Ingår i temat
Lärare som forskar
Läs senare

Frågor och svar om lärares forskning, i stort och smått

16 Feb 2004

Räcker min lärarexamen för att jag ska komma in på en forskarutbildning?
Det beror på när man fick sin utbildning. Tidigare var den lärare eller förskollärare som ville forska tvungen att komplettera sin examen med grundutbildningsnivån på högskolan. I Linköping finns Coch Dkurs på kvällstid för att göra komplettering möjlig för verksamma lärare. Den nya lärarutbildningen motsvarar en C-nivå i vilken ingår att man skriver en 10-poängsuppsats och det räcker för att göra dig behörig för forskarutbildning i några ämnen, som till exempel pedagogiskt arbete. Men andra forskarutbildningsämnen kräver fortfarande mer än lärarexamen.

Kravet för att komma in på de forskarskolor som vänder sig direkt till lärare är att man ska ha lärarexamen, lärarerfarenhet och ha skrivit en 10-poängsuppsats inom ramen för sin lärarutbildning.

Men man måste skilja på att bli behörig och att stå sig bra i konkurrensen. Konkurrensen är hård om de få doktorandanställningar som finns – det kan vara 25 sökande till en doktorandanställning – och man kan inte vänta sig att komma in på bara sin lärarutbildning. Som alltid gäller att den som har meriterat sig mest går först. Det som framför allt avgör om man antas till forskarutbildningen är kvaliteten på C-uppsatsen och eventuellt övrigt man har skrivit.

Finns det något sätt att förbättra mina chanser att bli antagen?
Det är alltid bra att komplettera sin lärarexamen och framför allt med kurser som innefattar ett skriftligt arbete. Gunnel Colnerud har träffat många lärare som har visat upp en stor samling 5-poängskurser, men där alla ligger på samma nivå, utan någon progression. Då står man sig sämre i konkurrensen. Man ska helst läsa sådana kurser som innefattar att man skriver ett större arbete, på Coch D-nivå.

Donald Broadys tips är: få en anknytning till en forskningsmiljö vid något universitet eller högskola. Som lärare skulle du kunna vara med i någon av alla de undersökningar och forskningsprojekt som pågår. På universitetens och högskolornas hemsidor ser du vilka som är aktuella. Hör av dig och tala om att du är intresserad av att vara med på sammankomsterna och kanske vara med i någon undersökning eller göra en delstudie på den egna skolan! Resultatet blir ofta en Celler D-uppsats – och en fot in i forskarvärlden.

Hur går en antagning till?
Vid antagningen har man ett sakkunnigförfarande. Det är i allmänhet två bedömare som läser igenom ansökningarna och gör jämförelser mellan olika meriter. Viktigast är uppsatsernas kvalitet och hur din förmåga att genomföra forskarutbildningen bedöms.

Det förekommer också att man kallas till intervju, som en vanlig anställningsintervju. Finns det någon åldersgräns? Det finns ingen formell åldersgräns, men vid antagningen brukar man ta hänsyn till att det ska finnas rimlig tid kvar för egen forskning efter en doktorsexamen. Är man över 55 år har man nog inga större chanser att komma in.

Hur finansierar jag mina studier?
För att antas som doktorand sker två bedömningar. Man måste visa att man har goda förutsättningar att genomföra forskarutbildningen med bra resultat och man måste visa att man är finansierad under hela studietiden.

Donald Broady berättar att det ofta händer att någon hamnar ganska högt när det gäller meriteringen, men inte har finansieringen – och därmed inte blir antagen. Det motsatta är inte heller ovanligt. Någon lärare har kanske finansiella garantier från kommunen, men kommer trots detta inte in därför att kvaliteten på ansökningen inte håller.

Finansieringen kan se ut på olika sätt. Utbildningsbidrag innebär att man får en studiefinansiering som inte är pensionsgrundande eller berättigar till sociala förmåner. Doktorandanställning innebär att man får doktorandlön, som är högre än bidraget och som har samma sociala förmåner som vanliga anställningar. Ibland får man doktorandlön först efter två års forskningsstudier. I vissa fall betalar kommunen, i andra fall kommer pengarna från stipendier, forskningsprojekt eller fakultetsanslag.

Hur lång tid tar det att ta en doktorsexamen?
Det tar fyra års heltidsstudier, men fem år är det vanliga. Då studerar man på 80 procent och arbetar 20 procent. Några högskolor har förhandlat fram överenskommelser med kommunerna, så att lärarna får vara tjänstlediga med lön på halvtid för att doktorera.

Kan jag ha kvar mitt arbete som lärare på deltid medan jag studerar?
Ja, det förekommer när kommunen betalar. Då kan man ha kvar sin lärartjänst till hälften och forskarutbilda sig på den andra hälften. Men vanligast är att man arbetar med handledning eller undervisning på den egna institutionen. Lärare som är doktorander kan ibland undervisa på lärarutbildningen och handleda lärarstudenter som skriver uppsatser.

Måste jag bo på studieorten?
Det beror på vilken policy man har på universitetet eller högskolan. De flesta vill att man ska vara närvarande åtminstone en del av veckan. Många doktorander pendlar. Man kanske är på studieorten tre dagar i veckan och har ett studentrum eller en delad lägenhet som övernattningsrum.

Hur går forskarstudierna till?
Mellan en fjärdedel och hälften av de 160 poängen i en doktorsexamen utgörs av kurser och resten av avhandlingsarbete. Kurserna ska dels ge en allmänbildning och den metodiska repertoar man behöver för att kunna ta sig an forskningsuppgiften, dels vara specialiserande för det egna forskningsintresset.

Doktoranden har till sin hjälp en eller två handledare.

Material ska samlas in till avhandlingen och det ska bearbetas. Man får vara beredd på att det egna arbetet manglas och diskuteras av både handledare och på seminarier med andra doktorander. Som doktorand får man räkna med att lägga ner en hel del tid på andras texter för att ge synpunkter. Många av de problem man får som doktorand är gemensamma, oavsett ämne, så man lär sig av att ventilera varandras texter.

Vad händer när jag har tagit min doktorsexamen?
Det är inte många som går tillbaka till sin lärartjänst. De flesta blir kvar i akademin. De blir universitetslektorer och undervisar inom universitetet. En del hamnar som utredare i skoladministrationen.

Måste jag doktorera? Kan jag inte forska på en lägre nivå?
Om man tycker att steget är för stort att söka till en forskarutbildning så är en magisterexamen ett stycke på vägen. En vanlig magisterexamen innebär att man ska ha läst till och med D-nivån, det vill säga totalt fyra terminer, 80 poäng, i ett ämne. Denna så kallade magisterutbildning med ämnesdjup ger behörighet att söka till forskarutbildning.

Dessutom finns magisterexamen med ämnesbredd. Då behöver du inte ha 80 poäng i ett ämne, men denna examen är inte förberedande för forskarutbildning.

En licentiatexamen innebär att man går halvvägs, gör en halv doktorsexamen.

Det finns både magisterutbildningar och licentiatutbildningar, som innebär att man kan studera samtidigt som man arbetar som lärare. Det finns olika lösningar på olika universitet och högskolor. I Linköping är till exempel magisterutbildningen i pedagogiskt arbete på halvfart och på distans. Träffarna äger rum på fredagar och lördagar. I Stockholm finns en licentiatutbildning på halvtid för lärare.

Alla artiklar i temat Lärare som forskar (8)

ur Lärarförbundets Magasin