Läs senare

Hallå där, Karolina Fredriksson …

… projektledare på Skolforskningsinstitutet vars två första forskningsöversikter nyligen presenterades.

02 Feb 2018
Karolina Fredriksson är projektledare för Skolforskningsinstitutets första översikt. Hon är utbildad 1—7-lärare och fil dr i pedagogik och har även arbetat som utredare på Skolverket i sju år. Foto: Ylva Sundgren

Två översikter och båda handlar om matematik. Hur väljer ni ämnen?

– När vi påbörjade vårt arbete inledde vi med en behovsinventering där vi intervjuade cirka hundra lärare i olika fokusgrupper. Vi pratade även med skolmyndigheter och organisationer. Utifrån de samtalen identifierade vi 6–7 områden som vi gick vidare med i ett antal översikter. Flera av dem har löpt parallellt. Det är en slump att just de här om matematik, klassrumsdialog och digitala lärresurser, blev klara först.

Har alla kommande översikter ursprung i den initiala behovsinventeringen?

– Nej, hur vi ska gå tillväga är ett pågående arbete och vi behöver uppdatera oss hela tiden. Två översikter som är på gång har tillkommit senare. En av dem handlar om lekens roll i förskolans pedagogiska verksamhet, ett ämne vi kom fram till när vi samlade forskare och personal från förskolan till en diskussion. Den andra översikten handlar om vuxenutbildning. Även där kom vi fram till ämnet via en diskussion med forskare och lärare. Nu går vi vidare med nya inventeringar.

Hur går urvalet av studierna till?

– Vi gör sökningar i både internationella och nordiska databaser. En informationsspecialist hos oss konstruerar sökningen utifrån en speciell forskningsfråga vi vill ha besvarad. I första vändan har det blivit cirka 10 000 svar varav ungefär tio procent är kvar efter en första grovsållning. Därefter tar två forskare vid och väljer ut de studier som motsvarar våra uppställda kriterier. I vår första översikt om klassrumsdialog i matematikundervisningen ingick 18 studier.

I den översikten finns en hel del äldre forskning. Hur resonerar ni där?

– Det beror på ämnet. I klassrumsdialogöversikten gick vi tillbaka ända till 1980-talet i våra sökningar eftersom vi antog att det kunde vara svårt att hitta forskning och ville vi få med så mycket som möjligt. Men studierna som sedan valdes ut är alla publicerade från år 2000 och framåt. När det gäller översikten om digitala lärresurser gjorde vi annorlunda. Där sker en väldig teknikutveckling och det finns mycket forskning. Därför blev sökningen betydligt snävare, gränsen sattes vid 2006.

I klassrumsdialogöversikten är 14 av 18 studier utomeuropeiska. Hur tänkte ni?

– Så länge forskningen överensstämmer med våra svenska kursplaner och lärarna kan känna igen sig så är studierna relevanta oavsett var de är genomförda. Vi har däremot inte med forskning på andra språk än engelska.

Vilka översikter är på gång?

– De två som är klara handlar om matematik, klassrumsdialog och digitala lärresurser. I vår kommer sedan en om feedback inom skrivutveckling. Därefter en om läsförståelse och undervisning om lässtrategier, och en om språkutvecklande naturvetenskapsundervisning för andraspråkselever. Längst bak väntar en om lekens roll i förskolan.

Hur går lärare tillväga som har förslag på nya översikter?

– De är välkomna att lämna förslag via ett speciellt formulär på vår hemsida.

ur Lärarförbundets Magasin