Ingår i temat
Flerspråka
Läs senare

Försvarets tolkskola förebilden när elever lär sig svenska

FlerspråkaEn intensiv träning på ord och uttal samt mycket läsning av skönlitteratur. Det är fundamentet i satsningen på intensivsvenska för nyanlända.

av Ingvar Lagerlöf
17 Nov 2017
17 Nov 2017
Försvarets tolkskola förebilden när elever lär sig svenska
Svenska Akademien är huvudman för projektet. Foto: TT-bild/Henrik Montgomery

När projektledarna Maria Lim Falk och Tomas Riad tar emot i Svenska Akademiens lokaler i Börshuset i Stockholm är de tydliga med att det är en stor utmaning att utbilda nyanlända ungdomar till att på två år uppnå den akademiska språkkompetens som krävs för att lyckas med högstadiet och gymnasieskolan.

I första hand behövs en genomtänkt organisation och en systematisk planering av undervisningen. Utöver detta finns det flera andra aspekter gällande elevernas språkutveckling för att utbildningen ska bli framgångsrik och Tomas Riad betonar särskilt tre av dem. Den första är ett rikt ordförråd.

– Man måste kanske acceptera att man också måste memorera och lära sig en hel del utantill för att lära sig ett språk, säger han och Maria Lim Falk fyller i:

– Svensk och internationell forskning visar att det finns en korrelation mellan ordförråd och skolframgång. Det räcker inte med att kommunicera, det krävs också drillning, säger hon.

Maria Lim Falk och Tomas Riad, lektor respektive professor vid institutionen för svenska och flerspråkighet på Stockholms universitet. Foto: TT-bild

Projektet har inspirerats av Försvarets tolkskola där eleverna testas på 250 nya ord i veckan. På denna utbildning är målet 100 ord i veckan – vilka har koppling till elevens aktuella ämnesstudier – fördelade mellan svenska och engelska. I tränandet på orden kan eleven utgå från det egna språket eller språken. Varje vecka får eleverna skriva ett ordförståelsetest.

Den andra beståndsdelen är uttalet. Två lektioner i veckan är avsatta till att öva uttal och alla lärare i projektet är medvetna om att de ska uppmärksamma elevernas uttal.

– Min erfarenhet är att det finns lärare som undviker att undervisa om uttal. Det kan vara en känslig fråga, och många menar att ett annorlunda uttal kan vara en del av identiteten hos en individ eller en grupp, säger Tomas Riad.

Men den liknelsen haltar, anser han. Att det kan finnas olika dialekter, sociolekter eller varieteter i språket har inte med dåligt uttal att göra.

– Det finns ingen eftersträvansvärd social storhet i att ha ett dåligt uttal. Ingen kan säga att mitt dåliga uttal är en del av min identitet, det kan bara jag själv göra i så fall.

Den tredje beståndsdelen är skönlitteratur.

– Det är helt naturligt eftersom Svenska Akademien är huvudman. Vi är också angelägna om att det inte bara blir en instrumentell användning av texter för att lära sig svenska. Vi hoppas också att eleverna får rika upplevelser från litteraturen, säger Tomas Riad.

Lärarna bör undvika lätta versioner av befintlig litteratur och i stället låta eleverna läsa originaltexter med enkelt språk. Poesi med dess ofta korta och kärnfulla formuleringar kan vara en bra ingång, anser Tomas Riad och Maria Lim Falk.

Initiativtagarna har knutit en rad experter till projektets olika råd och arbetsgrupper. Där samsas forskare inom svenska, flerspråkighet och litteratur, lärare i grundskolan och gymnasieskolan och ledamöter i Svenska Akademien. Eftersom projektskolorna just har startat utbildningen är det för tidigt att se hur många elever som klarar målet att blir behöriga till de nationella programmen på två år.

– Vi tror att de som har skolbakgrund sedan tidigare kan klara det. Det kan ta längre tid för de som inte har det, säger Maria Lim Falk.

Alla artiklar i temat Flerspråka (11)

ur Lärarförbundets Magasin