Ingår i temat
Flerspråka
Läs senare

Helena Von Malortie: Bilder gör att de vågar prata

FlerspråkaHelena von Malortie berättar hur hon arbetar med flerspråkighet på Språkintroduktionen på Sundsgymnasiet i Vellinge.

17 Nov 2017
Foto: Emil Malmborg

Hur jobbar du med flerspråkighet?

— När jag får en ny klass arbetar jag mycket med bilder. Jag lägger ut dem på golvet och låter eleverna välja en och utifrån den förbereda en kort presentation av sig själva. Det är ett bra sätt att få dem att våga prata. Lärare tar ofta väldigt mycket talutrymme men jag försöker ge eleverna så stora möjligheter som möjlig att uttrycka sig. Senast valde en pojke ett foto där fjärilar flyger ut från en burk och beskrev hur han varit fångad men nu kommit till ett nytt land och blivit fri.

Hur gör du sedan, när klassen fått en bra start?

— Det är viktigt att ha ett varierat arbetssätt, eftersom eleverna har så olika bakgrunder. Vissa har aldrig gått i skolan innan de kom till Sverige, andra har studerat i tio år. Då är det bra att arbeta processinriktat i projekt, för det innebär att de kan utföra uppgifter på olika nivåer beroende på sina förkunskaper.

Helena von Malortie

Lärarkategori: Ämneslärare sva, bild, slöjd.

Bostadsort: Malmö.

Antal år i yrket: 17.

Skola: Språkintroduktionen på Sundsgymnasiet i Vellinge.

Andel elever med annat modersmål än svenska: 100 procent på språkintroduktionen.

Antal språk på språkintroduktionen: 4.

Vad får de göra, rent konkret?

— De kan få gå ut och göra intervjuer, eller skapa små talfilmer i mobilen eller plattan där de visar hur de gör praktiska saker, till exempel kokar ett ägg. Det ger en vokabulär och de lär sig snart arbetsgången — att få en uppgift, ta reda på fakta, spela in en film där de visar vad de lärt, spela upp den för klassen och utvärdera. Det är klart och tydligt vad som ska göras och de kan därför arbeta lite mer självständigt under en längre tid. Självklart blir det mycket bollande fram och tillbaka med texterna — men de behöver ju inte vara perfekta från början.

Vad får arbetssättet för resultat?

— Framför allt är det väldigt motiverande att skapa något konkret som går att visa upp, som en film eller en bok. Det gör att eleverna nästan automatiskt lär sig nya saker. Metoden ger också stora möjligheter att förena språkutveckling och lärande — de kan till exempel i slutet av en bildlektion få berätta vad de gjort och vilka material och verktyg de använt.

Pratar eleverna sina förstaspråk i klassrummet?

— Ja. När svenskan inte räcker till vid språkinlärningen är det jättebra att utgå från modersmålet, så de får gärna hjälpa varandra. Jag talar själv arabiska, efter att ha bott i Kairo en tid, och använder ibland det när någon elev inte förstår eller hänger med. Men jag vill inte göra det för mycket, för jag kan ju inte prata med alla på deras modersmål.

Vad har flerspråkiga elever svårast för i skolan?

— Det är väldigt olika, men många som gått i en skola med helt annan kultur än den svenska behöver träna mycket på att tänka själva och våga ha en egen uppfattning.

Alla artiklar i temat Flerspråka (11)

ur Lärarförbundets Magasin