Läs senare

Här får modersmålet ta plats

I Helsingborg får alla modersmålslärare tre års fortbildning. För Ntonika Konomi har den inneburit en ny lärarroll.

03 Mar 2017
Ntonika Konomi tycker att hon blivit bättre på att variera sin undervisning.
Foto: Magnus Torle

De tretton gymnasieeleverna som samlas i klassrummet på Olympiaskolan kommer från olika skolor i Helsingborg. En eftermiddag i veckan läser de kursen Modersmål 1 i albanska. Deras modersmålslärare Ntonika Konomi startar lektionen med att visa ett Youtube-klipp på datorn.

– Vi ska prata om yttrandefrihet och tryckfrihet i hemlandet jämfört med i Sverige. Vad säger videoklippet er? Hur skulle en värld se ut där man inte får säga vad man vill? Skriv ner era tankar! Sedan ska ni jobba i grupper och jämföra åsikter, uppmanar Ntonika Konomi eleverna på albanska.

När eleverna har skrivit en stund sätter de sig i smågrupper och diskuterar på albanska. Ntonika Konomi böjer sig ner mellan bänkarna och lyssnar. När samtalen avstannar riktar hon sig till hela klassen.

– Jag vill att ni sparar det ni har skrivit på Google drive, så att vi kan läsa varandras texter. Vi ska också diskutera en stund tillsammans. Är det någon som har upplevt hur det är när yttrande-friheten begränsas?

Innan fungerade jag mest som tolk, men nu märker jag att det börjar förändras.

Sedan hösten 2015 har Ntonika Konomi deltagit i kompetensutvecklingen för modersmålslärare som ges av Helsingborgs kommun. Under det första året fick hon lära sig att utveckla modersmålsundervisningen, bland annat genom kunskaper om läsförståelse och flerspråkiga elevers lärande. I sin undervisning har hon till exempel börjat arbeta med övningar kring läsförståelse för att stärka elevernas tilltro till sin språkliga förmåga och bygga vidare på deras kunskaper i modersmålet.

Foto: Magnus Torle

– Jag har lärt mig olika strategier för att få eleverna att fördjupa sina tankar kring text. I en övning har jag gett eleverna en titel och inledning som ledtråd och låtit dem gissa vad för sorts text det är och vad den handlar om.

I en annan övning har hon läst upp en text med inlevelse för att eleverna ska kunna utforska mening och känslor bakom orden. Eleverna har också övat på att skapa egna slut på berättelser och valt ut avsnitt från texter som de läst högt för klassen och ställt frågor kring.

– Jag vill hjälpa eleverna att läsa på ett mer aktivt sätt och få en djupare förståelse av texter på modersmålet.

Kursledarna Lena Sjöqvist och Lisa Gannå kommer till Pedagogiskt center i Helsingborg en gång i månaden och håller i kompetensutvecklingen. Då varvas föreläsningar med övningar och kollegialt samarbete i grupper. En del övningar får modersmålslärarna först göra tillsammans och sedan gå ut och pröva på skolorna. Ett exempel är läsloggen. Under utbildningen fick Ntonika Konomi kartlägga all sin läsning under en dag. Hon gjorde sedan samma övning med några elever. Det visade sig att eleverna läste mycket på sitt modersmål på fritiden, framför allt på sociala medier och när de sökte efter information på internet.

Deltagarna träffas även utan kursledare en gång i veckan för att lösa uppgifter mellan kurstillfällena och diskutera med varandra.

– Jag har tagit efter upplägget på utbildningen och skapat en ny struktur i min undervisning. Tidigare föreläste jag mest och lät eleverna jobba individuellt. Nu jobbar jag nästan bara i dialog med eleverna och använder ofta EPA-metoden, där eleverna först får jobba enskilt, sedan i par och slutligen alla i helklass, säger Ntonika Konomi.

Vad och hur lär du dig i modersmålsundervisningen?

Ensar Peci, 18 år.

Foto: Magnus Torle

Född i Kosovo. Kom till Sverige för ett år sedan:

— Vi diskuterar mycket på lektionerna. Det kan handla om poesi eller historia. Att vi pratar med varandra gör att man kan tänka och förstå på ett djupt sätt. På svenska kan jag inte det.

Xhevaire Zeneli, 16 år.

Foto: Magnus Torle

Född i Albanien. Har bott i Italien i nio år. Kom till Sverige för tre år sedan:

— Jag behöver lära mig mer grammatik och det är många albanska ord som jag inte kan. Vi gör ofta övningar tillsammans. När vi böjer verb i olika tempus lär jag mig av de andra om jag inte har hört orden tidigare.

Adelina Demiri, 17 år.

Foto: Magnus Torle

Född i Kosovo. Kom till Sverige för nio år sedan:

— Vi läser, diskuterar och repeterar viktiga saker. Vi lär oss albanska språket, och om historia och traditioner. Vi skrattar mycket för vi har roligt när vi lär oss. Det är bra stämning och man behöver inte skämmas om man säger fel.

– Tidigare var det som att jag visade upp ett äpple för eleverna på lektionen. Men nu får de äta äpplet och införliva det i kroppen. Kunskapen fördjupas och förankras på ett annat sätt när vi först reflekterar och sedan diskuterar tillsammans.

Ntonika Konomi kom från Albanien till Sverige för fem år sedan. Hon var utbildad till lärare i sitt hemland med inriktning på språk och litteratur. Men också formad i en snäv lärarroll.

– I Albanien utbildades lärare till att förmedla kunskap genom att föreläsa och använda läroböcker.

Kompetensutvecklingen har gett henne en ny frihet – hon har fått tillgång till fler pedagogiska metoder. Tillsammans med eleverna har hon till exempel prövat att göra dikt- och bild-analyser, diskuterat citat av författare och samtalat om texter. En annan viktig förändring är att hon börjat med digitala verktyg i undervisningen.

– När jag blev mer van, släppte min osäkerhet för tekniken. Nu jobbar jag mycket med datorn i undervisningen, till exempel genom att använda gemensamma dokument i klassen, söka information och visa filmklipp på internet eller låta eleverna skriva, ta bilder och teckna med hjälp av datorn för att berätta.

Under hösten har kompetensutvecklingen handlat om studiehandledning. För närvarande finns det inget organiserat samarbete på skolorna i Helsingborg mellan studiehandledare och klasslärare eller ämneslärare. Det är upp till läraren och studiehandledaren att ta kontakt med varandra och mycket av kommunikationen mellan lärare och studiehandledare går fortfarande via eleverna.

Ntonika Konomi arbetar ungefär en gång i veckan med studiehandledning. Då brukar hon hjälpa en elev med att förstå innehåll i undervisningen och lösa uppgifter på hans eller hennes modersmål. Hon kan till exempel förklara centrala ord och begrepp på modersmålet eller sammanfatta texter som finns i läromedel.

– En del lärare tror att de kan skicka albanska elever till mig som har svårt för att lära sig. Men för mig är det viktigt att först bedöma elevernas kunskaper. Studiehandledning handlar om att stötta elever som har ämneskunskaper men som bromsas av att de inte förstår språket.

Hon tycker dock att lärarna på skolorna har blivit mer medvetna om studiehandledarens roll.

– Innan fungerade jag mest som tolk, men nu märker jag att det börjar förändras.

Under kompetensutvecklingen får Ntonika Konomi och hennes kollegor lära sig att bli tydligare i rollen som studiehandledare. De har nyligen tränat på hur de kan formulera sig i kommunikationen med lärare och rektorer.

– Jag lär mig att skriva och prata på ett mer akademiskt språk och använda ord som står i kursplanerna. Det är nödvändigt att jag och klassläraren menar samma saker när vi pratar med varandra. Det gör det också lättare att fråga efter den information som behövs för att kunna förbereda studiehandledning och få kunskap om vilka mål som eleven ska uppnå i ämnet.

Under våren ska alla kursdeltagarna gå ut på Helsingborgs skolor och informera om vad studiehandledning innebär. Målet är att det så småningom ska formas ett samarbete som bland annat innebär att lärarna mejlar sina lektionsplaneringar i förväg till studiehandledarna och att lärare och studiehandledare gör gemensamma uppföljningar och sambedömningar av elevers resultat från studiehandledningen.

Utanför klassrummet på Olympiaskolan har mörkret lagt sig. Klockan närmar sig sex på kvällen och diskussionerna om yttrandefrihet pågår in i det sista. Innan eleverna går hem ger de sin lärare en kram. Sedan töms skolan. På väg ut passerar Ntonika Konomi lärarrummet. Där finns Halise Berggren, modersmålslärare i engelska. De har lärt känna varandra under kompetensutvecklingen, tidigare sprang de bara förbi varandra ute på skolorna.

– Modersmålslärarna har fått en gemenskap som inte fanns tidigare, säger Halise Berggren.

Ntonika Konomi instämmer.

– Och vi blir så taggade av all ny kunskap!

Tio timmar i månaden under tre år

Kompetensutvecklingen i modersmål i Helsingborg startade 2015 och pågår i tre år. På utbildningen deltar kommunens 80 modersmålslärare som undervisar i 40 olika språk. Lärarna har olika yrkesbakgrund och vissa saknar grundutbildning. Deras kunskaper i svenska skiljer sig åt. Som modersmålslärare arbetar de ganska ensamma, oftast utan att tillhöra ett arbetslag och de har tidigare haft få möjligheter till kompetensutveckling.

Syftet är att långsiktigt utveckla modersmålsundervisningen och kunskaperna kring studiehandledning. Modersmålslärarna får bland annat lära sig att använda olika läsförståelsestrategier i undervisningen, kommunicera om sin undervisning, tillämpa didaktiska begrepp och sätta sig in i läroplaner och kursplaner. De prövar också olika modeller för studiehandledning och planerar och genomför samarbete med klasslärare och ämneslärare.

Lärarna avsätter tio timmar i månaden av sin tjänst för kompetensutvecklingen.

ur Lärarförbundets Magasin