Ingår i temat
Lärare som forskar
Läs senare

Drivkraften måste finnas hos doktoranden

Henning Johansson startade landets första forskarutbildning i lärande. Han vill styra den pedagogiska forskningen bort från styrsystem och organisation till lärande, till lärarnas vardag.

16 Feb 2004

Hur nästa läroplan eller betygssystem ska se ut är inget en förskollärare eller lärare tänker på en måndagsmorgon. Men inom den pedagogiska forskningen finns det gott om avhandlingar om just sådana frågor, säger Henning Johansson, professor och chef för lärarutbildningen i Jönköping.

Många handlar också om organisation, administration och en rad andra frågor som inte precis diskuteras varje dag i personalrummen.

  – Däremot finns det väldigt få avhandlingar om hur människor lär sig.

Det vill Henning Johansson ändra på genom att styra forskningen mot vad han kallar "den vita fläcken", det nästan outforskade området lärande.

  – Som pedagogikprofessor var man tidigare väldigt styrd till den avsiktliga påverkan. Det kallades lärande men hade väldigt lite med lärarnas arbete att göra.

Lärande har länge ansetts vara en enkelriktad process. Till exempel: "Nu har jag för avsikt att lära dig treans multiplikationstabell."

  – Så är det ju inte; lärande går åt alla håll. Men när avsiktligheten i lärandet styr minskar utrymmet för läraren att säga "Det där är faktiskt bättre" till den som lär sig på sitt eget sätt.

Dessutom leder lärarens avsikter sällan till att alla barn och elever lär sig det hon eller han tänkt att de ska göra. Det har fått Henning Johansson att fundera över just det han tycker är viktigast att forska om: hur det går till när människor lär sig.

  – Tänk hur det är när du handlat på Ikea. Du kommer hem och plockar upp alla delar, skruvarna, verktygen och ritningen. Hur många gånger får du ihop det på första försöket? Varför blir det fel om det är så enkelt att bara följa beskrivningarna över hur man gör?

Svaret var rätt – facit fick ändras
Forskning om lärande hänger också ihop med definitionen av kunskap.

  – För dem som minns det är teveprogrammet tiotusenkronorsfrågan ett bra exempel. Alla som tävlade där och svarade rätt på frågorna i sitt ämne ansågs vara duktiga.

En tävlande svarade, enligt domarens facit, fel på den avgörande frågan. Men det visade sig att svaret var rätt, och han fick sina pengar. Hade det inte blivit protester som ledde till att man kontrollerade fakta och alltså ändrade i facit skulle han inte ha varit lika "duktig" …

I dag är det inte bara förmågan att svara rätt som anses vara ett tecken på kunskap – även om många aktiviteter i både förskola och skola fortfarande handlar om det, och då främst i teoretiska ämnen, de så kallade kunskapsämnena.

Och i praktiska ämnen anses teori och "kunskap" vara mindre viktigt. Men Henning Johansson håller inte med. Forskaren Elisabet Jernström har tydligt visat att hantverk är komplicerat, det innehåller mycket teori. Fast det anses oftast vara enbart praktiskt. Vissa menar att det handlar om tyst kunskap.

  – Men det leder direkt till frågan varför man tycker att den är tyst. Kan det möjligen bero på att betraktaren varken ger sig tid att observera eller att vara lyhörd?

Att dela upp kunskap i teoretisk, praktisk, estetisk och så vidare leder varken forskningen eller utbildningen vidare, säger Henning Johansson, lutar sig bakåt, blundar och skruvar på en anordning som låser benen på hans arbetsbord:

  – Vad som är teoretisk, praktisk eller estetisk kunskap när jag gör så här utan att titta på vad jag gör är ointressant. Det viktiga är hur jag lärt mig det, hur den processen ser ut.

  – Det centrala inom det jag vill kalla för vetenskapen om lärande är det som gör att vi integrerar och differentierar våra erfarenheter för att skapa mening och göra världen hanterbar.

  – Och på frågan hur det går till när någon lär sig finns det förmodligen väldigt många svar.

Forskare med förskollärarbakgrund har det bra förspänt jämfört med många andra forskare när det gäller att ta reda på sådant, anser Henning Johansson.

  – Det handlar ju bland annat om att tänka kring kunskap och dess föränderlighet. Dessutom ser förskollärare barnen som de viktiga.

  – Så ju fler förskollärare som blir forskare, desto mer forskning om själva lärandet tror jag att det blir. Och det gör i sin tur lärande till ett starkare vetenskapsområde.

De som gick på förskollärarutbildningen på 1970-talet har troligen en fördel av att barnobservationer var en viktig del i utbildningen då.

  – Jag tror de ser mer på grund av att de har ett annat förhållningssätt. De är lyhörda och försöker verkligen se, något som är viktiga egenskaper hos forskare.

Men lärandet kan ju ske när man minst anar det – inte bara i undervisningen. Det medför att även personer som har eller har haft ansvar för olika lärandesituationer utanför skolans område måste involveras i forskningen kring lärande.

  – Det kan till exempel vara föräldrar, människor som arbetar med tillverkning eller med att föra traditioner vidare och liknande.

  – Men i akademiska sammanhang har man ofta låst sig vid de traditionella disciplinerna. De är som stentavlor – fysik, kemi och så vidare – av naturen givna. Och det leder till att många bevakar sina revir och att viktig forskning faller mellan stolarna.

Doktoranderna hjälpte till att söka handledare
När Henning Johansson startade landets första forskarutbildning i lärande i Luleå 1995, var han enda professorn där. Så de som blivit antagna fick själva hjälpa till att leta reda på handledare.

  – Drivkraften måste finnas hos doktoranderna själva. Då blir det intressant och meningsfullt att lägga ned flera års arbete. Det var det bästa jag gjorde, att hålla stenhårt på att de själva skulle vara aktiva i sökandet efter handledare.

Doktorandutbildningen i Luleå bröt gamla mönster. Varje doktorand hade en individuell studieplan, och det fanns inget gemensamt inrutat schema.

  – Grundtanken var att komma ifrån likheten med gymnasiet. Doktoranderna ska leta sig in i litteraturen själva och bygga upp något eget. De ska också få kontakt med seriösa seniora forskare och få perspektiv på sitt arbete.

  – Det de gör är att fundera över något de vill komma underfund med. Och med hjälp av sina handledare utvecklar de sedan sina avhandlingar.

En helg i månaden samlades dessutom doktoranderna för att samtala med olika forskare. En av dem var Torsten Husén, Sveriges internationellt mest kände pedagog och utbildningsforskare.

  – Han var som en levande och självbläddrande pedagogisk uppslagsbok från artonhundra kallt fram till nittonhundrasjuttiotalet omgiven av vetgiriga doktorander!

Pedagogikprofessor Urban Dahllöf fick i uppdrag att plocka ut ett tjugotal av nittonhundratalets avhandlingar i sitt ämne.

  – Så på två dagar gick de igenom tjugotvå stycken. Flera andra professorer från Norden hade liknande uppgifter.

Den brasilianske reformpedagogen Paolo Freire kom också.

  – Han blev så förtjust att han stannade en hel vecka för att diskutera forskarutbildningens uppläggning och lärandet överhuvudtaget!

Mellan handledarträffarna arbetade doktoranderna med hjälp av video och konferenssystem, föregångare till dagens IT-teknik. Av de 25 doktoranderna, som bland annat var förskollärare, fritidspedagog, lärare, sjuksköterska, personalkonslulent och ingenjör, har 20 tagit sin examen.

  – Och ingen av dem är arbetslös. Flera är kvar hos sin tidigare arbetsgivare i arbetsledande befattningar inom skola eller högskola. En del arbetar i privat sektor eller andra högskolor.

  – Men det fanns olyckskorpar som undrade vem som skulle anställa dem. ”Inget tvivel”, sa jag. Vad de kan är ju viktigare än vad de läst.
 
Forskning om lärande utifrån den som lär sig
I Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping har Henning Johansson byggt vidare på sin vision om utbildning och forskning kring lärande med utgångspunkt från den som lär sig. Här har han lett rekryteringen till ett professorsprogram där han nu har sex professorskolleger. HLK samarbetar också med pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet, som två gånger rankats bland de främsta i Europa inom grundutbildning och forskning.

  – På så sätt har vi tillgång till ytterligare trettio professorer, eftersom våra tjugofem nya doktorander också är inskrivna där.

I första kullen forskarstuderande inom lärande och kommunikation i Jönköping finns bland annat tre förskollärare, en fritidspedagog och en socionom. En av dem studerar lekens betydelse för lärandet i Montessoripedagogiken, en annan hur skolledare formar sitt ledarskap utifrån sin syn på lärande.

  – Och i Luleå handlade en av avhandlingarna om det oavsiktliga lärandet i värnplikten, en annan om lärande inom hattmakaryrket.

  – Det blir nya infallsvinklar, alltså svårare frågor, om man tar tillvara andra erfarenheter. Det är intressant att sådana studier kan göras inom det utvidgade pedagogiska området. Och förskollärarbakgrund är som sagt en bra plattform för att studera lärande bland både barn och vuxna. 

HLK har också internationellt samarbete och studentutbyte med 70 universitet och högskolor. Varje år utexaminerar HLK 400 blivande lärare och 110 kommunikationsvetare. För studenterna finns det ett nätverk av kommuner och företag som ställer upp med praktikplatser och som samarbetspartners.

  – Här har jag fått gehör även för mina idéer. Att vi heter högskolan för lärande och kommunikation är ett medvetet val. Det fokuserar på det som är centralt. Men det avvisar inte pedagogiken som ämne.

Lärandet måste påverka lärarutbildning och forskning
Utgångspunkten måste vara lärandet; frågan hur människor lär bör påverka både lärarutbildningen och forskningen inom den, anser Henning Johansson.

  – Då pratar jag om en förnyad lärarutbildning, inte en ny. Att förnya innebär att i vissa avseenden tänka om och att i vissa tänka nytt, utan att slänga bort det man lärt sig. Lärarutbildningen måste ha en trygghet, en balans, i valfriheten.

  – Om det råder fullständig valfrihet är det lätt att fastna i tron att den fria viljan styr, trots att man hela tiden är utsatt för både medvetna och omedvetna påtryckningar.

Den som börjar en lärarutbildning och är intresserad av att arbeta med till exempel de minsta barnen, måste garanteras att få den kompetensen men också att kunna göra utvikningar och ändå komma ut genom ”rätt dörr” på andra sidan.

  – Annars blir det som när man samlat ihop hela renhjorden i en stor inhägnad inför vintern. Om den sedan skulle tvingas snurra runt länge, innan man plötsligt öppnade alla dörrar då skulle det vara slumpen som avgör var en viss ren skulle slinka ut.

Jovisst är Henning Johansson född i Norrbotten. I Övre Soppero närmare bestämt.

Alla artiklar i temat Lärare som forskar (8)

ur Lärarförbundets Magasin