Ingår i temat
Hjärna eller ogärna
Läs senare

Enkät: Har du någon nytta av hjärnforskning i din undervisning?

02 Feb 2018

David Karlsson

Yrkeslärare trä, årskurs 1—3, Hahrska gymnasiet i Västerås

— Jag har läst mycket om hjärnforskning och visst sätter det spår, egentligen har ju allting med hjärnan att göra. Men jag kan däremot inte ge några exempel på något jag använder mig av på lektionerna. En sak som jag brukar tänka på är i alla fall att det sätt man uttrycker sig på påverkar mottagaren. Därför är det till exempel bättre att lämna kommentarer till eleverna i stället för att bara ge dem ett resultat.

Hur ofta stöter du på hjärnforskning i jobbet?

— Jag läser till yrkeslärare och där har vi läst mycket om hjärnforskning. Över huvud taget är det något som har diskuterats mycket sedan jag började i yrket för fem år sedan. På en APT nyligen pratade vi om hur hjärnan fungerar, arbetsminne och så vidare. Det kommer hela tidennya studier och ny forskning. Det är en kamp att hålla sig à jour.

Anna Gärdqvist Lennartsson

Lärare i svenska och spanska, årskurs 7—9, Ekebyskolan i Sala

— Sedan ungefär 1,5 år tillbaka använder jag mig av olika beprövade minnestekniker utifrån material i Pluggkoden på UR Skola, utbildningsradion. Själv undervisar jag i språk och när eleverna ska memorera ord kan de göra det exempelvis genom att använda associationer. Jag och en mentorskollega har tillsammans även låtit elever använda sig av så kallade minnespromenader, där man visualiserar saker, för att lära sig fakta. Eleverna har tyckt att det har varit roligt. Men det är svårt att veta hur många av dem som kommer att använda sig av de här olika teknikerna även fortsättningsvis.

Hur ofta stöter du på hjärnforskning i jobbet?

— Jag tänker att mycket av den forskning som handlar om skolan och som man tar till sig kanske bygger just på hjärnforskning utan att man vet om det.

Jesper Stahle

Fritidspedagog, Högalidsskolan

— Nej, inte dagligdags. Samtidigt har vi ju barn som har neuropsykiatriska handikapp, men det är inte så att vi använder hjärnforskning i arbetet. De barn jag arbetar med är 7—8 år.

Brukar du stöta på hjärnforskning i jobbet?

— Egentligen inte. Vi får fortbildning i form av föreläsningar om hur vi kan jobba med elever med neuropsykiatriska funktionshinder. Vi arbetar med elever som har lättare former av handikapp. Men till skolan hör två CSI-grupper, centrala grupper för särskild inriktning, och där kan det finnas elever med tyngre funktionshinder. Kunskap inom området är hur som helst intressant. Det är viktigt att vi får vägledning i hur vi kan hantera barn när arbetet inte fungerar.

Nina Werge

Speciallärare, årskurs 2, Hörningsnässkolan i Huddinge

— Vi speciallärare har jättestor nytta av det här eftersom vi måste hitta andra lösningar för de elever som inte fungerar i klassrummet. Och alla elever kan nå resultat om de får träna på rätt sätt och får konstruktiv feedback. I många fall behandlar man fortfarande elever lika i skolan och därför behövs mer kunskap om hur hjärnan fungerar.

Hur ofta stöter du på hjärnforskning i jobbet?

— Hela tiden. Det senaste året har jag varit på flera föreläsningar om detta, exempelvis på höstlovet på NPF-skoldagarna på Karolinska och Kent Hedevågs föreläsning Från hjärnforskning till pedagogik. Jag kan också rekommendera Torkel Klingbergs bok som jag nyligen läste, Hjärna, gener och jävlar anamma — om hur barn lär sig. Det här med hjärnforskning är jätteviktigt och väldigt spännande tycker jag.

Alla artiklar i temat Hjärna eller ogärna (12)

ur Lärarförbundets Magasin