Ingår i temat
Vetenskaplig grund
Läs senare

Den kritiska blicken får skolan att växa

För fem år sedan var elevresultaten katastrofalt låga på Strövelstorps skola utanför Ängelholm. Något måste göras. Kommunen valde då att pröva kompetensutvecklingen modellskolan, där all personal integrerar forskning med egen praktik. Det blev en vändpunkt.

08 Mar 2015

Bild: Anders Andersson.

Vintersolen skiner in genom klassrummets fönster och studsar vidare till koordinatsystemet, som läraren Frida Wirén har dragit upp på vita tavlan. Det är matematiklektion i klass 6 B. Hon visar på de fyra kvadranterna i systemet, och hur man sätter minustecken för talen i två av dem.
– Vad skulle hända om man inte gjorde det? frågar hon.

– Det skulle inte bli rätt annars. Det är som på en termometer, svarar My Persson.

Längst bak i klassrummet sitter Marie Börjesson, specialpedagog, och skriver flitigt och uppmärksamt i en svart anteckningsbok med röd rygg. Hennes uppgift är att ”skugga” Frida Wirén under lektionens inledande genomgång för att bland annat studera hur hon låter eleverna vara delaktiga, hur hon fördelar ordet och så vidare.

Den skuggade verkar inte särskilt nervös för detta. Att granska varandras arbete har blivit något av vardagsmat för lärarna här på Strövelstorps skola sedan projektet med modellskolan infördes.

 

Bild: Anders Andersson.Bakgrunden är att skolan drogs med väldigt dåliga elevresultat, sämst i kommunen, under en lång följd av år. Våren 2009 slog de i botten. Då nådde bara cirka 39 procent av eleverna målen i alla ämnen. Men där fanns inte några uppenbara skäl till de låga resultaten, varken någon hög andel elever med svag socioekonomisk bakgrund eller med andra modersmål än svenska. Ängelholms kommun var snudd på beredd att lägga ned skolan, då förvaltningen blev inspirerad av en föreläsning om modellskolan. Med kort varsel beslöt man på våren 2011 att pröva konceptet. Lite väl plötsligt för skolans personal.

– Ja, det var med buller och bång det började, minns Frida Wirén.

Projektet väckte blandade känslor och mötte motstånd hos många på skolan, inte minst för att beslutet var fattat utifrån. Alla måste vara med i projektet, men ingen visste riktigt vad det innebar.

Samma höst drog modellskolan i gång i mindre skala, med en introduktionstermin. Alla lärare erbjöds att gå en magisterutbildning i utbildningsvetenskap, 60 högskolepoäng på kvartsfart, vid Högskolan i Halmstad. Den startade i januari 2012, parallellt med den obligatoriska delen av kompetensutvecklingen, med bland annat inspirationsdagar, litteraturseminarier och forskningscirklar.

Centralt här är aktionsforskning, kollegialt lärande och att kritiskt granska sin egen och varandras undervisning.

Och resultatet lät inte vänta på sig. Vad som är modellskolans förtjänst är svårt att säga exakt, men efter bara ett år vände elevresultaten och andelen som når målen i alla ämnen är i dag cirka 90 procent. Fler och fler av lärarna började engagera sig positivt för arbetssättet och gjorde det till sitt eget. Det uppfattade Roger Sunvén, när han 2012 tillträdde som en av två rektorer.

– Inte bara elevresultaten har förbättrats, utan fler och fler väljer aktivt skolan, både lärare och elever/föräldrar. Vi har till och med behövt anställa fler lärare, säger han.

Han beskriver skolans mycket genomtänkta struktur för kompetensutvecklingen, som också ska driva skolans utveckling.

– Vi har en tydlig, ständigt återkommande cykel för träffar i olika grupperingar: forskningscirkel, handlednings- och utvecklingsgrupp.

Innehållet, som den för alla gemensamma forskningslitteraturen, bearbetas i de fem forskningscirklarna. De är sammansatta för att vara så heterogena som möjligt, från alla stadier och arbetslag. Detta för att all personal ska få insyn i varandras arbete och för att undvika glapp i undervisningen mellan stadierna, något som tidigare har varit ett problem på skolan.

 

Bild: Anders Andersson.Forskningsansvarig för projektet är Ann-Christine Wennergren, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad.

– Innehållet i kompetensutvecklingen är lika för alla, men omfattningen och djupet blir olika, beroende på om man är inskriven på magisterprogrammet eller inte. Det är inte två separata saker, förklarar hon.

Hennes roll är att vara utbildare, handledare och forskare – hon forskar i sin tur på själva projektet modellskolan och medverkar även i systerprojektet på Ribbaskolan i Gränna.

– Mitt fokus är lärarnas lärande, hur de använder sig av de redskap vi introducerar, som skuggning och video-dokumentation, och hur det systematiskt genomförs, säger hon.

Det är tydligt att hon är hemtam på skolan, hittar överallt och är den som håller reda på när matsalen stänger så att vi inte ska missa lunchen. Det är viktigt för henne att vara här mycket, inte minst för att alla ska lära känna henne.

– Särskilt i början av projektet var det viktigt att synas på skolan.

Hon visar på några av de olika ”postrar”, stora planscher, som sitter inramade runt om i skolans lokaler. De ger exempel på några av de undersökningar som skolans lärare har genomfört, som ”Hur gör läraren för att konkretisera förståelse för målen?”, ”Vilka strategier använder lärare för att främja elevers drivkraft?” och ”Våga släppa taget”.

 

Av de i dag omkring 35 lärarna är det nu 12–15 stycken som är på väg att fullfölja magisterutbildningen och till julen 2015 ska ha skrivit sina uppsatser. Till magistranderna hör Frida Wirén och Marie Börjesson, liksom Kjell Wahlström, lärare i matematik och NO-ämnen i årskurs 7–9. Alla tre anser att de har fått ut väldigt mycket av studierna.

– Det är inte så sällsynt att ens val av metoder ifrågasätts av elever, och inte minst av föräldrar. Det inger trygghet att veta att forskning har visat att de här metoderna är framgångsfaktorer! Då ska det mycket till för att man ska backa från ett metodval, säger Kjell Wahlström.

Marie Börjesson håller med.

– Jag har blivit stärkt i att kunna förklara och motivera varför jag gör som jag gör. Att kunna grunda det i forskningslitteratur och teorier, inte bara på tyckanden, säger hon.

Frida Wirén tycker att hon har lärt sig mycket mer under tiden med modellskolan än under alla tidigare år som lärare. Hon känner sig mer professionell nu än tidigare.

– Jag har alltid tyckt att det har varit roligt att pröva nya grejer, men nu är jag mer systematisk i mitt prövande. Har eleverna fått göra en sak en gång och det inte blev perfekt, då utvärderar vi det, försöker hitta nya vägar och prövar det om igen.

 

Ett genomgående inslag har varit de ”minuten-papper”, korta reflektioner alla deltagare har fått göra enskilt efter bland annat föreläsningar. Marie Börjesson menar att det har varit ett sätt att reflektera över hur hon kan förändra sitt eget sätt att jobba utifrån det hon just har hört, vad just hon kan ta till sig. Fokus har hela tiden varit på en själv och den egna undervisningen.

– Just den reflektionen inåt upplever jag som den kanske enskilt viktigaste förändringen. Vi ”ser oss själva i spegeln” i en helt annan utsträckning än vi gjorde för några år sen, när vi bara sökte förklaringar utanför oss själva och utanför skolan, berättar Kjell Wahlström.

Till de stora vinsterna hör att alla får ett gemensamt språk och gemensamma referenser, vilket säkert har bidragit till att det numera är fler pedagogiska diskussioner, menar de alla tre. Diskussionerna har också blivit mer konstruktiva. Lärarna är varandras ”kritiska vänner” och ger inte bara varandra en välmenande klapp på axeln.

Den främsta nackdelen är att studierna tar väldigt mycket tid, men det är ändå något övergående. De ser också en risk för splittring i kollegiet, då en del studerar till magister, andra inte.

Frida Wirén tror att även om högskolestudierna sker med olika hög grad av delaktighet, så kan ingen på skolan undgå att påverkas av projektet – inte ens de kollegor som var lite mer motsträviga i början.

– Det går inte att värja sig – det liksom sipprar ut i hela huset!

Forskande lärare är modellen

Modellskolan är ett forsknings- och utvecklingsprojekt för skol- och kompetensutveckling. Det handlar om att lärare tar del av forskning, själva gör studier och integrerar detta med sin egen undervisning. Till målen hör att skapa en skola på vetenskaplig grund, för ökad måluppfyllelse för eleverna. Kompetensutvecklingen sker kollektivt och kollegialt och det är centralt att all personal, även skolledningen, deltar. Projektet bedrivs långsiktigt i samarbete med forskare på högskola eller universitet. Konceptet är utvecklat av Tomas Kroksmark, professor vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Källor: skolverket.se, modellskolan.se

Alla artiklar i temat Vetenskaplig grund (9)

ur Lärarförbundets Magasin