Ingår i temat
Delat land
Läs senare

Hjärtat klappar för mångkultur

Integration för både barn och föräldrar – så lyder målet på den romska förskolan Romano Ilo. – Förortens förskolor har ett särskilt uppdrag att få föräldrar att känna trygghet med det svenska skolsystemet, säger förskolechefen Yvonne Palm.

22 Nov 2015
Hjärtat klappar för mångkultur
Att hålla liv i den romska kulturen är en viktig del av Romano Ilos verksamhet. Till höger förskolechefen Yvonne Palm. Foto: Maja Kristin Nylander

På avdelningen Stora hjärtat målar barnen den romska flaggan på stora papper på golvet. Det hamnar färg både lite här och var. Emina visar glatt upp sina grönfärgade händer:

– Jag är en groda!

Förskolorna ligger på rad i det barnrika området Gårdsten i Angered i Göteborg. I bottenvåningen på ett vanligt trevåningshus finns Romano Ilo. Namnet betyder romskt hjärta och de två avdelningarna heter Lilla hjärtat och Stora hjärtat. Här går i dag 32 barn. Yvonne Palm är förskolechef och har varit med ända från början.

– Jag arbetade med ett EU-projekt för att hjälpa bosnier som ville återvända. När jag var nere i Bosnien träffade jag några romska familjer där och fick upp ögonen för deras situation. Tillbaka i Sverige fick jag kontakt med en grupp romska kvinnor i Gårdsten som sa ”Yvonne, vi vill också ha ett projekt!”, berättar hon och skrattar.

De började träffas och diskutera. Kvinnorna kom fram till att de ville bli bra förebilder för sina barn genom att visa att de kunde studera och arbeta. Men traditionen bland romerna i Angered var stark: kvinnor ska vara hemma och ta hand om barn och hushåll. Dessutom fanns en rädsla för diskriminering och en stark skepsis mot att lämna sina barn på förskola, med främmande människor och kanske manlig personal.

 

I samarbete med FIA, folkhögskolan i Angered som har mottot ”en folkhögskola på varje gård”, skapades en kurs där kvinnorna kunde träffas och prata vidare. Så tog tanken på att öppna en egen förskola form. I samarbete mellan socialförvaltning, kommunens EU-kontor, arbetsförmedlingen och folkhögskolan i Angered startades en projektförskola och en barnskötarutbildning för 15 kvinnor. Några av kvinnorna arbetade på projektförskolan och studerade parallellt. Utbildningen pågick i två år och under tiden bildades förskolan Romano Ilo, som är ett personalkooperativ.

Fyra av dem som gick kursen arbetar kvar i dag. En av dem är Sali Resblom. Hon var bara dryga tjugo och hade två små barn när hon började barnskötarutbildningen. Eftersom hennes mamma varit sjuk hade hon tvingats ta hand om yngre syskon och aldrig avslutat grundskolan, men hon tilltalades av tanken på att vara med och starta en romsk förskola.

– Jag hade själv försökt skola in min son på en vanlig förskola, men det gick inte bra. Han kände av min oro.

Sali Resblom mötte mycket motstånd i början, men hennes man har alltid stöttat henne.

– Min man och jag fick ta emot mycket kritik och höra fula ord om oss. Jag grät nästan varje dag, men vi var överens om att vi ville ge våra barn motsatsen till vad vi upplevt. De skulle inte behöva ta hand om oss, de skulle gå i skola.

Till en början var det kursdeltagarnas egna barn som gick på förskolan, men de började knacka dörr och kämpa tillsammans för att få fler romska barn.

– Vi mötte mycket avundsjuka och fördomar men vi fortsatte och till sist vände det. Nu är de romska föräldrarna trygga med att lämna ifrån sig sina barn till oss. Och jag har blivit starkare och bättre på att säga ifrån, berättar Sali Resblom.

Vid det här laget har två av Sali Resbloms söner gått ut gymnasiet. Dottern Vorza Djinisov gifte sig och fick barn tidigt, men pluggar nu till barnskötare på distans. Även hon arbetar på Romano Ilo och har också sitt barn där. Visst skulle hon kunna tänka sig att arbeta på en annan förskola, men hon ser ingen anledning.

– Jag tycker om att arbeta med mamma. Jag ser upp till henne, och jag har ju varit med om Romano Ilo från början. Jag känner mig hemma här och älskar att arbeta med barn och se hur de utvecklas, säger Vorza Djinisov.

 

Hon har heller aldrig behövt möta samma ifrågasättande som sin mamma. I dag är Romano Ilo en självklar del av Gårdsten och att områdets romska barn går i förskola eller att romska kvinnor arbetar där betraktas inte längre som något konstigt.

Romano Ilo drivs med många ambitioner: att ge romska kvinnor arbete, att göra det möjligt för andra romska kvinnor att arbeta genom att kunna lämna sina barn på förskola, att förbereda romska barn för fortsatt skolgång och integration i lokalsamhället och att erbjuda god pedagogisk verksamhet för alla barn som går där.

 

Yvonne Palm berättar att de till en början möttes av ifrågasättande från politiskt håll; hur kunde en romsk förskola bidra till integrationen? Men Romano Ilo har hela tiden varit öppen för alla barn.

– Först sa vi att den bara skulle vara för romer men vi ändrade oss tidigt. Vi tänkte att så ville vi inte göra mot oss själva, vi ville visa att fördomarna som säger att vi romer bara håller oss för oss själva inte stämmer, säger Sali Resblom.

Och det har aldrig varit några problem att göra verksamheten mångkulturell. I dag är ungefär hälften av barnen romer, men förutom romska talas det också kurdiska, arabiska, svenska, somaliska och albanska. Även personalgruppen är blandad.

Något av det viktigaste Romano Ilo åstadkommer är att hålla liv i det romska språket, tycker Sali Resblom.

– Hemma pratar allt fler en blandning av svenska och romska, men här arbetar vi mycket med språket.

Det finns språkgrupper för alla barn på förskolan. De träffas en stund varje vecka. Språkstunderna är utspridda tidsmässigt och alla barn är välkomna i alla grupper. Yvonne berättar att en av de somaliska pojkarna alltid vill vara med i den romska gruppen. De har också bokpåsar för alla språken, som föräldrarna uppmuntras att låna med sig hem. I dem finns böcker både på svenska och på hemspråket och om det går skickar de gärna med samma bok på båda språken, liksom böcker som de redan läst på förskolan.

– Det är väldigt roligt för både barn och föräldrar. Föräldrarna berättar att de äntligen förstår vad det är barnen har pratat om, säger Yvonne Palm.

 

Romano Ilo är också med i ett kommunprojekt där bibliotekarier kommer hem till familjer och pratar om läsning och litteratur.

– Det passar väl in i hur vi tänker. Vår röda tråd är kultur, identitet och språk, säger Yvonne Palm.

Personalen arbetar mycket med att involvera föräldrarna i förskolans verksamhet. Det finns ett aktivt föräldraråd och föräldrar bjuds med på utflykter, föredrag och fester. Det senaste föräldra­projektet är ett bloggkafé.

– På fredagarna ska de kunna komma in här och fika, prata och se på bilder och läsa dokument som vi har lagt ut på vår blogg, berättar Sali Resblom.

– När barnen börjar i förskoleklass ska föräldrarna veta hur ett utvecklingssamtal går till och vara vana vid att gå på föräldramöten. Förortens förskolor har ett särskilt uppdrag att få föräldrar att känna trygghet med det svenska skolsystemet, säger Yvonne Palm.

Alldeles nyligen har Romano Ilo också fått veta att de kommit med i El Sistemas musikprogram.

– Det känns som en enorm skjuts för oss, vi jublar över det. Vi är den första fristående förskolan som fått lov att komma med, berättar Yvonne Palm.

– Vi har länge velat få in mer musik här på Romano Ilo och har köpt in sådana tjänster förut, så det finns en grund att stå på, säger Sali Resblom.

El Sistema-projektet kommer att innebära mycket musikundervisning på dagtid på förskolan, men också kräva engagemang från föräldrarna med en kvällsträff i en annan lokal en gång i veckan.

 

Förskoledagen börjar lida mot sitt slut. Zeinab Aden ska hämta sonen Mubarak. Hon uppskattar att förskolan är mångkulturell och att det serveras halalmat. Att den är romsk har hon inga synpunkter alls på.

– Det spelar ingen roll för mig!

Dragan Pogar och Natasa Korotkov kommer för att hämta sina barn Bato och Grofo, som är uppspelta och kladdiga av färg. Dragan är med i föräldrarådet och glad över att ha barnen på Romano Ilo.

– Vi känner dem som arbetar här och vet att det är bra eftersom min bror haft sina barn här förut. Och det är bra att de pratar mycket romska!

Alla artiklar i temat Delat land (10)

ur Lärarförbundets Magasin