Läs senare

Han sjunger onyttans lov

De estetiska perspektiven omfattar erfarenheter och kunskaper som är värdefulla i sig – och som därmed går utöver det strikta nyttotänkandet. Musikprofessorn Øivind Varkøy vill få oss att inse »nyttan av det onyttiga«.

17 Sep 2013

Bild: Siv Dolmen
 
Vi lever i en tid som präglas av en dyrkan av nyttotänkandet. Det gäller samhället i stort, det gäller utbildningsområdet som helhet – och det gäller inte minst skolans estetiska ämnen.
Ingenting – eller i alla fall få saker – tillåts ha ett egenvärde, ett värde i sig självt. Allt värderas i första hand som ett medel eller redskap för att uppnå något annat.

Det menar Øivind Varkøy som är professor i musikpedagogik vid Norges musikhögskola i Oslo och gästprofessor i musikvetenskap vid Musikhögskolan vid Örebro universitet. I antologin Om nytte og onytte har han samlat ett antal forskare och skribenter för att problematisera det förhärskande nyttotänkandet.

För det paradoxala är ju, hävdar Øivind Varkøy, att vi människor älskar att vara onyttiga. Att äta en god middag och dricka vin med vänner, att umgås med familjen, att gå på konsert eller teater, att se en film, läsa en bok eller vandra i naturen.

– Det finns ju ingen ”produkt” i slutändan av sådana aktiviteter, säger han. Det är i stället handlingar som har ett värde i sig. Vi gör det för att vi tycker om att bara vara i just det som händer – inte för att vi tänker att vi blir smartare, mer kreativa eller friskare.

Men nyttotänkandet är djupt förankrat i den västerländska kulturen. Inom filosofi, kultur och konst sträcker sig rötterna ner i den grekiska antiken, säger Øivind Varkøy:

– I vår del av världen har det blivit det självklara sättet att tänka. När jag frågar mina studenter om de kan komma på någonting som har ett värde enbart i sig självt – så blir de tysta.

Påverkar det också synen på de estetiska ämnena i skolan?

– Ja, definitivt. Det påverkar synen på alla skolämnen – och det påverkar synen på skolan som sådan.

Men vad är det som är så farligt med att ha ett nyttoperspektiv?

– Faran ligger inte i att konst eller musik kan vara nyttigt. Faran ligger i tendensen att alltid fråga efter nyttan.

Han refererar till filosofen Hannah Arendt som kallar mål- och medel-tänkandet för en antihumanistisk tendens. Hon menar att vi riskerar att hamna i en oändlig kedja av medel och mål som alltid är placerade utanför det vi faktiskt gör. I förlängningen kan det leda till en känsla av meningslöshet.

– Om man hela tiden fokuserar på nyttotänkandet, på det instrumentella, så riskerar livet att tömmas på mening. Vi blir upptagna av nyttan – men vad ska vi med den till, vad är meningen?

I motsats till nyttotänkandet vill Øivind Varkøy lyfta fram egenvärdet. Inom sitt eget forskningsfält talar han om den ”musikaliska erfarenhetens egenvärde”. Han vill inte använda begreppet upplevelse – det associerar till det hastigt övergående, det mer ytliga och oreflekterade. Det talas ju till och med i dag om upplevelseindustrin – ”upplevelsen lämnar oss också ganska likgiltiga efter en stund”, säger han.

Erfarenhet är någonting annat:

– Det är något som lämnar spår, som gör någonting med oss som människor, som går på djupet och blir en del av oss.

Den grekiske filosofen Aristoteles menade att lycka är det enda mål som kan anses som ett värde i sig. Men Øivind Varkøy vill inte se konst, musik och litteratur som ett medel att uppnå lycka.

– Jag försöker ta ett filosofiskt grepp och i stället säga att till exempel musik är lycka, att den musikaliska erfarenheten är lycka.

Men det handlar inte bara om en känslomässig erfarenhet. Den musikaliska – eller för den delen estetiska – erfarenheten ska också bjuda in till tänkande och reflektion, till tankehandling som han benämner det.

– Tankehandling handlar om ett tänkande i en bred bemärkelse som omfattar intuition, emotioner, känslor – och intellekt.

De estetiska perspektiven omfattar alltså erfarenheter, kunskaper och lärande som är värdefulla i sig – och som därmed går utöver det strikta nyttotänkandet. Men som musiklärare tvingas man ofta in i en instrumentell diskussion när man vill legitimera sin ställning i skolan, säger Øivind Varkøy. Man måste kunna argumentera utifrån två spår samtidigt.

– Det är ingen lätt utmaning. Dels måste man vara klar över den retorik som finns från till exempel politiskt håll och som handlar om nyttotänkande och kunna argumentera utifrån det. Dels måste man försöka bidra till att vidga synen på de estetiska ämnena, alltså deras värde och funktion som inte bara handlar om nytta, utan som rätt och slätt handlar om – ja, det goda livet.

Han vill pröva paradoxen ”nyttan av det onyttiga” som ett försök att fördjupa diskussionen och ge nyttobegreppet ett nytt sammanhang.

– Egentligen är nyttobegreppet så korrupt att vi borde överge det och prata om värde och mening i stället. Men jag tror ändå att det kommer att överleva – det har en så stark ställning. Och då är det viktigt att ladda det med ett utvidgat innehåll.

Att läsa

Øivind Varkøy (red) Om nytte og onytte. Abstrakt förlag AS, 2012.

Øivind Varkøy Musikk — strategi og lykke. Cappelen akademisk forlag, 2003.

Alla artiklar i temat Nyttan med de sköna konsterna (9)

ur Lärarförbundets Magasin