Ingår i temat
Vetenskaplig grund
Läs senare

Fallande resultat flyttar fokus till förskolan

När resultaten sjunker bland äldre elever söks lösningen i förskolan. Och där finns mycket att hämta, men det unga forskningsfältet lider ännu av brist på variation, enligt professor Ingegerd Tallberg Broman.

08 Mar 2015

Bild: André de Loisted.Så har Skolforskningsinstitutet till slut dragit i gång. Dess kunskap om läget inom förskoleforskningen baseras inledningsvis helt på de studier som genomförts av Ingegerd Tallberg Bromans forskargrupp. Resultatet presenterades nyligen vid ett seminarium i Stockholm. Gruppen fick fria händer och har genomfört dels en generell översikt, dels delstudierna Bedömning och dokumentation, Specialpedagogik samt Pedagogiska relationer.

 

Vad är ert samlade omdöme om förskoleforskningen?
– Det är ett ungt forskningsfält med få seniora forskare. Forskningen är framför allt kvalitativt inriktad och praktiknära, nästan alla har en bakgrund inom professionen eller förskollärarutbildningen. Den ger en rik bild av verksamheten. Men förskolans uppdrag har förändrats med den reviderade läroplanen och forskningen är inte riktigt i takt med detta utan behöver mer riktade satsningar.

 

Hur står sig den svenska forskningen internationellt?
– Vi har sett en tydlig skillnad mellan nordisk och internationell forskning. Den nordiska utgår ofta från yrkesutövningen och drivs av forskare med egen praktisk erfarenhet. Fördelen är att problemformuleringarna kommer från verksamheten och att studierna därför är angelägna. Ett problem är dominansen av kvalitativa studier med små empiriska material. Dessa ger viktig kunskap men vi vill se en ökad variation. Fler stora, multimetodiska studier och fler forskargrupper i samarbete.
– De internationella studierna å andra sidan har kanske en större klyfta mellan forskning och praktik, men också fler tvärvetenskapliga studier med större material och mer generaliserbara resultat.

 

Ni lyfter fram att intresset för förskoleforskningen har ökat markant på senare år. Vad beror det på?
– Det beror på förhoppningar knutna till tidiga insatser. När internationella jämförelser visar på fallande resultat för äldre elever riktar man blicken mot yngre åldrar. Det är en jättetydlig trend, inte minst i den politiska diskussionen.

 

Har detta fått effekt på inriktningen av förskolan?
– Ja. Sverige har en lång historia av att förena lärande och omsorg, till skillnad från många andra länder där man delat upp dessa funktioner. Nu ser vi en tydlig trend mot ett förstärkt lärande i förskolan. Ett exempel är flytten av det politiska ansvaret från social- till utbildningsdepartement i flera länder.

 

Kan tidiga satsningar i förskolan förbättra skolresultaten?
– Ja, det visar flera, framför allt internationella, studier. Tidiga satsningar av hög kvalitet är av största vikt för alla barns utveckling och lärande. Det gäller inte bara kunskapsresultaten – som man talar mycket om i dag – utan i hög grad också de sociala målen.

 

Förskolebarn ska ju inte bedömas på samma sätt som elever. Hur kan man då utvärdera resultaten?
– Det är ett utmanande område. Barns kunskapsutveckling ska följas och dokumenteras i förhållande till förskolans förutsättningar. Det är verksamheten som står i fokus för utvärderingen och barnen ska inte bedömas i förhållande till kunskapskrav på individnivå.

 

Ni slår fast att samverkan mellan förskolor och forskning behöver förbättras. Hur föreslår ni att det ska gå till?
– Genom ömsesidighet och likvärdighet. Samverkan bör ses som kvalitetsdrivande för både verksamheten och forskningen. Avgörande är att satsa på nätverkande och samarbetsformer med gemensamt ansvar mellan de olika parterna. Vi lyfter fram goda exempel, bland annat från Malmö högskola och Högskolan Dalarna, som gäller alla skolformer. Satsningar på samverkansprojekt är en mycket angelägen del i Skolforskningsinstitutets kommande arbete.

 

Forskningen diskuterar sällan metoder i förskolan, vad beror det på?
– Internationellt ställer man sig frågan ”what works?”, vilket inte är lika vanligt här. Forskningen fokuserar i stället på hur barn lär, lärandets beroende av sammanhanget samt det stora professionella handlingsutrymmet i den nordiska förskolemodellen. Med detta understryks också behovet av kontinuerlig kompetens- och kunskapsutveckling.

 

Du anser att fler discipliner än utbildningsvetenskap borde finnas representerade inom förskolleforskningen. Vilka saknas?
– Det finns många som är relevanta. Inte minst ämnes- och ämnesdidaktisk forskning. Som läget är nu tvingas vi ”låna” från forskning på äldre barn inom dessa discipliner.

Alla artiklar i temat Vetenskaplig grund (9)

ur Lärarförbundets Magasin