Läs senare

”Formativ bedömning är den perfekta kundanpassningen”

Formativ bedömning leder till sämre kunskaper hos eleverna, när läraren hela tiden anpassar nivån efter passiva elever som bara förväntas ta emot positiv återkoppling – som de kunder de faktiskt är. Det skriver gymnasieläraren Henrik Helmér.

27 Feb 2014
”Formativ bedömning är den perfekta kundanpassningen”
Bild: Ulf Frödin

Formativ bedömning handlar inte bara om bedömning av elevers produkter och aktivitet under lektionstid. Det är en helhetssyn på undervisning, på lärare och på elever som berör skolans verksamhet i sin helhet. Det ökande intresset för formativ bedömning går hand i hand med privatiseringen av den svenska skolan, där eleverna allt oftare beskrivs som kunder och lärarna som servicepersonal.Låt oss först undersöka vilka roller som läraren respektive eleven tilldelas enligt de formativa pedagogerna. Läraren å sin sida ska notera, dokumentera, återkoppla, utvärdera, anpassa, förändra, skapa relationer, föra en dialog, reflektera – och glöm inte det nya modeordet ”bekräfta”. Eleven å sin sida ska inte göra något alls. I formativ bedömning är eleven en passiv mottagare som utsätts för lärarens aktivitet – om eleven över huvud taget nämns. För någon som har erfarenheten att inlärning förutsätter ansträngning är det svårt att förstå hur denna skeva ansvarsfördelning mellan parterna ska leda till att eleven lär sig något över huvud taget.

Skolverket skriver i publikationen Forskning för klassrummet att syftet med den formativa bedömningen är att ”kartlägga och synliggöra var eleverna befinner sig i sitt lärande så att undervisningen kan anpassas efter det”. Det är inte svårt att förstå varför en kundcentrerad skola omhuldar det som kallas individanpassad undervisning. Om det finns ett avstånd mellan undervisningen och elevens kunskapsnivå, skulle man kunna tänka sig att utgångspunkten vore att eleven måste lägga manken till och fylla detta avstånd. Det vill säga: ansvaret ligger på eleven i första hand och inte på läraren.

Men enligt de formativa pedagogerna finns inget val. Läraren ska anpassa sig efter elevens kunskapsnivå eller, som det heter, forma undervisningen efter elevens behov. Men det finns en negativ konsekvens: det kommer att ske en konstant anpassning av kunskapsnivåer nedåt i en skola där ”lärarna möter eleverna där de befinner sig”. De lärare som har anammat det formativa arbetssättet borde verkligen fråga sig vilken roll de själva har i att resultaten i den svenska skolan hela tiden sjunker.

Liksom den typiska kunden kommer dessa elever aldrig att mötas av några obehagliga krav. Hur låga kunskaper de än har och hur dåligt de än presterar, kommer lärarna att anpassa undervisningen efter detta.

Invändningen att detta ”möte” mellan lärare och elev skulle resultera i motivation och aktivitet från elevens sida är naiv. För att sporras, utvecklas och lära sig så skulle krav, motstånd och ansträngning behövas i elevernas värld. Men dessa faktorer är de effektivt skyddade från i formativ bedömning. Och när eleverna inte lär sig något … så är det dags för lärarna att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar. Igen. Och igen. Och igen.

Ett annat intressant inslag i formativ bedömning är återkopplingen. Denna ska helst bedrivas enligt formeln ”two stars and a wish”. I praktiken innebär den att eleven bara behöver ta emot positiv kritik, samt att negativ kritik omformuleras och förkläs så att eleven inte upplever sig kränkt av den. Denna form av återkoppling är perfekt anpassad för en elev som inte får utsättas för några obehagliga situationer – en elev som är kund.

Positiv återkoppling är dock bara ett av flera inslag i formativ bedömning som går ut på att undvika att eleven hamnar i en för denne otrevlig situation. Formativa pedagoger förespråkar exempelvis att man inte ska ha traditionella prov, absolut inte skriftliga och definitivt inte poängsatta. Ur ett kundperspektiv är fördelen med denna inställning uppenbar. Prov kräver studieansträngning av eleverna och ansträngning innebär obehag.

Ytterligare ett exempel: I en skriftlig bedömning ska inga betyg skrivas eftersom ett uttalat F får eleven att må dåligt. Enligt skolforskare som Christian Lundahl påverkar det elevernas självkänsla negativt. Ur ett kundperspektiv innebär detta ytterligare ett obehag som ingen kund får utsättas för. Och om godkänt betyg inte har uppnåtts, är det läraren som bör omformulera provfrågorna eftersom det måste vara fel på provet. Lundahl för själv fram det sistnämnda i Bedömning för lärande. Möjligheten att det är eleven som inte har förberett sig inför provet och själv bär ansvaret för resultatet finns förstås inte i de formativa forskarnas värld. I ekonomiska termer: kunden har aldrig fel.

Sedan har vi punkten där kursmål ska diskuteras med eleverna och där de ska ”förstå” varför de har fått ett visst betyg. Varför är det så oerhört viktigt att eleverna ska tolka varje ord i betygskriterierna? Att kunna värdera sig själva? Formativa pedagoger för fram diverse kunskapsmässiga fördelar med greppet. Men om vi betraktar eleven som kund, framträder en annan fördel: det första steget mot att eleven ska vara med och godkänna sina betyg.

Lärares auktoritet och professionalitet är inte populära inslag i en kundanpassad skola. Kunderna kan ju uppleva att de inte har något att säga till om! Därför ska eleven införas som deltagare i lärarens bedömning. Skolan ger sig därmed ut på ett sluttande plan där eleven till slut kommer att vara jämbördig med läraren när betygen sätts. Eller som det är redan i dag: om eleverna upplever att de har fått ett (ur deras synvinkel) orättvist betyg så är det läraren som har misslyckats med undervisningen. Att eleven successivt ska tilldelas vetorätt angående sitt betyg är en fullkomligt normal utveckling i ett privatiserat skolsystem. Kunden har alltid rätt.

Det är inte förvånande att rektorer, skol- och företagsledare marknadsför formativ bedömning i den privatiserade svenska skolan. Innehållet är helt i linje med kundanpassning. Vad som är verkligt förvånande är att det är så få lärare som genomskådar tricket.

ur Lärarförbundets Magasin