskriver och fastställer samhälleliga normer och tydliggör vad som är regelrätt. Läroböcker har en auktoritet som påverkar elevernas identitetsskapande, konstaterar han och stannar framför avdelningen med läroböcker från Kroatien, drar fram en i samhällskunskap från 1994 och plockar upp en översättning ur fickan:
        ”De storserbiska angriparna på kroatiskt territorium höll inte en av de internationella konventioner som reglerar vad som är förbjudet i krig. De fördrev och mördade den ickeserbiska civilbefolkningen (och fullgjorde därmed sina folkmordiska avsikter), dödade tillfångatagna kroatiska poliser och soldater, överföll kroatiska grupper från Röda korset, förstörde kroatiska sjukhus, skolor, kyrkor och kulturhistoriska minnesmärken. I förstörelsen av Vukovar, Dubrovnik, Zadar, Vinkovci och andra kroatiska städer och byar visade de sig vara de grymmaste och vansinnigaste av barbarer.”
   – Långvariga, våldsamma konflikter påverkar som regel också vad som skrivs i läroböckerna. Att göra åtskillnad mellan ”oss” och ”de andra” hänger ihop med identitetsskapandet och ofta skapas bilder som präglas av fördomar och stereotyper. ”De andra” beskrivs som en avpersonifierad massa, som omänskliga och särskilt krigslystna skurkar. ”Vi” är individer, antingen oskyldiga offer eller hjältar som samlar krafterna och modigt tar upp kampen mot angriparna, säger Georg Stöber.
   – Det är en teknik som även finns bland annat i tyska och franska
skolböcker från mellankrigstiden. En annan teknik är att påvisa att konflikten började så långt tillbaka i det förflutna att parterna blivit eviga fiender. Det kan helt enkelt inte exist-era någon vänskap mellan dem.

Riktigt smärtsamma konflikter kan vara så svåra hantera att de över huvud taget inte nämns i läroböckerna förrän det gått en tid. Två exempel är folkmordet i Rwanda och den etniska rensningen i Bosnien-Hercegovina.
   – Man bestämde att inte ha historieundervisning eller utveckla historieböcker en tid. Människorna skulle fortsätta leva tillsammans, det gick inte att handskas med på annat sätt än genom tystnad. I Sydafrika var det också problem med hur de skulle skriva om apartheid.
        I det pampiga biblioteket på Georg-Eckert-Institut i Braunschweig finns världens största internationella samling av läroböcker, främst inom historia, geografi och samhällskunskap. Den har sina rötter i att historikern Georg Eckert 1949 återupptog arbetet med den läroboksrevision som påbörjats redan efter första världskriget för att ”avgifta” böckerna från fiendebilder. Efter hans död 1974 inrättades institutet som ett centrum för internationell forskning och flera projekt, med olika fokus men med läroböcker som gemensam nämnare.
        Georg Stöber är forskningsledare för området Konflikt, ett begrepp han definierar som en socialt konstruerad och kommunicerad oförenlighet mellan olika aktörers positioner.
   – Då framträder minst två tydliga samband mellan lärobok och konflikt. Dels hur politiska och samhälleliga konflikter speglas i böckerna, dels hur böckerna kan fungera som medium för att cementera, reproducera och hålla liv i konflikterna.
         Att visa konkreta exempel på detta är svårt. Medlen att tydliggöra sin position är mångfaldiga, många aspekter och textmönster är inte direkt synliga utan kräver djupare undersökning. Men det finns undantag, förklarar Georg  Stöber och bläddrar bland räkneuppgifterna i en matematikbok för årskurs 1, tryckt 1975 i det forna DDR. På vissa sidor skulle sexåringarna räkna karameller och sköldpaddor, på andra pansarvagnar, östtyska pionjärer och uniformerade soldater.

— Här är statens strävan efter att normalisera det militära livet uppenbar, att vänja barnen vid det från början är en medveten taktik. Det förekom också i Irak under Saddam Hussein och finns fortfarande i Pakistan. I modersmålsundervisningen är det vanligt med texter med militaristiskt innehåll, illu-strerade med pansarraketer, uniformer och liknande.
        Men i stort sett bör man vara försiktig med att tolka läroböckernas innehåll som ren indoktrinering eller illvilligt uppsåt från författarnas sida. Vanligtvis reproducerar de bara kultur och föreställningar det råder samstämmighet om i samhället de lever i, anser Georg Stöber.
   – I moderna västeuropeiska läroböcker förmedlas inte längre några fiendebilder, men däremot stereotyper och klichéer från andra nationer. I en ganska nyutkommen geografibok kännetecknas exempelvis Afrika av nationalparker, stora vattenfall och exotiska djur. Man skriver om inbördeskrig, undernärda afrikaner, torka och höga födelsetal. Det blir en ensidig bild eftersom annat utelämnas.

Läroböcker kan också användas som ett redskap för att skapa förståelse för olika synsätt och perspektiv i konflikter. Georg-Eckert-Institut har i flera år stött ett projekt i Palestina och Israel, där lärare och forskare från båda länderna samarbetat för att framställa skolmaterial.
   – Tanken var att de skulle skriva en gemensam lärobok som skulle användas i både palestinska och israeliska skolor. Men synsätten på konflikten och historien var så diametralt olika att det inte fungerade. Då hittade de en annan lösning, säger forskaren Verena Radkau och visar upp den engelska versionen Learning each other´s historical narrative.
        Den är tänkt som ett komplement till andra läroböcker och handlar enbart om konflikten mellan Israel och Pale-stina. På ena sidan finns det israeliska perspektivet, på den andra det palestinska och i mitten finns ett tomt fält där eleverna själva kan skriva tankar och kommentarer. Boken är inte officiellt accepterad i något av länderna, men tolererad och har använts i vissa utvalda skolor och av modiga lärare, berättar Verena Radkau.
   – Tanken är att göra studenterna medvetna om att det finns olika perspektiv så att de får en chans att närma sig varandras positioner, och i bästa fall utvecklar empati och förståelse för varandra. Problemet är att varje sida utgår från att deras version är rätt, vilket per automatik innebär att den andra är fel. För att arbeta med boken måste lärarna också arbeta med att det kan finnas olika synsätt på saker.

Georg-Eckert-Institut

I biblioteket på Georg-
Eckert-Institut für internationale
Schulbuchforschung finns cirka
250 000 böcker från cirka 145
länder i Europa (samtliga europeiska
länder finns representerade), Amerika,
Asien, Afrika, Australien.
Varje år tillkommer
drygt 3 000 nya böcker.
Bibliotekspersonalen
försöker uppdatera beståndet från
varje land vart sjunde år.
Det finns ungefär 20 hyllmeter svenska
läroböcker i historia, geografi och
samhällskunskap.
Biblioteket har en samling med cirka
23 000 historiska tyska läroböcker,
bland annat läseböcker. Den äldsta
är från 1600-talet.
Webbsida finns på både tyska och engelska:
www.gei.de

Alla artiklar i temat Medel för lärande (11)

ur Lärarförbundets Magasin