Ingår i temat
Hjärna eller ogärna
Läs senare

Forskare delar med sig

Hjärna eller ogärnaKattegattgymnasiet i Halmstad satsar på hjärnsmart undervisning med hjälp av forskare från Göteborgs universitet. En effekt är att eleverna blir mer medvetna om hur de lär sig.

Sara Karlsson tog forskaren Rolf Ekman till hjälp för att inreda ett hjärngym på Kattegattgymnasiet.

Det började med ett hjärngym på skolan.

– Det var vår rektor Frank Wedding som kom på idén att eleverna inte bara behövde träna kroppen utan också hjärnan, berättar förstelärare Sara Karlsson som undervisar i engelska och historia.

Hjärngymmet var ett rum på skolan som innehöll spel och kluringar för att träna hjärnan. Här fanns också doftkemi, balansboll, pilatesboll, rockring och hopprep, samt litteratur om hjärnan och en del mätinstrument för att till exempel spela mind games och mäta fokus och avslappning.

För att utforma gymmet utifrån vetenskapliga belägg skrev lärarna brev till forskare och bad om hjälp. De fick svar från en grupp hjärnforskare vid Neurokemilaboratoriet vid Göteborgs universitet. En av dem var professor Rolf Ekman.

– Vi var intresserade av att nå ut med våra kunskaper om modern hjärnforskning till skolan. Vi vet att det är viktigt att tidigt lägga grunden för vanor och träna sin hjärna. Det gör att hjärnan kan bygga upp nätverk, vilket till exempel främjar minneskapacitet och ökar den kreativa förmågan, säger Rolf Ekman.

Tanken var att elever och lärare skulle gå till hjärngymmet för att boosta sig lite. Nu har skolan evakuerats till andra lokaler i avvaktan på att en ny skola byggs och hjärngymmet används inte. Arbetet har nu blivit mer av ett förhållningssätt på skolan.

I planerna för den nya skolan finns ett nytt hjärngym inritat – mer som en symbol för skolan. Vad det nya hjärngymmet ska innehålla är ännu inte klart. Men det finns önskemål från eleverna om att det ska innehålla mer digital mätutrustning.

Genom utbytet med forskarna väcktes en vilja att ta reda på mer om vad hjärnan behöver för att lärande ska äga rum. Elever engagerades i en arbetsgrupp.

– Forskare, lärare, personal från elevhälsan och elever har tillsammans utvecklat ett förhållningssätt kring hur kunskaper om hjärnan kan konkretiseras och användas i skolarbetet. I arbetet har vi utgått från tio vanor som är viktiga för att hjärnan ska fungera bra, säger Sara Karlsson.

Hur kan en hjärnsmart lektion se ut?

Sara Karlsson berättar att hon kan inleda lektionen med att prajma, vilket innebär att hon förbereder eleverna på vad lektionen ska innehålla och väcker hjärnans nyfikenhet. Hon lägger in pauser under lektionen, exempelvis för fysisk aktivitet eller avslappning eller låter eleverna tänka på tre positiva saker med dagen.

– Jag försöker skapa omväxling. En bra övning är ”walk and talk”, då går eleverna en kort promenad samtidigt som de får med sig en reflektionsfråga som de ska diskutera med en kompis.

Hon brukar avsluta lektionen med att ge feedback och repetera vad de gjort.

– Jag upplever inte att arbetssättet tar tid från skolarbetet – i stället använder vi strategier som stimulerar lärandet och lektionerna blir mer effektiva.

Samarbetet med forskarna har pågått i fyra år. Än finns det ingen undersökning om vilka effekter som hjärnperspektivet kan ha gett.

– Vi skulle vilja gå vidare och forska om detta. Men det krävs först att vi får forskningen finansierad och har en tydlig plan för vad som ska undersökas, säger Rolf Ekman.

I hälsosamtal på skolan lyfter många elever fram att de mår bättre när de får lära sig strategier som underlättar lärandet.

– Jag märker att eleverna har blivit mer medvetna om sitt eget lärande.

Det kan handla om att de vill ha hjälp för att hantera stress eller komma ur negativa tankar som påverkar skolarbetet, säger Sara Karlsson.

Som lärare kan det vara svårt att sortera bland all den information som finns om hjärnan i olika sammanhang. När Sara Karlsson känner sig osäker på vad som gäller, rådfrågar hon Rolf Ekman och hans kollegor.

– Vetenskapen om hjärnan är i ständig förändring. Vad vi vet i dag, kanske inte stämmer om några år. Mitt råd är att vara kritisk till det man läser och ta reda på var kunskapen kommer ifrån, säger Rolf Ekman.

Alla artiklar i temat Hjärna eller ogärna (12)

ur Lärarförbundets Magasin