Ingår i temat
Normer i förändring
Läs senare

De bryter sig loss från normerna

Tjejer kan kyssa varandra och killar kan ha klänning – det är temat på ytan. Men att arbeta normbrytande betyder att gå djupare. Och det kan vara svårt, det vet man på Sveriges första hbtq-certifierade skola.

24 Sep 2015

Bild: Tomas Bergman.Årskurs 4 på Porsöskolan strax utanför Luleå har livskunskap. Läraren Linda Asplund läser ur Kerstin Lundberg Hahns bok Bakom masken, som handlar om Fredde som till slut vågar vara sig själv.

– Vågar man alltid vara sig själv? frågar Linda Asplund.

– Nej, säger en elev eftertänksamt, man kanske har blivit mobbad i sin förra skola och är rädd för att bli mobbad igen. Så därför är man inte sig själv.

Porsöskolan är en f–6-skola med 200 elever. Under nästan ett år har skolan arbetat för att bli hbtq-certifierad av RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och  queeras rättigheter). Nu är man i mål; som första skola i Sverige ska man fira certifieringen om bara några dagar.

Certifieringsprocessen har varit  inriktad på personalen, men nu börjar de nya kunskaperna användas i klassrummen.

Mobbning och rädsla är nyckelord under dagens lektion. Linda Asplund plockar upp dem och leder samtalet vidare till frågan om ordet ”bög” och hur det kan användas för att mobba någon.

– Hur tror ni att det känns att bli kallad det?

– Om man blir kallad det och är det, då blir man förolämpad för att någon tycker att det är typ fel.

 

Så frågar Linda Asplund om ett annat ord som också används som skällsord: pedofil. Eleverna associerar snabbt till olika nyhetsinslag de sett. Linda Asplund säger att det är en allvarlig sak att anklaga någon för att vara pedofil och att av det skälet ska man inte använda ordet som skällsord.

– Samma sak med bög – om det  används som skällsord så är det inte lätt för en kille att säga att ”jag kanske tycker om killar”.

Den milsvida skillnaden – att en pedofil är en brottsling medan en bög bejakar kärlek – kommer bort när  andra tankar börjar hagla från eleverna: Är det rasistiskt att säga zigenare? Och  i Usa hade polisen skjutit en mörkhyad och då blev alla mörkhyade jättesura …

Linda Asplund leder samtalet tillbaka till boken: Vilket var huvudbudskapet?

– Man ska inte ta cyklar?

– Eller man ska inte ljuga?

– Ja, säger Linda Asplund, eller att om man har ljugit så ska man våga tala om det. Och man ska alltid våga vara sig själv.

Det var för två år sedan, när Porsöskolans rektor Annika Häggstål var ny på jobbet, som hon insåg att både förskolan och vårdcentralen i närheten var hbtq-certifierade. Samtidigt ifrågasatte några föräldrar att pojkar och flickor på lågstadiet skulle hänga av sig sina ytterkläder i separata hallar.

– Sedan den nya läroplanen kom  har vi haft stort fokus på kunskap.  Vi har lite tappat bort värderings- frågorna. Jag insåg att vi behövde jobba normkritiskt, säger Annika Häggstål.

Kommunen sköt till pengar för en hbtq-certifiering – 100 000 kronor för 35 anställda, inklusive köks- och elevhälsopersonal.

 

Under läsåret har RFSL:s utbildare  hållit fyra utbildningsdagar (en hel  och tre halva) med alla medarbetare. Parallellt har en projektgrupp med  lärare, fritidspedagoger och annan  personal på skolan arbetat med fördjupning, bland annat genom så  kallade normspaningar – de har kritiskt granskat lokaler, böcker och skolans kommunikation.

Arbetet har lett till förändringar: Man har infört könsneutrala toaletter och tagit bort könsstereotypa bilder, affischer och tidningar både från klassrum och från fritids.

Man har granskat böcker med ett normkritiskt öga. Att byta ut fördomsfulla böcker hade blivit för dyrt, men man har identifierat problem för att diskutera dem med eleverna – varför är till exempel alla uppfinnare i en bok män?

I brev och blanketter till elevernas hem har man bytt ut orden mamma och pappa mot vårdnadshavare och i en trygghetsenkät till eleverna har man ändrat frågan ”kan du arbeta med både tjejer och killar?” till ”kan du arbeta med alla?”

Vilken är den största vinsten? Att alla på skolan har fått en gemensam plattform, säger Annika Häggstål.

– Det gör att vi kan ifrågasätta  varandras handlande, för vi vet att alla i grunden är med.

Fritidspedagogen Anna Pohjanens blick har vidgats under processen.

– Jag ser mycket tydligare nu när barn utmanar föreställningar, som en kille som har rosa tröja. Då kan jag säga att den är fin. Och man får upp ögonen inte bara när det gäller hbtq. Vilka  hamnar vid sidan av, är det pojkar eller flickor, de yngre eller de med invandrarbakgrund?

Certifieringsprocessen har också  gett personliga insikter, berättar Linda Asplund.

– Jag hade aldrig tänkt mig att det finns personer som känner sig könlösa.

Och det nya perspektivet verkar ge utslag hos eleverna; några har till exempel uttryckt att de ”känner sig som en hen”.

 

Porsöskolan är den första hbtq-certifierade skolan i Sverige, men det finns redan ett antal förskolor som har fått sin certifiering. Och Porsöskolans erfarenhet är att det är viktigt att börja tidigt, så att de yngre barnens fördomsfrihet inte saboteras av vuxenvärldens stereotypa normer.

– Men man kan vänta med begreppen, som queer och trans, till mellanstadiet, säger Annika Häggstål.

Begreppen är svåra och frågorna komplexa, åtminstone för en cisperson, alltså en vars könsidentitet sammanfaller med ens biologiska kön. Och nya begrepp tillkommer – q som i queer  har till exempel lagts till certifieringen under resans gång.

– Det var en hel del som vi hade svårt att förstå, till exempel queerbegreppet. Vi ifrågasatte det inte, men vi frågade för att vi inte förstod, säger Annika Häggstål.

Har hbtq-perspektivet mött motstånd? Nej, faktiskt inte, säger Annika Häggstål. Personal, elever och föräldrar är alla positiva – föräldrarna ännu mer sedan de har fått delta i en workshop där de gick in i rollen som till exempel nyanländ invandrare, funktionshindrad eller lesbisk.

Det har redan varit föräldrar som har valt Porsöskolan på grund av certifieringen och Annika Häggstål kommer att använda certifikatet i platsannonser för att locka lärare.

Och nu, i skarpt läge – är det inte svårt att hamna rätt när elevernas reflektioner kring ord som bög och  pedofil haglar?

– Jo, säger Linda Asplund, men ju mer de frågar, desto mer lär de sig – och jag också. Det här är ju inget man tar upp bara en gång och sen är det klart. Man plockar in det igen och igen.

Det betyder begreppen

Hbtq står för homosexuella, bisexuella, trans– och queerpersoner och har etablerats som ett samlingsbegrepp i frågor om sexuell läggning och könsidentitet.

Transperson är någon som bryter mot normer kring könsidentitet och könsuttryck, till exempel genom att uppleva sig som kvinna fast kroppen biologiskt sett är manlig. en del transpersoner vill korrigera sitt kön, genom operationer och hormonbehandling, och på så vis få ett nytt juridiskt kön. För många andra räcker det att ibland gå in i en självvald roll.

Queer är ett brett begrepp som handlar om att ifrågasätta det som uppfattas som en heteronorm. Den som är queer kan i sin identitet vilja inkludera alla kön och sexuella identiteter — eller inte vilja definiera sig alls utifrån sådana identiteter.

(Källor: NE, RFSL Ungdom)

Alla artiklar i temat Normer i förändring (13)

ur Lärarförbundets Magasin