Läs senare

God distans till mätningarnas lutande torn

15 Maj 2017

Bortom Pisa — internationell och jämförande pedagogik

Joakim Landahl & Christian Lundahl (red)

Natur & Kultur

PISA-resultaten har förvandlat föregångslandet Sverige till en krisnation. Nykonstruerade begrepp som PISA-chock och PISA-ras har toppat tidningsrubrikerna. Att kunskapsmätningarna påverkat vår självbild och även andra länders syn på Sverige är ett ”understatement”. Bortom PISA utgör inte ytterligare en röst i den kör som använder resultatutvecklingen till att propagera för en förändring av svensk skola.

I stället ifrågasätts betraktandet av PISA som ett utkikstorn från vilket vi kan bedöma om nationers utbildningssystem håller måttet eller om de behöver reformeras. Tornet lutar betänkligt. Det har en slagsida som gör att vissa saker hamnar i förgrunden och andra i skuggan. Boken problematiserar på ett förtjänstfullt sätt de internationella kunskapsmätningarnas stora inflytande på skoldebatten och lyfter fram andra former av jämförelser som relevanta för en pedagogisk diskussion.

Antologin Bortom PISA har ambitionen att fylla ett tomrum i svensk pedagogik – att introducera forskningsfältet internationell och jämförande pedagogik. Boken består av tre delar: I den första diskuteras den roll internationella kunskapsmätningar haft för att glorifiera eller skandalisera länders utbildningssystem. I del två jämförs olika skolsystem utifrån dimensioner som inte fångas upp av kunskapsmätningarna. I del tre exemplifieras hur pedagogiska ideal och praktiker importeras men samtidigt omformas när de rör sig över landsgränserna. Delarna ramas in av redaktörerna Landahl och Lundahl som sätter formerna för internationella jämförelser och pedagogiskt utbyte i ett historiskt perspektiv.

Ämnesbredden för antologin är stor. Ett kapitel jämför finsk och svensk undervisningstradition, ett annat svensk och tysk klassrumsdisciplin och ett tredje behandlar hur kinesernas syn på John Dewey skiftat genom åren. Bortom PISA har dukats upp likt ett julbord. Det ska finnas lite av varje men gästen ska inte äta sig proppmätt på något område. Här följer två smakprov: Linda Rönnbergs kapitel What has worked in Sweden can work here är en reflektion över den svenska friskolemodellens uppgång och fall i brittisk debatt. Sverige lyftes under 2000-talets början som ett spännande och positivt exempel. Det konservativa partiet menade att den svenska modellen borde tjäna som inspiration för en reformation av det brittiska skolsystemet. 2010 vann partiet valet men en ny PISA-mätning försvårade för dem att övertyga britterna om den svenska modellens förträfflighet. När resultaten från PISA 2012 visade att Sverige sjunkit ytterligare konstaterade The Guardian att Sveriges stjärna slocknat.

I Betyg som kulturella artefakter redogör Christian Lundahl för hur andra länders betygssystem använts för att rättfärdiga svenska reformer. Han problematiserar bland annat de selektiva hänvisningar som använts för införandet av tidigare betyg och kommer fram till att det inte finns belägg för ett samband mellan goda PISA-resultat och tidiga betyg.

Bortom PISA håller en jämn och hög kvalitet. De tolv kapitlen vänder sig till ”alla verksamma i och kring skolan”. Lättillgängligheten är både bokens styrka och dess svaghet. En mer djupgående och teknisk redogörelse för hur internationella kunskapsmätningar är utformade skulle ge boken ytterligare en dimension. Kunskaper om mätproblematiken skulle berika läsaren med verktyg för att kunna bedöma i vilken utsträckning det är relevant att jämföra Sverige med länder med låg täckningsgrad eller om rankinglistor svarar mot signifikanta skillnader etcetera. Bortom PISA ger inga handfasta tips att använda i skolvardagen men den ger bildning och nya perspektiv till att föra en annan diskussion om svensk skola än den som dominerat debatten.

ur Lärarförbundets Magasin