Läs senare

Här studeras både lärande och myror

Learning study i förskolan, hur fungerar det? Det har pedagogerna på Hästeviks förskola i Torslanda undersökt. På köpet har de blivit mer reflekterande i många situationer.

08 Maj 2014

Bild: Nicke JohanssonFem- och sexåringarna slår sig ned på den gröna samlingsmattan. Katarina Persson gör sig redo att filma. Helena Nobelius påminner om att de pratade om vårtecken i går, delar ut barnens teckningar och låter alla berätta vad de ritat.

– Djur.

– Myror.

– Insekter.

Hon häller ut en massa plastdjur och uppmuntrar dem att berätta hur de tänker när de sorterar dem. Stina har tre flamingos, Viktor två flodhästar, förklarar de.

– Finns det djur som är insekter?

– Myran, den har sex ben, säger en flicka.

Louise tror att nyckelpigan är en insekt för att den har sex ben, prickar och vingar. Samtalet fortsätter och barnen jämför, resonerar och beskriver de olika djuren.

Helena Nobelius rundar av samlingen. Dags för en upptäcktsfärd på ängen bakom förskolan. Det är ett ivrigt och intresserat gäng som väntar in varandra vid stora grinden.

– Det här är temats förstadium. Man vill så gärna hitta den förlösande frågan så man vet hur de tänker, säger Katarina Persson på väg ut genom dörren.

Redan på stigen utanför gården händer det. Axel kastar sig ned i gräset med luppen i högsta hugg. Flera kompisar flockas nyfiket omkring. Någon vänder på en sten, men än är det för kallt för att vara riktigt fyndläge.

– Jag såg en liten mask!

– Jag har hittat en spindel!

– Jag har en gråsugga!

Barnen har olika erfarenheter. Ett par vet redan att spindlar är spindeldjur och inte insekter, berättar Helena Nobelius.

Den nyvaknade myrstacken är dagens slutstation. Där finns det massor av myror, konstaterar barnen och hjälps åt att beskriva myrornas kroppar.

– Nu har de uppmärksammat larver, spindlar, myror, gråsuggor och en liten skalbagge. I nästa steg ska vi ta de erfarenheterna och skapa nya möjligheter att se vad som kännetecknar en insekt. Vi frågar barnen hur man kan lära sig mer, säger Helena Nobelius.

Naturen är ett stort intresse i förskolan. Så när det för en dryg vecka sedan började våras på allvar och barnen fascinerades av fjärilar och småkryp, bestämde sig förskollärarna Sofia Häggström, Helena Nobelius och barnskötare Katarina Persson för att ta tillfället i akt. De diskuterade vilket lärandeobjekt de skulle ha, det vill säga vad man strävar efter att barnen ska få möjlighet att urskilja, och bestämde sig för ”Vad är det som gör en insekt till en insekt och hur skiljer sig det från småkryp och spindeldjur?”

– Det är lätt att hitta ett lärandeobjekt inom naturvetenskapen. Vi riktar deras intresse mot det vi vill utveckla deras förståelse för, säger Helena Nobelius.

De funderade också över vilka kritiska aspekter som de behövde uppmärksamma barnen på för att de ska kunna utveckla sin förståelse.

– Vi kom fram till att de måste förstå att en insekt alltid måste ha sex ben, tre kroppar som är huvud, mellankropp och bakkropp. Det finns många fler kritiska aspekter, men vi valde dessa för att begränsa oss.

Filmerna från aktiviteterna och gårdagens enskilda samtal med barnen är en förstudie där pedagogerna tar reda på vilka erfarenheter barnen har och hur deras tankar går. Hur kan frågor och aktiviteter utvecklas? Det är också viktigt att försäkra sig om att alla barn får talutrymme.

– Det är jättespännande när barnens strategier för hur de tänker kring lärande­objektet synliggörs, säger Sofia Häggström.

Arbetet med learning study på avdelningen Viggen startade för omkring tre år sedan. Då började arbetslaget diskutera hur de skulle hitta ramar och verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet.

– Vi lockades av tanken att synliggöra våra didaktiska verktyg och ta del av barnens tankar, säger Sofia Häggström.

De läste och inspirerades av Sonja Sheridans och Ingrid Pramling Samuelssons Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet som har en utvecklingspedagogisk utgångspunkt. Den handlar bland annat om att rikta barnens uppmärksamhet på ett lärandeobjekt. Learning study är ett sätt att göra det.

– Tanken är att man – för att skapa variation – angriper lärandeobjektet på olika sätt. Barn lär på olika sätt och det gäller att skapa förutsättningar för alla att utvecklas, säger Sofia Häggström.Bild: Nicke Johansson
Med Bente Tuff som handledare (se länkad artikeln) gjorde de sin första studie.

Arbetet var spännande, men modellen tog för mycket tid och blev för krånglig. De filmade, skrev ner dialog och transkriberade.

– Det var så tidskrävande, men vi fick snabbt syn på hur vi talade, vilka frågor vi ställde och hur vi fördelade talutrymmet, berättar Sofia Häggström.

– Vi var knäckta i några veckor, men det gick bra eftersom vi jobbat ihop länge. Det gäller att kunna ta kritik, säger Katarina Persson.

Det var bara att göra om och göra bättre. Resultatet blev en learning study-inspirerad variant som fungerar i vardagsarbetet.

Styrkan med arbetssättet är att det synliggör pedagogernas insats och barnens tillfällen att lära sig, tycker Sofia Häggström.

– Jag tror att vi har blivit mer reflekterande pedagoger. Vi hittar hela tiden saker som går att utveckla hos oss själva och i verksamheten.

Hon berättar att de mött en del frågor om varför man ska arbeta med learning study i förskolan. Ibland finns en rädsla för att skolans metoder ska appliceras på förskolan.

– Vi har inte alltid varit tillräckligt tydliga när vi formulerat vårt arbetssätt. Då har det upplevts som om det kan vara skolifierat eller att man mäter barnen, säger Sofia Häggström.

Men dokumentationen kring barns läroprocesser används inte för bedömning, utan som bränsle för hur pedagogerna ska gå vidare didaktiskt, poängterar Helena Nobelius.

Med tiden har de gjort många studier av olika fenomen och ämnen som kolets kretslopp, fjärilens livscykel och Arkimedes princip. Den sistnämnda var betydligt svårare än pedagogerna tänkt. Men även det som inte blir som de planerat är utvecklande.

På väggen i tamburen sitter barnens bilder från vinterns tema om hur vattenmolekyler rör sig i vattnets tre faser. Viggens barn hade hållit på med vad som flyter och sjunker, gick i simskola och pratade om vardagliga fenomen som frost på bilen. De började prata om att det var figurer i vattnet.

– De visste att det fanns något i det, säger Katarina Persson.

Ett barn, som lekte i sandlådan, sa att ”nu håller jag is i handen, nu blir det vatten som jag kan ha i min soppa”.

– Då använder de begreppen i meningsfulla sammanhang, säger Sofia Häggström.

Pedagogerna benämnde vatten som H2O. Det blev roligt och ledde till att barnen sa att någon drabbats av H2O-koppor eller bad att få H2O att dricka.

– Det är det här som är kul. Vi skapar spänning runt ämnet och en lustfylld situation, säger Sofia Häggström.

Vikten av variation
Learning study är en variant av den japanska modellen lesson study. Learning study, som kan fungera både som en forskningsmetod och en kompetensutvecklingsmodell, har utvecklats av Ference Marton vid Göteborgs universitet tillsammans med kollegor i Hong Kong. Deltagarna tränar sig i att använda variationsteorin. En learning study innehåller flera steg och brukar beskrivas som en cykel av planering och utvärdering. I en learning study försöker lärare identifiera kritiska aspekter för elevernas lärande av en specifik förmåga.

Läs mer: Learning study i förskolan av Mona Holmqvist
(red), Studentlitteratur.

ur Lärarförbundets Magasin